05 maj 06

Bluff på ICA – kunderna kommer inte att bli glada

2025 04 11

Ica och flera andra matjättar anklagas för att vilseleda sina kunder.

“Superklipp” och rabatter duggar tätt i matbutikerna.

Och det är många som lockas av de till synes attraktiva erbjudanden i tider när matpriserna ökar kraftigt.

Men i själva verket sparar kunden ofta inte alls så mycket pengar på extrapriserna som man kan tro av reklamen, framhåller Sveriges konsumenter enligt SVT.

Enligt organisationen skiljer sig erbjudanden om “tre för två”, styckpriser eller röda siffror knappt från ordinarie pris.

– Det är vilseledande. En rabatt ska innebära en stor prisskillnad jämfört med ordinarie pris, men det är sällan fallet, säger Maria Wiezell som är konsumentjuridisk expert på Sveriges konsumenter, till tv-kanalen.

Pekades ut av myndighet

Ica var, tillsammans med bland annat Willys och Hemköp, en av matbutikerna som också pekades ut av Konsumentverket förra året.

Kedjan fick då samma typ av kritik. Enligt en granskning från myndigheten gav annonsbladen intrycket att produkter hade fått lägre pris, utan att det tidigare lägsta priset framgick, rapporterade TV4 vid tillfället.

Det strider mot prisinformationslagen, menar Konsumentverket som krävde åtgärder.

Kampanjkritik

Även Icas så kallade multikampanjer, “köp 2 betala för 1”, har särskilt uppmärksammats av oberoende sajten Matpriskollen.

Kritiken handlar om att kedjorna flyttar lager från butikerna till kundens hem och ökar matsvinnet.

– Ica har den största ökningen mot förra året, men även tidigare har Ica varit drivande med multierbjudanden. Detta verkar vara en försäljningsstrategi man fokuserar ännu hårdare på, sade Ulf Mazur, sajtens vd och grundare, i höstas. 

Har inte svarat

Ica har inte svarat på kritiken. SVT har sökt matjätten utan resultat.

Enligt Sveriges konsumenter saknas det idag ett tydligt regelverk för hur stor skillnaden måste vara mellan ordinarie och rabatterat pris. “Röda siffror” innebär därmed inte att varan per automatik kostar mindre än normalt.

– Regleringen borde tydliggöra vad som räknas som en rabatt. I nuläget är det upp till butikerna, säger Maria Wiezell.

Foto: ICA-gruppen

Text: Redaktionen


22 maj 26

Alla får pengar – nytt stöd i Sverige

2026 05 22

Den digitala brevlådan Billo lanserar ett nytt elstöd till svenska folket.

– Vi älskar lösningar. Om du betalar din elräkning med Billo så bjuder vi på 250 kronor, säger Billos vd Johan Eklöf.

För att ta del av stödet måste användare betala sin elräkning med Klarna via Billo.

– Det enda vi kräver är att du registrerar dig kostnadsfritt hos oss och betalar räkningen med hjälp av Klarna. Sedan får du 250 kronor att göra vad du vill med, säger Eklöf.

Statligt godkänd

Billo är godkänd av både av Myndigheten för digital förvaltning, Digg, och Finansinspektionen.

Sedan en tid tillbaka erbjuder Billo betallösningar från Klarna.

– Över huvud taget finns det oerhört mycket vi kan göra för att förenkla vardagsekonomin för vanliga svenskar. Att du nu kan betala dina räkningar på ett sätt som passar just dig är ett stort steg framåt. Vi kommer att fortsätta underlätta och förenkla folks vardag på det här sättet. Framtiden är flexibel, säger Johan Eklöf.

LÄS MER: Nytt flygbolag i Europa – planerar 100 destinationer

Så går det till

För att ta del av elstödet behöver användare betala en elräkning i Billo med Klarna mellan 22 maj och 30 juni 2026.

Processen utgörs av fyra steg:

1, Skaffa Billo gratis. Registrera dig med BankID eller Freja eID.

2, Betala din elräkning i Billo med Klarna. Välj att betala direkt eller senare.

3, Mejla in din elräkning. Bifoga en kopia av din betalda elräkning till [email protected].

4, Få upp till 250 kr.

Elräkningen måste vara på minst 250 kronor för att du ska kunna ta del av hela elstödet. Vid lägre belopp får du tillbaka det belopp som står på räkningen. Erbjudandet gäller första gången du använder Klarna i Billo.

Källa: Billo

LÄS OCKSÅ: Nya regler i Thailand – svenskar påverkas starkt 

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen


22 maj 2026

Sverige säger ja till USA – först i hela EU

2026 05 22

Sverige har tecknat ett ovanligt och exklusivt samarbetsavtal med USA.

Technology Prosperity Deal.

Så lyder namnet på det nya samförståndsavtalet som Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) och USA:s motsvarighet Marco Rubio skrev på idag.

Inget annat land i EU har ett liknande avtal. Enbart tre länder i världen har sedan tidigare en sådan överenskommelse med USA: Japan, Sydkorea och Storbritannien.

Det är USA som tagit initiativ till avtalet som har godkänts efter att Sverige fått möjlighet att påverka utformningen, erfar Expressen.

I grunden handlar detta om att stärka vår konkurrenskraft och värna våra näringslivsintressen, säger Maria Malmer Stenergard i en kommentar.

"Ett av världens mest innovativa länder"

Avtalet gäller ett bilateralt tekniksamarbete.

Enligt regeringen innebär det utökade möjligheter till samarbete inom exempelvis AI, biomedicin, energi, rymd, kvantteknik och försvarsinnovation.

Även konnektivitet, avancerad tillverkning och försvarsinnovation nämns som exempel.

– Sverige rankas som ett av världens mest innovativa och nyskapande länder tack vare många människors hårda arbete. Vi vill att deras ansträngning ska löna sig och skapa de bästa förutsättningarna för svenska företag att fortsätta leda utvecklingen av framtidens teknik, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. 

LÄS MER: Del av Nordamerika kan bryta sig loss

Inga ekonomiska åtaganden

Regeringen understryker att det nya teknikavtalet inte innebär några rättsliga eller ekonomiska åtaganden för Sverige eller USA.

Istället ska det betraktas som en “politisk avsiktsförklaring om att fördjupa banden inom strategiska områden som bidrar till vårt gemensamma välstånd och konkurrenskraft. 

Sverige har en långsiktig och bred relation med USA. Tekniksamarbetet är ett kvitto på att Sveriges innovationskraft och tekniska spetskompetens gör oss till en värdefull samarbetspartner, säger Maria Malmer Stenergard.

LÄS MER: Trump ger bort en miljard kronor i gåva till ärkefiende

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen