Blev Magdalena Andersson statsminister eller inte – Här är svaret

2021 11 25

Många rubriker runt om i Sverige klargjorde att Sveriges första kvinnliga statsminister hade valts– men stämmer det verkligen?

Den stora frågan var det många som ställde sig i Sverige i går när det stod klart att Magdalena Andersson (S) avgått som statsminister bara sju timmar efter att hon röstats fram. Men hade hon då verkligen blivit statsminister eller inte? Här är svaret.

Centern vägrade

Bakgrunden till all osäkerhet var att Regeringen Anderssons S-MP-budget föll vid budgetomröstningen samma dag som hon röstats fram till statsminister. Trots att S-MP-regeringen inte förhandlat fram budgeten med Vänsterpartiet så vägrade Centern att rösta på budgeten.

Ratade vänstersvängen

Orsaken är att Magdalena Anderssons (S) förhandlingar med Vänsterpartiet för att säkra deras stöd i statsministeromröstningen fått Centern att ana oråd. Annie Lööf (C) ansåg att Socialdemokraterna gjort en vänstersväng. Centern var även negativa till Socialdemokraternas ekonomiska vänstergir vid S-kongressen där Magdalena Andersson valdes till partiledare.

Pensionerna inte problemet

Och vänstersvängen handlar inte om de höjda pensionerna utan om skrivningarna i S-MP-V-avtalet om att Vänstern ska ges möjlighet till ökat inflytande inom regeringsunderlaget.

M-KD-SD-budget vann

Därför vägrade Centern att rösta ja till S-MP-budgeten vilket ledde till att M-KD-SD-budgeten vann den slutliga budgetomröstningen istället. Och det i sin tur innebär att bland annat Sverige sänker bensin- och dieselskatten med 50 öre.

Billigare bensin blev MP-droppen

För Miljöpartiet blev inte minst bensinprissänkningen droppen som fick bägaren att rinna över och De Gröna hoppade av regeringen då de vägrade att styra landet på en budget som SD hade varit med och ta fram. Billigare bensin var den enskilda budgetpost som de främst lyfte fram som mest negativt i M-KD-SD-budgeten men rent övergripande så vägrade partiet att sitta i en regering som var tvungen att regera på en budget som SD varit med att forma.

Och eftersom statsministeromröstningen samma morgon avsåg en S-MP-regering så hade förutsättningarna nu ändrats så kraftigt att en ny statsministeromröstning måste hållas. Och för att möjliggöra detta beslutade sig Magdalena Andersson (S) för att avgå.

En fråga om respekt

– Enligt konstitutionell praxis bör en koalitionsregering avgå om ett parti lämnar regeringen. Min bedömning är att motsvarande måste gälla även när riksdagen har valt en ny statsminister, men den nya regeringen ännu inte har tillträtt. Trots att det parlamentariska underlaget tycks oförändrat bör regeringsfrågan därför prövas på nytt av riksdagen. För mig är det en fråga om respekt men jag vill heller inte leda en regering där det finns grund att ifrågasätta dess legitimitet, meddelar Magdalena Andersson (S).

Två stora frågor

Och här kommer svaret på de frågor många ställer sig.

--Har Sverige haft en kvinna som statsminister? Det vill säga blev Magdalena Andersson (S) statsminister eller inte i går?

Svaret är nej. Hon blev aldrig statsminister. Orsaken är att den nya regeringen och den nya statsministern tillträder först efter den så kallade skifteskonseljen med Hans Majestät Kung Carl XVI Gustaf. Magdalena var endast det man i USA kallar för Statsminister Elect, det vill säga framröstad men inte tillträdd. Mötet hos Kungen skulle ske på fredag men blev nu inställt.

--Men det talades ju om att Sverige valde sin första statsminister, ligger det något alls i det?

Svaret är ja. Magdalena Andersson blev framröstad och vald till statsminister. Hon vann statsministeromröstningen vilket innebär att Sveriges riksdag valde fick sin första kvinnliga statsminister – men eftersom hon aldrig hann tillträda så blev hon bara utsedd, inte tillträdd.

ANALYS

Ja, Sveriges riksdag har röstat fram sin första kvinnliga statsminister men Sverige har aldrig haft sin första kvinnliga statsminister ty Magdalena Andersson (S) avgick innan hon hann tillträda.

Det är med andra ord Stefan Löfven som fortsatt leder landet och har titeln statsminister.

Foto: Regeringskansliet, Ninni Andersson

[yop_poll id="898"]

Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen