Bidens siffror faller till lägsta hittills

2022 01 30

USA:s president Joe Bidens popularitetssiffror har fallit till den lägsta punkten sedan han blev president.

Biden har under sina 7 månader som president legat på ett nettoplus hela tiden. Det innebär att det är fler som ansett att han gör ett bra jobb än de som anser att han gör ett dåligt jobb.

Nere på minus

Men efter talibanernas kaotiska maktövertagande i Afghanistan i samband med USA:s kritiserade tillbakadragande så backade Biden för första gången under sin presidenttid till minusnetto under två dagar i mitten av augusti, 20-21 november enligt Real Clear Politics genomsnitt av alla mätningar.

Klart bättre än Trump

Sämst resultat fick Biden 20 augusti då 49 % av USA:s väljare ansåg att han gjorde ett dåligt jobb jämfört med 48 % som ansåg att han gjorde ett bra jobb som president. Siffrorna har dock svängt tillbaka till plus igen.

Jämfört med Donald Trump som enligt mätningarna är den mest impopulära presidenten i USA:s gallupmätningars historia ligger dock Biden riktigt bra till även i nuläget.

Popularitetssiffror för Biden och Trump:

Joe Biden      1 feb               23 aug

Bra                    55 %               48 %

Dåligt               35 %               47 %

Netto               + 20 %           + 1 %

 

Trump               1 feb              23 aug

Bra                      43 %              39 %

Dåligt                45 %               56 %

Netto                 - 2 %              - 17 %

ANALYS

Amerikanska folket är generellt sett positiva till Bidens huvudinriktning om att avsluta USA:s truppnärvaro i Afghanistan. Men att talibanerna tog över så snabbt och att evakueringen blivit kaosartad får kritik och det är det som ligger bakom Bidens tapp.

Evakueringen avgör

Det som nu avgör om Bidens popularitet ska stiga uppåt igen eller tvärtom falla till minussiffror är hur evakueringen av amerikanska medborgare och USA:s allierade fortskrider i Kabul.

Dödsfall är mardrömmen

Om evakueringen går bra så kan Biden vinna på tillbakadragandet och snart vara uppe på tvåsiffriga plussiffror igen. Men blir det strider med talibanerna som leder till dödsfall så kan Biden räkna med problem i opinionen. I det läget finns det dock större problem än opinionssiffror.

Foto: The White House

[yop_poll id="510"]

4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


04 maj 26

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen