Bensinpriset höjs igen – USA:s oljepris på 7-årshögsta

2021 10 06

Det bidrar till att prisnivåerna vid de svenska bränslepumparna nu går upp rejält igen.

Över 19 kronor

En liter bensin gick i dag upp med 10 öre till 17,59 kronor och en liter diesel går upp med hela 20 öre och landar därmed på en bit över 19 kronor, närmare bestämt 19,17 enligt de rekommenderade priserna på bemannade stationer.

Ökar i hela världen

Prisnivåerna för bensin och diesel har inte bara ökat i Sverige utan i hela världen då världsmarknadspriserna på olja har ökat kraftigt den senaste tiden. Brentoljan, som även kallas för crudeolja, är den typ av råolja som härstammar från Nordsjön och är eftertraktad som bensin och dieselolja och dess prisnivå har gått stadigt upp på sistone och nådde idag onsdag sin högsta nivå sedan oktober 2018.

Högsta på 7 år

Den andra stora oljevarianten på marknaden, den så kallade WTI-oljan som härstammar från amerikanska mellanvästern och Mexikanska Golfen nådde i dag över 78 USA-dollar per fat.

Prisnivå för USA-oljan i dollar:

1 jan 2019 – 48,00

1 juli 2019 – 57,50

1 jan 2020 – 63,10

1 juli 2020 – 40,70

1 jan 2021 – 48,40

1 juli 2021 – 75,16

6 okt 2021 – 78,45

Kommer öka ännu mer

Prisökningen av amerikanska WTI-oljan innebär att dess oljepris nått högst nivån sedan 2014 och den redan 50-procentiga ökningen hittills i år kommer att följas av nya ökningar prognostiserar CNBC som konstaterar att Saudiarabien och de andra oljeländerna i OPEC håller nere utbudet.

Kan komma att tokrusa

JTD Energy Services chefsstrateg John Driscoll uppger för CNCB att USA-oljepriserna kan komma att tokrusa till 100 dollar fatet till vintern.

– Det kan bli en tokrusning – det är ett möjligt scenario. Ingen talar om en mild, kontrollerad vinter. Givet osäkerheten med vädret och klimatförändringarna kan vi ha en ”wild ride” framför oss, säger Driscoll.

Foto: Y. Yamkasikorn

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen