Bilisters beteende väcker ilska – saboterar för polisen

2024 09 22

Ett beteende som är vanligt bland bilister väcker stor ilska eftersom det försvårar polisens arbete.

Trafikpoliser har ett stort ansvar för att hålla våra vägar säkra.

De flesta bilister och trafikanter har också goda intentioner och tycker att trafiksäkerhet är viktigt.

Trots det så finns det ett beteende som är väldigt vanligt bland bilister – och som får polisen att rasa.

Saboterar polisens arbete

Det handlar om att alltför många trafikanter varnar varandra för trafikkontroller, rapporterar SR.

Ett beteende som försvårar polisens arbete.

– Ofta så får vi ”napp”, om man får säga så, ganska fort, men sedan så går ju djungeltrumman, och hastigheten sänks ganska omgående, säger trafikpolisen Joel i Borås till radiokanalen.

Många trafikanter blinkar alltså till varandra för att varna om fartkontroller.

”Vet inte vem man hjälper”

Beteendet är etablerat, och även om man kan förstå intentionen så påpekar polisen att man riskerar att hjälpa helt fel personer.

– Man vet ju faktiskt inte vem man blinkar åt och hjälper. Sedan så förstår jag ju den spontana tanken med det, alla är vi människor, säger han till radiokanalen.

Beteendet gör det dock svårare för polisen att förebygga beteenden i trafiken som kan leda till olyckor.

– Vi gör ju kontroller av en anledning, och vill ju gärna stanna så många som möjligt. Inte för att bötfälla för bötfällandets skull, utan för att kontrollera, säger trafikpolisen.

”Lika säreget som helkorkat”

Polisen har flera gånger tidigare gått ut och försökt få folk att sluta med beteendet.

Ett exempel är polisen i nordvästra Skåne, som 2019 lade ut ett långt Facebookinlägg efter att ha tröttnat rejält på bilisternas beteende, rapporterade Vi Bilägare.

I inlägget förklarade polisen farorna med ett sådant agerande. Det kan få förödande konsekvenser, enligt polisen.

– När patrullerna står vid sina trafikkontroller så har en hel del trafikanter det dåliga omdömet att blinka med lamporna för att varna andra trafikanter för våra trafikkontroller. Ett fenomen som är lika säreget som helkorkat, skrev polisen i nordvästra Skåne i inlägget, enligt tidningen.

Kan vara rattfull – eller terrorist

Den man varnar kan nämligen vara utan körkort, vårdslös i trafiken på ett livsfarligt sätt, rattfull eller efterlyst, skrev polisen vidare i inlägget.

Det kan också handla om en person som precis har länsat ditt hem på värdeföremål, eller som precis har frihetsberövat någon i sin bil, eller som har stulit bilen. Det kan även vara en terrorist, en kriminell eller någon som inte har rätt att vara i Sverige, skrev polisen i nordvästra Skåne på Facebook, enligt Vi Bilägare.

Foto: M. Krahn

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen