Bensinpriset kan höjas med över 2 kronor

2026 02 08

Bensinpriset kan bli en het valfråga även i år.

Bensinpriset var en het fråga i förra valet, och löften om sänkta priser tros ha varit en bidragande orsak till att Tidöpartierna vann valet.

Sedan dess har regeringen vidtagit åtgärder som har lett till att bensinpriset har sänkts.

Men vid ett regeringsskifte kan det höjas igen.

Priset kan höjas

Regeringen har fått svidande kritik för sin klimatpolitik, och oppositionspartierna lovar att få ner utsläppen om de får bilda regering efter valet i höst.

Men oppositionen är splittrad i fråga om hur man ska minska utsläppen och hur mycket dyrare bensinen får bli, rapporterar DN.

Miljöpartiet är det enda av oppositionspartierna som ger ett direkt svar på hur mycket dyrare bensinen kommer att bli om deras politik genomförs.

– Vi tycker att vi måste vara ärliga mot svenska folket. Vi kan inte ägna oss åt populism, säger språkröret Daniel Helldén (MP) till tidningen.

MP meddelar att det blir en prishöjning på 2 kronor och 20 öre per liter för bensin och diesel med deras politik.

– Det är inte stora summor men det ger en kraftig utsläppsminskning. Vi måste göra det här, det finns ingen annan lösning för transportsektorn, säger Helldén (MP).

Partiet vill dock samtidigt att låginkomsttagare och landsbygdsbor ska kompenseras för höjningen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ryssland inleder storskaliga offensiver i sommar

Oppositionen inte överens

MP vill höja bensinskatten med över 4 miljarder, medan V föreslår en något mindre höjning.

S och C vill däremot att bensinskatten ska ligga kvar på dagens nivå.

Partierna vill istället satsa på att pressa ner priset på förnybara drivmedel, så att man kan blanda in mer i bensin och diesel utan att det blir någon prischock. Partierna vill att staten ska upphandla stora mängder biobränsle och öka utbudet.

Men oppositionspartierna har alltså ingen gemensam linje när det gäller hur man ska minska utsläppen, och hur mycket bensinpriset får öka.

Frågan kan därför bli het även i årets valrörelse.

Lågt bensinpris kritiseras

Tidöregeringen har vidtagit flera åtgärder för att få ner bensinpriset, och i december nådde priset på bensin den lägsta nivån på fem år, rapporterade Carup.

Det sänkta bensinpriset har uppskattats av många bilister, samtidigt som regeringens prioriteringar har kritiserats.

Bland kritikerna finns bland annat ekonomen Claes Hemberg, som hade velat se ett bensinpris på runt 25 kronor litern.

– Hade dagens bensinpris varit upp på 25 kronor hade övergången till el varit mycket enklare och snabbare. Nu gör billig bensin och diesel att hushållen och politiker tvekar, sade Hemberg till tidningen.

– Vi väntar med elbil och ellastbil. Det är mumma för oljeländerna, tillade han.

LÄS OCKSÅ: Swedbank ändrar sig - nytt besked om räntan

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen

Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryssland har infört en fullständig blockad i hela landet.

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen

JUST NU: 17 länder går ihop mot Putin

2026 04 11

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen