Biljätte stänger stor fabrik – har funnits sedan 1905

2025 02 08

Biljätten Stellantis stänger nu ned en fabrik i Storbritannien.

Vauxhalls anställda säger att de känner sig ”förrådda” och ”svikna” av bolagets ägare Stellantis efter att bolaget bekräftat nedläggningen av fabriken i Luton i Storbritannien.

Nedläggningen av Vauxhall är ytterligare ett bevis på situationen som bilbranschen befinner sig i just nu.

Över 1 000 arbetstillfällen riskerar att gå förlorade, rapporterar BBC.

Funnits sedan 1905

Biljätten har meddelat att anläggningen, som har tillverkat fordon sedan 1905, ska stängas i april, efter att först ha meddelat att den skulle stängas i november.

Över 1 000 jobb är i farozonen, men Stellantis framhåller att ytterligare 600 anställda behövdes vid fabriken i Ellesmere Port, Cheshire, och att man skulle erbjuda stöd vid omlokalisering.

“Besviken”

Den 60-årige gaffeltruckföraren Dave Short menar att det är ”skrämmande” att söka nytt arbete vid hans ålder.

– Lyckligtvis har jag gått en utbildning, men jag vet inte om jag kan hitta en ny karriär eftersom mycket sker online nu, säger han till BBC.

– Jag känner att Stellantis har svikit oss rejält. Vi har gjort allt de ville: minskat på personalen, ökat vinsten, ökat antalet skåpbilar, och ändå blir det såhär.

En annan anställd uttrycker sitt missnöje med biljätten.

– Vauxhall har funnits här i över 100 år och Stellantis placerar en annan fabrik i Turkiet och betalar dem hälften av lönerna.

Senaste siffrorna

Enligt siffror från Stellantis senaste rapport framgår att marknaden är tuff.

Leveranserna i Europa minskade under de sex månader som slutade den 30 juni 2024 jämfört med motsvarande perioden 2023 drivet av lägre leveranser av Fiat 500, Opel Mokka och Jeep Renegade.

– Minskningen av nettoomsättningen för Europa under de sex månader som slutade den 30 juni 2024 jämfört med motsvarande period 2023 berodde främst på högre återköpsåtaganden, lägre volymer samt negativ nettoprissättning, framhöll Stellantis då.

Fortsatt tufft

Om än en ljusning kan skönjas är det fortfarande tufft i bilbranschen - där jättar som Stellantis tvingas stänga ner fabriker och många mindre bilhandlare går i konkurs såväl i Sverige som utomlands.

Foto: S. Rademaker

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen