Bluff på ICA – kunderna kommer inte att bli glada

2025 04 11

Ica och flera andra matjättar anklagas för att vilseleda sina kunder.

“Superklipp” och rabatter duggar tätt i matbutikerna.

Och det är många som lockas av de till synes attraktiva erbjudanden i tider när matpriserna ökar kraftigt.

Men i själva verket sparar kunden ofta inte alls så mycket pengar på extrapriserna som man kan tro av reklamen, framhåller Sveriges konsumenter enligt SVT.

Enligt organisationen skiljer sig erbjudanden om “tre för två”, styckpriser eller röda siffror knappt från ordinarie pris.

– Det är vilseledande. En rabatt ska innebära en stor prisskillnad jämfört med ordinarie pris, men det är sällan fallet, säger Maria Wiezell som är konsumentjuridisk expert på Sveriges konsumenter, till tv-kanalen.

Pekades ut av myndighet

Ica var, tillsammans med bland annat Willys och Hemköp, en av matbutikerna som också pekades ut av Konsumentverket förra året.

Kedjan fick då samma typ av kritik. Enligt en granskning från myndigheten gav annonsbladen intrycket att produkter hade fått lägre pris, utan att det tidigare lägsta priset framgick, rapporterade TV4 vid tillfället.

Det strider mot prisinformationslagen, menar Konsumentverket som krävde åtgärder.

Kampanjkritik

Även Icas så kallade multikampanjer, “köp 2 betala för 1”, har särskilt uppmärksammats av oberoende sajten Matpriskollen.

Kritiken handlar om att kedjorna flyttar lager från butikerna till kundens hem och ökar matsvinnet.

– Ica har den största ökningen mot förra året, men även tidigare har Ica varit drivande med multierbjudanden. Detta verkar vara en försäljningsstrategi man fokuserar ännu hårdare på, sade Ulf Mazur, sajtens vd och grundare, i höstas.

Har inte svarat

Ica har inte svarat på kritiken. SVT har sökt matjätten utan resultat.

Enligt Sveriges konsumenter saknas det idag ett tydligt regelverk för hur stor skillnaden måste vara mellan ordinarie och rabatterat pris. “Röda siffror” innebär därmed inte att varan per automatik kostar mindre än normalt.

– Regleringen borde tydliggöra vad som räknas som en rabatt. I nuläget är det upp till butikerna, säger Maria Wiezell.

Foto: ICA-gruppen

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen