Bilister kommer stoppas och kontrolleras – även om de inte gjort något

2025 05 10

Sedan tidigare har polisen kunnat stoppa bilister för att genomföra ögonundersökning om det finns misstanke om brott.

Nu kommer besked om att polisen kommer att göra detta – även om det inte finns någon misstanke om brott.

Den nya metoden ämnar förhindra drograttfylleri och göra svenska vägar säkrare – men får kritik av vissa.

Det rapporterar SVT.

Ny metod

Fyra av tio bilister som dör i trafiken gör så under påverkan av alkohol eller droger.

Den nya metoden – att stoppa bilister för att kontrollera deras ögon även utan brottsmisstanke – har satts i praxis för att göra vägarna säkrare.

Polisen använder en penna, en lampa och en pupillometer för att genomföra kontrollerna.

– Nu kan vi göra det här rutinmässigt precis som vi gör utandningsprov för alkohol, säger Björn Thunblad, samordnare för trafik i polisregion öst, till SVT.

Får kritik

Kritiker till metoden menar att det är ett föråldrat sätt att kontrollera bilister.

Björn Thunblad medger att polisen efterfrågar en teknisk lösning eftersom det blir subjektivt att själva kontrollera ögonen.

– Får vi till en teknisk lösning blir det här testet inte lika subjektivt, jag tror att vi kommer att kunna införa det här på pilot under nästa år, säger Björn Thunblad.

Gäller till 2030

Enligt polisen kommer den nya lagen att gälla till februari 2030.

Under denna femårsperiod kommer även den existerande lagstiftningen om ögonundersökningar vid misstanke om brott att fortsätta gälla.

– Vi kommer alltså att ha två lagstiftningar som reglerar ögonundersökningar, en som reglerar när vi gör undersökningarna rutinmässigt och en som reglerar när vi gör undersökningar om det kan misstänkas att föraren är påverkad, säger trafikstrategen Ursula Edström.

– Den senare lagstiftningen gäller dessutom i utökade sammanhang såsom spårväg, järnväg, luftfartyg.

“Det är viktigt”

Edström fortsätter.

– Det är viktigt att vi, precis som vid sållningsprov för alkohol, inte utsätter personer för integritetsintrång som inte är försvarligt vid kontroller.

Foto: A. Lazic

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen