BEKRÄFTAT: Sverige agerar på Putins terrorbombningar

2023 01 23

Sverige ska hjälpa Ukraina att reparera och återuppbygga landets energiförsörjning. 

Landets energiförsörjning har tagit stor skada efter intensiva ryska terrorbombningar

Ukraina har därför uppmuntrat företag inom energibranschen att identifiera så mycket material som möjligt som kan användas till återuppbyggnaden av energiförsörjningen. 

Nu drar Sverige sitt strå till stacken. 

Svenska kraftnät har identifierat material som skulle kunna göra nytta i Ukraina.

Myndigheten har skickat en hemställan till regeringen efter att ha konstaterat att materialet är något som de kan avvara.

Regeringen har nu beslutat att materialet får skänkas.

Det meddelar det nya klimat- och näringsdepartementet i ett pressmeddelande.

– Stödet från Svenska kraftnät bidrar till återuppbyggnad av elsystemet. Tillsammans ger dessa stöd ett skydd för samhället, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

Hon understryker att det nya svenska stödet kommer att levereras under en svår tid för Ukraina.

– Ryssland använder vintern och kylan som vapen mot den civila befolkningen och försöker slå ut det ukrainska elsystemet, säger Ebba Busch och tillägger att regeringen tidigare har lanserat ett stödpaket inriktat på luftvärn, som stärker Ukrainas förmåga att försvara sig mot angrepp mot exempelvis energisystemet.

Flera aktörer

Utöver Svenska kraftnät undersöker flera aktörer i energibranschen i Sverige om det finns möjligheter för nya leveranser av nödvändigt material till Ukraina.

– Det handlar om sådant som tidigare kasserats när saker ska bytas ut, och som skulle kunna vara till nytta för Ukraina, uppger regeringen.

Svenska kraftnät för en dialog med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), om transporter av skänkt material.

Ryska terrorbombningar

De ryska terrorbombningarna av civil infrastruktur i Ukraina  – i synnerhet  el- och vattenförsörjning – har eskalerat under hösten och vintern.

I ett försök att göra det så kostsamt som möjligt för Ukraina har Putinregimen bestämt sig för att göra vardagen så svår som möjligt för den ukrainska befolkningen.

Det finns därför ett stort behov av material för att reparera systemen och förse befolkningen med energi.

– Det handlar bland annat om sådant som normalt skulle kasseras vid en reinvestering, det vill säga när man ersätter befintliga - men kanske föråldrade – delar, framhåller regeringen.

Foto: MFA of Ukraine

Text: Redaktionen


Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen