Bluff på Lidl påstås lura kunder – “det är rent nonsens”

2024 09 13

En ny reklamkampanj från Lidl sågas längs med fotknölarna av en expert på området.

Häromveckan gav livsmedelskedjan besked om en särskild satsning på frukt och grönsaker.

Det var bakgrunden som stack ut.

Lidl hade nämligen låtit produkterna odlas och växa till tonerna av klassisk musik, och hänvisat till forskningsstudier som hävdar att musiken skulle göra att det växer bättre.

Produkterna i fråga märktes med en blå not i butikerna.

Genom samarbetet med Kungliga Filharmonikerna och våra svenska odlare hoppas vi höja den redan höga kvaliteten. Det är otroligt roligt att få erbjuda filharmoniska frukter och grönsaker från vårt eget varumärke Matriket, sade Robert Stekovic som inköps- och marknadsdirektör på Lidl Sverige till DN när nyheten lanserades.

"Rent nonsens"

Det statliga forskningsinstitutet RISE, som fick uppdraget att analysera fenomenet, understryker att det går att backa upp att musik gynnar plantors tillväxt.

– Det finns forskning som stödjer hypotesen om att musik påverkar plantor och olika arter reagerar på olika sätt när de utsätts för musik eller ljud, säger RISE-forskaren Tora Råberg till samma tidning.

Men alla håller inte med.

Jens Sundström, docent i växtfysiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, sågar kampanjen fullständigt.

– För att fatta mig kort: detta är nonsens. Rent nonsens, framhåller han i lantbrukstidningen ATL.

"inga bevis"

Växtfysiologen kallar RISE:s och Lidls slutsatser för pseudovetenskap.

Enligt Jens Sundström är det visserligen belagt att växter reagerar på ljudvågor, men när det påstås att en särskild sorts musik har större effekt än andra går det för långt.

Problemet uppstår när man samtidigt hänvisar till studier som laddar responsen med kulturella attribut och börjar påskina att växterna föredrar violinmusik framför annan musik. Eller påstår, utan att presentera tillförlitliga bevis, att grödor som odlas i enlighet med det kinesiska meridiansystemet och samtidigt får lyssna på religiösa hymner växer bättre, skriver han i längre debattartikel om ämnet.

Svarar: Kunderna får avgöra

Lidl har svarat på kritiken.

– När vi nu låtit flera av våra svenska frukter och grönsaker växa upp till tonerna av Kungliga filharmonikerna är det för att utforska om det kan påverka deras smak och kvalitet, framhåller Marita Wengelin, kommunikations- och CSR-chef på Lidl, i ett uttalande i ATL.

Hon skriver vidare i en insändare att odlaren som uttalar sig i annonsen tycker att grönsakerna smakar bättre, men att det är en subjektiv bedömning. Lidl själva påstår det inte, utan uppger att det är upp till kunderna att avgöra.

Foto: G. Semme

Text: Redaktionen


30 maj 2026

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 30

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen


29 maj 2026

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Snart kommer hastighetsgränserna på svenska vägar att ändras.

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen