Bilisters beteende väcker ilska – saboterar för polisen

2024 09 22

Trafikpoliser har ett stort ansvar för att hålla våra vägar säkra.

De flesta bilister och trafikanter har också goda intentioner och tycker att trafiksäkerhet är viktigt.

Trots det så finns det ett beteende som är väldigt vanligt bland bilister – och som får polisen att rasa.

Saboterar polisens arbete

Det handlar om att alltför många trafikanter varnar varandra för trafikkontroller, rapporterar SR.

Ett beteende som försvårar polisens arbete.

– Ofta så får vi ”napp”, om man får säga så, ganska fort, men sedan så går ju djungeltrumman, och hastigheten sänks ganska omgående, säger trafikpolisen Joel i Borås till radiokanalen.

Många trafikanter blinkar alltså till varandra för att varna om fartkontroller.

”Vet inte vem man hjälper”

Beteendet är etablerat, och även om man kan förstå intentionen så påpekar polisen att man riskerar att hjälpa helt fel personer.

– Man vet ju faktiskt inte vem man blinkar åt och hjälper. Sedan så förstår jag ju den spontana tanken med det, alla är vi människor, säger han till radiokanalen.

Beteendet gör det dock svårare för polisen att förebygga beteenden i trafiken som kan leda till olyckor.

– Vi gör ju kontroller av en anledning, och vill ju gärna stanna så många som möjligt. Inte för att bötfälla för bötfällandets skull, utan för att kontrollera, säger trafikpolisen.

”Lika säreget som helkorkat”

Polisen har flera gånger tidigare gått ut och försökt få folk att sluta med beteendet.

Ett exempel är polisen i nordvästra Skåne, som 2019 lade ut ett långt Facebookinlägg efter att ha tröttnat rejält på bilisternas beteende, rapporterade Vi Bilägare.

I inlägget förklarade polisen farorna med ett sådant agerande. Det kan få förödande konsekvenser, enligt polisen.

– När patrullerna står vid sina trafikkontroller så har en hel del trafikanter det dåliga omdömet att blinka med lamporna för att varna andra trafikanter för våra trafikkontroller. Ett fenomen som är lika säreget som helkorkat, skrev polisen i nordvästra Skåne i inlägget, enligt tidningen.

Kan vara rattfull – eller terrorist

Den man varnar kan nämligen vara utan körkort, vårdslös i trafiken på ett livsfarligt sätt, rattfull eller efterlyst, skrev polisen vidare i inlägget.

Det kan också handla om en person som precis har länsat ditt hem på värdeföremål, eller som precis har frihetsberövat någon i sin bil, eller som har stulit bilen. Det kan även vara en terrorist, en kriminell eller någon som inte har rätt att vara i Sverige, skrev polisen i nordvästra Skåne på Facebook, enligt Vi Bilägare.

Foto: M. Krahn

Text: Redaktionen

Över 1 miljon svenskar kan få stöd – ny lag från 1 juli

2026 06 01

I Sverige är det många som vårdar en närstående.

– Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder – nästan var femte svensk – vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning, uppger Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ny lag

Den 1 juli skärps socialtjänstlagen, rapporterar Senioren.

Även om många kommuner redan idag på olika sätt erbjuder stöd till de som vårdar en anhörig, så blir det nu krav att kommuner ska erbjuda en stödkontakt.

Det ska göra stödet mer individanpassat och personligt. Kontakten ska kunna ge planeringsstöd och vägledning gällande omvårdnaden.

LÄS OCKSÅ: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Omsorgskontakt ska finnas

I samband med lagändringen tillkommer också ett nytt krav som kommer alla som bor i särskilt boende för äldre till dels.

Då ska en fast omsorgskontakt erbjudas, uppger tidningen.

Inom hemtjänsten har ett sådant krav funnits sedan tidigare, men från och med den 1 juli gäller det således även på särskilt boende.

På samma sätt som med stödkontakten ska omsorgskontakten kunna ge enskild vägledning och samordning kring insatser och omsorg.

Över 80 000

Över 80 000 personer i Sverige bor på särskilt boende för äldre, enligt en kartläggning från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Det är vanligt att de boende har flera allvarliga kroniska sjukdomar eller en kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.

– Den kommunala vården omfattar allt fler äldre med sammansatta, komplexa vårdbehov och idag har närmare 90 procent av äldre personer som bor på särskilt boende för äldre behov av hälso- och sjukvård, uppger aktörerna bakom arbetet, som drivs i ett samarbete mellan Sveriges regioner, myndigheter, professionen och patientföreningar.

– Utvecklingen går mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs där, vilket ställer krav på tillgänglighet till vård, personalresurser och kompetens men även mer samordnade insatser från flera utförare.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen