Besked till chokladälskare – därför kan priset förändras kraftigt

2025 02 14

Choklad har blivit mycket dyrare, och priset kan fortsätta att förändras kraftigt av en specifik orsak.

Priset på choklad har rusat i höjden de senaste åren, till många chokladälskares förtret.

Mellan juli 2022 och februari 2024 steg kakaopriset med otroliga 136 procent, vilket har fått stora konsekvenser för både tillverkare och konsumenter, rapporterar CBS News.

Chokladpriset kan fortsätta att förändras, och det finns en specifik orsak till det, enligt forskare.

Det påverkar priset

Kakaoproducerande länder har drabbats av allt högre temperaturer, vilket i slutändan påverkar priset på kakao.

Den västafrikanska region som står för 70 procent av den globala kakaoproduktionen har drabbats hårt av stigande temperaturer.

De ökande chokladpriserna beror därför ytterst på klimatkrisen, slår forskare fast, rapporterar The Guardian.

Stora väderförändringar, i form av både höjd temperatur och ovanlig nederbörd, har bidragit till att kakaoproduktionen har sjunkit, vilket i sin tur har lett till att priserna har skjutit i höjden, enligt forskarna.

Kan fortsätta öka

Enligt en studie från forskargruppen Climate Central har ”klimatförändringar, främst på grund av förbränning av olja, kol och metangas” gjort att ”hetare temperaturer blir vanligare i exempelvis Elfenbenskusten, Ghana, Kamerun och Nigeria.

– Överdriven värme kan bidra till en minskning av skördens kvantitet och kvalitet, menar forskare i rapporten, enligt tidningen.

Idealiskt sett vill man temperaturer upp till 32 grader för kakaotillväxt, men till följd av klimatförändringar har det blivit allt fler dagar då temperaturen har varit högre än så.

Under det senaste decenniet har cirka två tredjedelar av den kakaoproducerande regionen sett en stor temperaturökning. Det har lett till tre extra veckor per säsong då temperaturen är för hög.

Beskedet till chokladälskare är därför att priset riskerar att fortsätta öka, trots att vi alltså redan har sett en signifikant ökning av priset på choklad de senaste åren.

Foto: Towfiqu barbhuiya

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen