BEKRÄFTAT: Nya direktiv för public service

2023 07 07

Direktiven för hur Sveriges public service-kanaler får förhålla sig på internet förändras.

Det uppger regeringen i ett pressmeddelande.

– Regeringen har i dag fattat beslut om att vissa grundläggande innehållsvillkor som gäller för public service-företagens sändningar via marknät också ska gälla för företagens innehåll i radio- och tv-program på internet, står det i meddelandet.

Beslutet innebär bland annat att villkoren som i dag gäller för public service-företagens (Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio) sändningar via marknät också ska gälla för företagens playtjänster och poddar, samt andra tjänster som bedrivs ”via tråd”.

Flera direktiv

Det handlar om följande villkor:

- Krav på opartiskhet och saklighet

- Krav på beriktigande och genmäle (att en felaktig uppgift måste rättas och möjlighet att få bemöta ett påstående)’

- Krav på att reklam, sponsring och produktplacering ej får förekomma

”Grundläggande för verksamheten”

– De villkor som nu blir aktuella är de som bedöms som grundläggande för verksamheten och för allmänhetens förtroende för verksamheten. Besluten är ett första steg mot en teknikneutral reglering, i avvaktan på förslagen från den parlamentariska public service-kommittén, säger kulturminister Parisa Liljestrand (M).

De nya villkoren gäller från och med 10 juli 2023 och under återstoden av nuvarande tillståndsperiod, till och med 31 december 2025.

Bakgrund

- Den 1 juli 2023 trädde ändringar i radio- och tv-lagen i kraft som ger regeringen möjlighet att besluta om villkor för public service-företagens sändningar och tillhandahållanden av ljudradio- och tv-program genom tråd.

- Det betyder att villkor kan ställas upp för radio- och tv-program som sänds eller tillhandahålls av företagen på bland annat internet.

- Ändringarna i radio- och tv-lagen innebär också att Granskningsnämnden för radio och tv får granska om public service-företagen följer de villkor som ställts upp. 

Källa: Regeringen

Text: Redaktionen


JUST NU: Trump säger nej till Putin

2025 06 18

Donald Trump avvisar ett nytt erbjudande från Vladimir Putin.

Kriget mellan Iran och Israel oroar omvärlden.

Vladimir Putin har erbjudit att ta en medlarroll och försöka få parterna att söka lösningar som inte involverar ytterligare militär konfrontation.

Det säger nu Donald Trump nej till, rapporterar AFP.

Trump säger nej

USA:s president Donald Trump tycks på onsdagen avvisa Vladimir Putins erbjudande om att medla i konflikten mellan Israel och Iran och säger att den ryske ledaren först borde avsluta sitt eget krig i Ukraina.

– Han erbjöd sig faktiskt att hjälpa till att medla, och jag sa: "Gör mig en tjänst, medla ditt egna”, säger Trump enligt AFP.

– Låt oss medla om Ryssland först, okej? Jag sa: "Vladimir, låt oss medla om Ryssland först, du kan oroa dig för det här senare”.

Har erbjudit

Vladimir Putin har i dagarna pratat i telefon med Förenade Arabemiratens president Sheikh Mohamed bin Zayed.

Putin ”bekräftade Rysslands beredskap att tillhandahålla medlingshjälp för att främja dialogen mellan parterna i konflikten”, framhöll Kreml i ett uttalande efter samtalet.

Putin har även haft telefonsamtal med Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och Irans president Masoud Pezeshkian och erbjudit sin roll som fredsmäklare, uppger Moscow Times.

Stora attacker

Ryska styrkor genomförde natten mellan den 16 och 17 juni den tredje största kombinerade drönar- och missilattacken mot Ukraina sedan starten av Rysslands fullskaliga invasion.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Rester av klustervapen

Det ukrainska flygvapnet rapporterade att de ryska styrkorna avfyrade 440 Shaheddrönare och andra drönare från städerna Kursk, Oryol och Bryansk, Shatalovo i Smolensk oblast, Millerovo i Rostov oblast och Primorsko-Akhtarsk i Krasnodar kraj.

Kyivs borgmästare Vitaliy Klitschko uppgav att ukrainska myndigheter hittat rester av klustervapen vid platsen för missilexplosionerna.

Läs mer: Redo att slå till stenhårt mot Rysslands ekonomi

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


SVERIGE: Vill införa helt ny yrkesgrupp – kan bära skjutvapen

2025 06 18

En arbetsgrupp i Moderaterna föreslår ett nytt yrke.

Under de senaste åren har debatten om polisiära resurser tagits upp.

Nu kommer besked om att en arbetsgrupp i Moderaterna föreslår ett nytt yrke i syfte att avlasta polisen.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Ny yrkesgrupp

Det rör sig om kommunala skyddsvakter som ska kunna bära skjutvapen.

Syftet med den nya yrkesgruppen ska vara att skapa trygghet och förebygga brott.

– Det här handlar om att avlasta och stötta, säger riksdagsledamoten Fredrik Kärrholm.

“Konstig konstruktion”

Planen är att de kommunala skyddsvakterna uteslutande ska anställas av kommunerna – inte privata företag.

Arbetsgruppen som har tagit fram förslaget har förhoppningar om att det ska kunna införas under nästa mandatperiod.

Skjutvapen ska vid införande kunna bäras om Polismyndigheten beslutar att det är lämpligt.

Det är dock inte alla som ställer sig positiva till förslaget.

– Det känns som en konstig konstruktion och jag är tveksam om skattebetalarna får ut värdet av den, säger polischef Erik Nord till GP.

Tagits upp tidigare

I en debattartikel för drygt en vecka sedan skrev representanter för Moderaternas arbetsgrupp för lokal trygghet att kommunala vakter bör införas för bättre trygghet.

– Kommunala säkerhetsvakter är ett förslag på en helt ny trygghetsskapande yrkeskategori, menades det i debattartikeln i SvD där bland andra Fredrik Kärrholm deltog.

– De ska kunna förebygga brott, ingripa vid ordningsstörningar och upprätthålla lokala ordningsföreskrifter.

Hyr fängelseplatser

Regeringen och SD har sedan valvinsten satsat på olika åtgärder relaterade till brottslighet.

Besked har bland annat kommit om att Sverige och Estland har undertecknat avtal om att hyra fängelseplatser.

Sverige får i och med avtalet enligt regeringen hyra 400 platser, för upp till 600 intagna, på anstalten i Tartu.

– Avtalet kommer innebära en påtaglig avlastning för svensk kriminalvård. Vi är mycket glada över att detta kan ske i Estland – ett land som står Sverige mycket nära, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) sagt om saken.

Foto: Tom Def

Text: Redaktionen