Bensinpriset höjs igen – USA:s oljepris på 7-årshögsta

2021 10 06

I dag höjdes bensin- och dieselpriset till nya rekordnivåer i Sverige och USA-oljan steg till högsta nivån på 7 år.

Det bidrar till att prisnivåerna vid de svenska bränslepumparna nu går upp rejält igen.

Över 19 kronor

En liter bensin gick i dag upp med 10 öre till 17,59 kronor och en liter diesel går upp med hela 20 öre och landar därmed på en bit över 19 kronor, närmare bestämt 19,17 enligt de rekommenderade priserna på bemannade stationer.

Ökar i hela världen

Prisnivåerna för bensin och diesel har inte bara ökat i Sverige utan i hela världen då världsmarknadspriserna på olja har ökat kraftigt den senaste tiden. Brentoljan, som även kallas för crudeolja, är den typ av råolja som härstammar från Nordsjön och är eftertraktad som bensin och dieselolja och dess prisnivå har gått stadigt upp på sistone och nådde idag onsdag sin högsta nivå sedan oktober 2018.

Högsta på 7 år

Den andra stora oljevarianten på marknaden, den så kallade WTI-oljan som härstammar från amerikanska mellanvästern och Mexikanska Golfen nådde i dag över 78 USA-dollar per fat.

Prisnivå för USA-oljan i dollar:

▪1 jan 2019 – 48,00

▪1 juli 2019 – 57,50

▪1 jan 2020 – 63,10

▪1 juli 2020 – 40,70

▪1 jan 2021 – 48,40

▪1 juli 2021 – 75,16

▪6 okt 2021 – 78,45

Kommer öka ännu mer

Prisökningen av amerikanska WTI-oljan innebär att dess oljepris nått högst nivån sedan 2014 och den redan 50-procentiga ökningen hittills i år kommer att följas av nya ökningar prognostiserar CNBC som konstaterar att Saudiarabien och de andra oljeländerna i OPEC håller nere utbudet.

Kan komma att tokrusa

JTD Energy Services chefsstrateg John Driscoll uppger för CNCB att USA-oljepriserna kan komma att tokrusa till 100 dollar fatet till vintern.

– Det kan bli en tokrusning – det är ett möjligt scenario. Ingen talar om en mild, kontrollerad vinter. Givet osäkerheten med vädret och klimatförändringarna kan vi ha en ”wild ride” framför oss, säger Driscoll.

Foto: Y. Yamkasikorn

[yop_poll id="729"]

Tidigare Trumpallierad varnar: En sista invasion förbereds

2025 12 02

John Bolton, nationell säkerhetsrådgivare i Vita huset under Donald Trumps första mandatperiod, varnar för en ny rysk invasion.

Enligt Bolton kommer ett eventuellt fredsavtal mellan Ukraina och Ryssland att följas av en ”tredje och sista” rysk invasion av Ukraina.

– Putin har i 20 år sagt att han försöker återskapa det ryska imperiet, vilket kräver kontroll av Ukraina. Alla avtal som Ryssland skriver under skulle bana väg för en tredje, och sista, invasion av Ukraina, skriver Bolton på X.

I samma inlägg delar Bolton ett klipp från sin medverkan i den amerikanska nyhetskanalen News Nation.  I intervjun konstaterar han att det enda avtal som Rysslands diktator Vladimir Putin kommer acceptera är ett ryskvänligt avtal som lägger grunden för en ny offensiv mot Ukraina. 

Två invasioner hittills

Ryssland invaderade östra Ukraina och Krymhalvön 2014. I februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av grannlandet. Drygt fyra år senare kontrollerar Ryssland ungefär 20 procent av Ukrainas landyta.

LÄS MER: Specialstyrkor har slagit till mot ockuperade Krym

Samtal i Moskva

John Boltons varning utfärdas samtidigt som USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff befinner sig i Moskva för samtal med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Vad mötet kommer leda till är ännu oklart. 

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger att han inväntar information från den amerikanska delegationen.

– Den amerikanska delegationen avser att informera oss direkt efter mötet. Nästa steg kommer att bero på vilka signaler vi får, framhåller Zelenskyj i ett inlägg på X.

Enligt presidenten kan den ukrainska sidan träffa Witkoff i närtid om framsteg har gjorts i förhandlingarna.

LÄS OCKSÅ: “Vi har bara börjat” – USA utfärdar militärt hot

Foto:

Text: Redaktionen

SD-toppar nekas av Hemvärnet

2025 12 02

Pontus Persson, riksdagskandidat för Sverigedemokraterna, och SD-ledamoten Richard Jomshof har nekats antagning till Hemvärnet.

Nu hävdar SD-topparna att det handlar om politisk diskriminering.

– Jag vill inte att det blir en politisk fråga, jag vill bara försvara mitt land. Men jag har inte fått någon förklaring, så då är det enda skäl jag kan tänka på – mina politiska åsikter. Och är det så att Hemvärnet inte tycker att man kan sympatisera med Sveriges näst största parti, och det är över 20 procent av befolkningen, då har vi ett problem, säger Pontus Persson till Kvartal.

SD-toppen Richard Jomshof berättar att han också nekats antagning till Hemvärnet. Även Jomshof bedömer att han sannolikt nekats på grund av sitt partimedlemskap.

– Har gjort värnplikt (grad furir). Sökte till Hemvärnet när Ukraina attackerades och kände att jag ville delta i närförsvaret vid ett eventuellt skarpt läge. Fick ett mejl för ett år sedan att min ansökan var avbruten. Förbannat märkligt om du frågar mig, men troligtvis rör det sig om politisk diskriminering i båda fallen, skriver han på X i ett svar till Pontus Persson.

Hemvärnet svarar

Hemvärnets kommunikationschef Jessica Dahlin har kommenterat uppgifterna. Hon uppger att Persson inte godkändes i säkerhetsprövningen.

SD-politikern har framhållit att han först blev godkänd i säkerhetsprövningen, men att beslutet drogs tillbaka efter en vecka.

Hemvärnet uppger att det skett ett misstag.

– Vad gäller det specifika fall som refereras till, gällande information om en godkänd säkerhetsprövning, så har det skett av misstag. Det var felaktig information som gick ut, något vi såklart beklagar, säger Jessica Dahlin till Kvartal.

”De är säkerhetsrisker”

Svenska Dagbladets ledarskribent Peter Wennblad kritiserar politikernas frispråkighet. Han anser att agerandet bör klassa både Jomshof och Person som ”säkerhetsrisker”.

– Undrar om Jomshof och Persson förstår att de nu i handling visar att de är säkerhetsrisker. Att offentligt sprida spekulativ kritik mot Försvarsmakten torde i sig diskvalificera dem i en säkerhetsprövning, eftersom man i den bland annat bedömer lojaliteten mot försvarets intressen, skriver han på X.

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa

FAKTA: Hemvärnets säkerhetsprövning

- Säkerhetsprövningen inleds med en intervju som tar cirka 2–3 timmar att genomföra.

- Som en del av säkerhetsprövningen kan Försvarsmakten även göra en bostadskontroll om det skulle vara aktuellt med hemförvaring av vapen.

- Efter säkerhetsprövningsintervjun gör Försvarsmakten även en registerkontroll, samt efterfrågar ett yttrande från den sökandes hemkommun.

Källa: Försvarsmakten

LÄS OCKSÅ: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen