Besked till chokladälskare – därför kan priset förändras kraftigt

2025 02 14

Choklad har blivit mycket dyrare, och priset kan fortsätta att förändras kraftigt av en specifik orsak.

Priset på choklad har rusat i höjden de senaste åren, till många chokladälskares förtret.

Mellan juli 2022 och februari 2024 steg kakaopriset med otroliga 136 procent, vilket har fått stora konsekvenser för både tillverkare och konsumenter, rapporterar CBS News.

Chokladpriset kan fortsätta att förändras, och det finns en specifik orsak till det, enligt forskare.

Det påverkar priset

Kakaoproducerande länder har drabbats av allt högre temperaturer, vilket i slutändan påverkar priset på kakao.

Den västafrikanska region som står för 70 procent av den globala kakaoproduktionen har drabbats hårt av stigande temperaturer.

De ökande chokladpriserna beror därför ytterst på klimatkrisen, slår forskare fast, rapporterar The Guardian.

Stora väderförändringar, i form av både höjd temperatur och ovanlig nederbörd, har bidragit till att kakaoproduktionen har sjunkit, vilket i sin tur har lett till att priserna har skjutit i höjden, enligt forskarna.

Kan fortsätta öka

Enligt en studie från forskargruppen Climate Central har ”klimatförändringar, främst på grund av förbränning av olja, kol och metangas” gjort att ”hetare temperaturer blir vanligare i exempelvis Elfenbenskusten, Ghana, Kamerun och Nigeria.

– Överdriven värme kan bidra till en minskning av skördens kvantitet och kvalitet, menar forskare i rapporten, enligt tidningen.

Idealiskt sett vill man temperaturer upp till 32 grader för kakaotillväxt, men till följd av klimatförändringar har det blivit allt fler dagar då temperaturen har varit högre än så.

Under det senaste decenniet har cirka två tredjedelar av den kakaoproducerande regionen sett en stor temperaturökning. Det har lett till tre extra veckor per säsong då temperaturen är för hög.

Beskedet till chokladälskare är därför att priset riskerar att fortsätta öka, trots att vi alltså redan har sett en signifikant ökning av priset på choklad de senaste åren.

Foto: Towfiqu barbhuiya

Text: Redaktionen

JUST NU: Ny åldersgräns på väg i Sverige – aldrig hänt förr

2025 07 08

En ny och omdiskuterad åldersgräns i Sverige kommer allt närmare.

Regeringen kommer att utreda en lagstadgad åldersgräns för sociala medier.

Det bekräftar socialminister Jakob Forssmed (KD) på tisdagsmorgonen.

– Vi ser att vi behöver skydda barn bättre online, och då behöver vi också utreda en fungerande åldersgräns så inte barn får tillgång till material som de absolut inte ska ha tillgång till, säger han till SR.

Ska vägas mot grundlagen

Utredningen kommer att sättas igång till hösten.

Redan nu finns en åldersgräns på 13 år för många sociala medier. Den efterföljs emellertid sällan.

Något förbud i svensk lag finns däremot inte. Det som nu ska utredas är hur gränsen ska följas och om den kan bli skarpare samt hur åldern ska kunna verifieras.

Det förslag som läggs fram kommer att ställas i relation till exempelvis yttrandefriheten och andra grundlagar.

– Ja, vi behöver se hur förutsättningarna ser ut för att införa den här typen av åldersgränser. Det behöver naturligtvis vägas av mot annat som gäller just information och yttrandefrihet, säger Jakob Forssmed.

Förslag från EU

Flera EU-länder har tidigare gått fram med ett nytt förslag om en gemensam digital åldersgräns inom hela EU.

Detta skulle innebära att minderåriga behöver föräldrars samtycke för att använda populära appar som TikTok, Instagram och Snapchat

– Frågan har fått ökad uppmärksamhet sedan Australien beslutade att införa en minimiålder på 16 år för att skapa konton på vissa sociala medieplattformar, rapporterade Politico i våras.

Danmark trycker på

Förslaget har redan fått stöd från flera medlemsländer, inklusive digitalt framstående nationer som Frankrike och Spanien.

Positiva signaler kommer också från Sveriges grannland Danmark, som nu tagit över ordförandeskapet i EU.

– Skyddet av våra barn online kommer att vara en central prioritet för det kommande danska EU-ordförandeskapet, säger Danmarks digitalminister Caroline Stage Olsen i ett uttalande.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Kreml har fått nog – vänder sig direkt till Sverige

2025 07 08

Rysslands ilska mot Sverige når nya nivåer.

Sveriges chargé d’affaires i Moskva kallades under gårdagen upp av det ryska utrikesministeriet.

Bakgrunden är de återkommande färgattackerna mot ryska diplomatbyggnader i Stockholm.

Måndagens möte beskrivs som en “stark protest” av den ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Nu framkommer ytterligare information från “uppläxningen”.

Ryssland har framfört en rad krav och en lista på åtgärder som måste vidtas efter "ytterligare en oidentifierad drönarattack", hävdar kanalen.

– Vi kräver att de svenska myndigheterna strikt ska följa sina skyldigheter enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser från 1961, framhåller det ryska utrikesdepartementet i ett uttalande.

Kräver "omfattande åtgärder"

Wienkonventionen är ett samlingsnamn för flera viktiga internationella avtal, särskilt inom diplomati.

Syftet är att den ska bidra till förutsägbarhet, stabilitet och rättssäkerhet.

Vidare kräver Ryssland “omfattande åtgärder” från svenskt håll.

– För att identifiera de förövare som är ansvariga för de pågående attackerna mot ryska utländska institutioner i Sverige och ställa dem inför rätta, hävdar det ryska departement.

UD: "Allvarligt"

Enligt Ryssland pågick mötet med Sveriges chargé d’affaires i omkring en kvart.

Svenska UD har inte velat kommentera samtalets innehåll.

– Svenska myndigheter har en skyldighet att skydda diplomatiska beskickningar och diplomatisk personal enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Att en ambassad i Sverige utsätts för skadegörelse är allvarligt, framhåller UD till DN.

LÄS MER: Ryssland kallar upp Sveriges ambassadör

Ryssland bryter fler avtal

Sedan Ryssland inledde den oprovocerade och olagliga invasionen av Ukraina i februari 2022 har diktaturen brutit mot en rad centrala diplomatiska åtaganden, utöver det militära angreppet mot Ukraina.

Det handlar bland annat om brott mot just Wienkonventionen. Över stora delar av Europa har ryska diplomater utvisats efter att ha avslöjats som spioner.

Estlands säkerhetstjänst har exempelvis gjort bedömningen att omkring 700 ryska spioner förklarats “persona non grata” (icke önskvärd”.

Enligt Thomas Nilsson, chef för Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst Must, har Ryssland ändrat taktik i arbetet mot Sverige.

– De är beredda att ta ökade risker, sade han till DN i januari.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen