BEKRÄFTAT: Sverige agerar på Putins terrorbombningar

2023 01 23

Sverige ska hjälpa Ukraina att reparera och återuppbygga landets energiförsörjning. 

Landets energiförsörjning har tagit stor skada efter intensiva ryska terrorbombningar

Ukraina har därför uppmuntrat företag inom energibranschen att identifiera så mycket material som möjligt som kan användas till återuppbyggnaden av energiförsörjningen. 

Nu drar Sverige sitt strå till stacken. 

Svenska kraftnät har identifierat material som skulle kunna göra nytta i Ukraina.

Myndigheten har skickat en hemställan till regeringen efter att ha konstaterat att materialet är något som de kan avvara.

Regeringen har nu beslutat att materialet får skänkas.

Det meddelar det nya klimat- och näringsdepartementet i ett pressmeddelande.

– Stödet från Svenska kraftnät bidrar till återuppbyggnad av elsystemet. Tillsammans ger dessa stöd ett skydd för samhället, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

Hon understryker att det nya svenska stödet kommer att levereras under en svår tid för Ukraina.

– Ryssland använder vintern och kylan som vapen mot den civila befolkningen och försöker slå ut det ukrainska elsystemet, säger Ebba Busch och tillägger att regeringen tidigare har lanserat ett stödpaket inriktat på luftvärn, som stärker Ukrainas förmåga att försvara sig mot angrepp mot exempelvis energisystemet.

Flera aktörer

Utöver Svenska kraftnät undersöker flera aktörer i energibranschen i Sverige om det finns möjligheter för nya leveranser av nödvändigt material till Ukraina.

– Det handlar om sådant som tidigare kasserats när saker ska bytas ut, och som skulle kunna vara till nytta för Ukraina, uppger regeringen.

Svenska kraftnät för en dialog med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), om transporter av skänkt material.

Ryska terrorbombningar

De ryska terrorbombningarna av civil infrastruktur i Ukraina  – i synnerhet  el- och vattenförsörjning – har eskalerat under hösten och vintern.

I ett försök att göra det så kostsamt som möjligt för Ukraina har Putinregimen bestämt sig för att göra vardagen så svår som möjligt för den ukrainska befolkningen.

Det finns därför ett stort behov av material för att reparera systemen och förse befolkningen med energi.

– Det handlar bland annat om sådant som normalt skulle kasseras vid en reinvestering, det vill säga när man ersätter befintliga - men kanske föråldrade – delar, framhåller regeringen.

Foto: MFA of Ukraine

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen