Bluff på Lidl påstås lura kunder – “det är rent nonsens”

2024 09 13

En ny reklamkampanj från Lidl sågas längs med fotknölarna av en expert på området.

Häromveckan gav livsmedelskedjan besked om en särskild satsning på frukt och grönsaker.

Det var bakgrunden som stack ut.

Lidl hade nämligen låtit produkterna odlas och växa till tonerna av klassisk musik, och hänvisat till forskningsstudier som hävdar att musiken skulle göra att det växer bättre.

Produkterna i fråga märktes med en blå not i butikerna.

Genom samarbetet med Kungliga Filharmonikerna och våra svenska odlare hoppas vi höja den redan höga kvaliteten. Det är otroligt roligt att få erbjuda filharmoniska frukter och grönsaker från vårt eget varumärke Matriket, sade Robert Stekovic som inköps- och marknadsdirektör på Lidl Sverige till DN när nyheten lanserades.

"Rent nonsens"

Det statliga forskningsinstitutet RISE, som fick uppdraget att analysera fenomenet, understryker att det går att backa upp att musik gynnar plantors tillväxt.

– Det finns forskning som stödjer hypotesen om att musik påverkar plantor och olika arter reagerar på olika sätt när de utsätts för musik eller ljud, säger RISE-forskaren Tora Råberg till samma tidning.

Men alla håller inte med.

Jens Sundström, docent i växtfysiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, sågar kampanjen fullständigt.

– För att fatta mig kort: detta är nonsens. Rent nonsens, framhåller han i lantbrukstidningen ATL.

"inga bevis"

Växtfysiologen kallar RISE:s och Lidls slutsatser för pseudovetenskap.

Enligt Jens Sundström är det visserligen belagt att växter reagerar på ljudvågor, men när det påstås att en särskild sorts musik har större effekt än andra går det för långt.

Problemet uppstår när man samtidigt hänvisar till studier som laddar responsen med kulturella attribut och börjar påskina att växterna föredrar violinmusik framför annan musik. Eller påstår, utan att presentera tillförlitliga bevis, att grödor som odlas i enlighet med det kinesiska meridiansystemet och samtidigt får lyssna på religiösa hymner växer bättre, skriver han i längre debattartikel om ämnet.

Svarar: Kunderna får avgöra

Lidl har svarat på kritiken.

– När vi nu låtit flera av våra svenska frukter och grönsaker växa upp till tonerna av Kungliga filharmonikerna är det för att utforska om det kan påverka deras smak och kvalitet, framhåller Marita Wengelin, kommunikations- och CSR-chef på Lidl, i ett uttalande i ATL.

Hon skriver vidare i en insändare att odlaren som uttalar sig i annonsen tycker att grönsakerna smakar bättre, men att det är en subjektiv bedömning. Lidl själva påstår det inte, utan uppger att det är upp till kunderna att avgöra.

Foto: G. Semme

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen