Bensinpriset höjs igen – USA:s oljepris på 7-årshögsta

2021 10 06

I dag höjdes bensin- och dieselpriset till nya rekordnivåer i Sverige och USA-oljan steg till högsta nivån på 7 år.

Det bidrar till att prisnivåerna vid de svenska bränslepumparna nu går upp rejält igen.

Över 19 kronor

En liter bensin gick i dag upp med 10 öre till 17,59 kronor och en liter diesel går upp med hela 20 öre och landar därmed på en bit över 19 kronor, närmare bestämt 19,17 enligt de rekommenderade priserna på bemannade stationer.

Ökar i hela världen

Prisnivåerna för bensin och diesel har inte bara ökat i Sverige utan i hela världen då världsmarknadspriserna på olja har ökat kraftigt den senaste tiden. Brentoljan, som även kallas för crudeolja, är den typ av råolja som härstammar från Nordsjön och är eftertraktad som bensin och dieselolja och dess prisnivå har gått stadigt upp på sistone och nådde idag onsdag sin högsta nivå sedan oktober 2018.

Högsta på 7 år

Den andra stora oljevarianten på marknaden, den så kallade WTI-oljan som härstammar från amerikanska mellanvästern och Mexikanska Golfen nådde i dag över 78 USA-dollar per fat.

Prisnivå för USA-oljan i dollar:

1 jan 2019 – 48,00

1 juli 2019 – 57,50

1 jan 2020 – 63,10

1 juli 2020 – 40,70

1 jan 2021 – 48,40

1 juli 2021 – 75,16

6 okt 2021 – 78,45

Kommer öka ännu mer

Prisökningen av amerikanska WTI-oljan innebär att dess oljepris nått högst nivån sedan 2014 och den redan 50-procentiga ökningen hittills i år kommer att följas av nya ökningar prognostiserar CNBC som konstaterar att Saudiarabien och de andra oljeländerna i OPEC håller nere utbudet.

Kan komma att tokrusa

JTD Energy Services chefsstrateg John Driscoll uppger för CNCB att USA-oljepriserna kan komma att tokrusa till 100 dollar fatet till vintern.

– Det kan bli en tokrusning – det är ett möjligt scenario. Ingen talar om en mild, kontrollerad vinter. Givet osäkerheten med vädret och klimatförändringarna kan vi ha en ”wild ride” framför oss, säger Driscoll.

Foto: Y. Yamkasikorn

[yop_poll id="729"]

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen