Bilisters beteende väcker ilska – saboterar för polisen

2024 09 22

Trafikpoliser har ett stort ansvar för att hålla våra vägar säkra.

De flesta bilister och trafikanter har också goda intentioner och tycker att trafiksäkerhet är viktigt.

Trots det så finns det ett beteende som är väldigt vanligt bland bilister – och som får polisen att rasa.

Saboterar polisens arbete

Det handlar om att alltför många trafikanter varnar varandra för trafikkontroller, rapporterar SR.

Ett beteende som försvårar polisens arbete.

– Ofta så får vi ”napp”, om man får säga så, ganska fort, men sedan så går ju djungeltrumman, och hastigheten sänks ganska omgående, säger trafikpolisen Joel i Borås till radiokanalen.

Många trafikanter blinkar alltså till varandra för att varna om fartkontroller.

”Vet inte vem man hjälper”

Beteendet är etablerat, och även om man kan förstå intentionen så påpekar polisen att man riskerar att hjälpa helt fel personer.

– Man vet ju faktiskt inte vem man blinkar åt och hjälper. Sedan så förstår jag ju den spontana tanken med det, alla är vi människor, säger han till radiokanalen.

Beteendet gör det dock svårare för polisen att förebygga beteenden i trafiken som kan leda till olyckor.

– Vi gör ju kontroller av en anledning, och vill ju gärna stanna så många som möjligt. Inte för att bötfälla för bötfällandets skull, utan för att kontrollera, säger trafikpolisen.

”Lika säreget som helkorkat”

Polisen har flera gånger tidigare gått ut och försökt få folk att sluta med beteendet.

Ett exempel är polisen i nordvästra Skåne, som 2019 lade ut ett långt Facebookinlägg efter att ha tröttnat rejält på bilisternas beteende, rapporterade Vi Bilägare.

I inlägget förklarade polisen farorna med ett sådant agerande. Det kan få förödande konsekvenser, enligt polisen.

– När patrullerna står vid sina trafikkontroller så har en hel del trafikanter det dåliga omdömet att blinka med lamporna för att varna andra trafikanter för våra trafikkontroller. Ett fenomen som är lika säreget som helkorkat, skrev polisen i nordvästra Skåne i inlägget, enligt tidningen.

Kan vara rattfull – eller terrorist

Den man varnar kan nämligen vara utan körkort, vårdslös i trafiken på ett livsfarligt sätt, rattfull eller efterlyst, skrev polisen vidare i inlägget.

Det kan också handla om en person som precis har länsat ditt hem på värdeföremål, eller som precis har frihetsberövat någon i sin bil, eller som har stulit bilen. Det kan även vara en terrorist, en kriminell eller någon som inte har rätt att vara i Sverige, skrev polisen i nordvästra Skåne på Facebook, enligt Vi Bilägare.

Foto: M. Krahn

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen