”Besvikelse för hushållen” – ny smäll på ingång

2023 10 13

Men inte tillräckligt snabbt.

Det varnar SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén för.

Att inflationstakten enligt KPIF –   där räntekostnaderna är borträknade – sjönk från 4,7 till 4,0 procent i september beskriver han som en ”besvikelse” för hushållen.

– Det är en besvikelse, för inflationen sjunker inte så snabbt som man hoppas och som Riksbanken har räknat med. Den är segare än vad som är hälsosamt, säger Norén till SVT och tillägger:

– Man hade trott att det skulle gå ner till 3,7 procent och Riksbanken själva hade räknat med 3,8.

Nu förutspår ekonomiexperten ytterligare en smäll för hushållen.

– Alla överraskningar på den negativa sidan talar för att det blir ytterligare en räntehöjning, fastslår Alexander Norén.

Priserna fortsätter att öka

Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, så präglades september av stora prisökningar, vilket bromsade nedgången av inflationstakten.

– Månadsförändringen i september påverkades främst av en prisökning för kläder, vilket är normalt för säsongen. Därutöver steg priserna för räntekostnader, möbler, drivmedel samt rekreation och kultur, framhåller myndigheten.

Prisökningarna motverkades i sin tur av prissänkningar på el och utrikes flygresor med 5,5 respektive 9,6 procent.

Framför allt bidrog lägre elpriser till att inflationstakten sjönk i september.

Jämfört med motsvarande månad föregående år var elpriserna hela 45,3 procent lägre.

– Breda prisökningar i september motverkades bland annat av fortsatt sjunkande elpriser, konstaterar Mikael Nordin, prisstatistiker på SCB.

Fakta inflationstakten september 2023

- Stigande räntekostnader för hushållens bolån bidrog med 2,7 procentenheter till inflationstakten enligt KPI

- Elpriserna sjönk i september och var 45,3 procent lägre jämfört med motsvarande månad föregående år

- Priserna för kläder steg med 4,9 procent, vilket är normalt för säsongen

- Priser inom rekreation och kultur fortsätter att stiga och bidrog med 1,4 procentenheter till inflationstakten i september

- Inflationstakten enligt KPIF exklusive energi minskade från 7,2 procent i augusti till 6,9 procent i september

Källa: SCB

Foto: K. Vilaysing

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen