Bluff på Lidl påstås lura kunder – “det är rent nonsens”

2024 09 13

En ny reklamkampanj från Lidl sågas längs med fotknölarna av en expert på området.

Häromveckan gav livsmedelskedjan besked om en särskild satsning på frukt och grönsaker.

Det var bakgrunden som stack ut.

Lidl hade nämligen låtit produkterna odlas och växa till tonerna av klassisk musik, och hänvisat till forskningsstudier som hävdar att musiken skulle göra att det växer bättre.

Produkterna i fråga märktes med en blå not i butikerna.

Genom samarbetet med Kungliga Filharmonikerna och våra svenska odlare hoppas vi höja den redan höga kvaliteten. Det är otroligt roligt att få erbjuda filharmoniska frukter och grönsaker från vårt eget varumärke Matriket, sade Robert Stekovic som inköps- och marknadsdirektör på Lidl Sverige till DN när nyheten lanserades.

"Rent nonsens"

Det statliga forskningsinstitutet RISE, som fick uppdraget att analysera fenomenet, understryker att det går att backa upp att musik gynnar plantors tillväxt.

– Det finns forskning som stödjer hypotesen om att musik påverkar plantor och olika arter reagerar på olika sätt när de utsätts för musik eller ljud, säger RISE-forskaren Tora Råberg till samma tidning.

Men alla håller inte med.

Jens Sundström, docent i växtfysiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, sågar kampanjen fullständigt.

– För att fatta mig kort: detta är nonsens. Rent nonsens, framhåller han i lantbrukstidningen ATL.

"inga bevis"

Växtfysiologen kallar RISE:s och Lidls slutsatser för pseudovetenskap.

Enligt Jens Sundström är det visserligen belagt att växter reagerar på ljudvågor, men när det påstås att en särskild sorts musik har större effekt än andra går det för långt.

Problemet uppstår när man samtidigt hänvisar till studier som laddar responsen med kulturella attribut och börjar påskina att växterna föredrar violinmusik framför annan musik. Eller påstår, utan att presentera tillförlitliga bevis, att grödor som odlas i enlighet med det kinesiska meridiansystemet och samtidigt får lyssna på religiösa hymner växer bättre, skriver han i längre debattartikel om ämnet.

Svarar: Kunderna får avgöra

Lidl har svarat på kritiken.

– När vi nu låtit flera av våra svenska frukter och grönsaker växa upp till tonerna av Kungliga filharmonikerna är det för att utforska om det kan påverka deras smak och kvalitet, framhåller Marita Wengelin, kommunikations- och CSR-chef på Lidl, i ett uttalande i ATL.

Hon skriver vidare i en insändare att odlaren som uttalar sig i annonsen tycker att grönsakerna smakar bättre, men att det är en subjektiv bedömning. Lidl själva påstår det inte, utan uppger att det är upp till kunderna att avgöra.

Foto: G. Semme

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


14 november 2025

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

2026 04 11

En del läkemedel i Sverige riskerar att försvinna.

Europa tappar sin ledande roll i läkemedelsutveckling när investeringar flyttar till USA och Kina.

Det kan leda till att nya mediciner lanseras senare – eller inte alls – i Sverige.

Europa halkar efter

För 35 år sedan stod Europa för nästan hälften av forskning och utveckling inom läkemedel.

I dag är siffran nere på omkring 26 procent, medan USA har vuxit till cirka 55 procent.

Kina har snabbt blivit en stor aktör inom läkemedelsutveckling. För tio år sedan stod landet för bara 4 procent av den globala forskningsbudgeten i branschen, men i dag är andelen nära en tredjedel enligt ING.

Den här förskjutningen innebär att läkemedelsbolag i allt högre grad prioriterar andra marknader än Europa.

– För läkemedel där värde är lösningen kommer vi att se uppskjutningar av lanseringar i Europa, säger Diederik Stadig, sjukvårdsanalytiker på finansbolaget ING, till CNBC.

Det betyder i praktiken att patienter i Europa – inklusive Sverige – kan få vänta längre på nya behandlingar.

LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts

Sverige kan drabbas

Sverige, som är en del av EU:s gemensamma läkemedelsmarknad, påverkas direkt om bolag väljer bort Europa för lanseringar eller investeringar.

Om läkemedelsbolag prioriterar USA-marknaden, där betalningsviljan är högre, kan vissa mediciner helt enkelt bli sena eller i värsta fall inte lanseras i Europa alls.

Detta är särskilt allvarligt för patienter med ovanliga sjukdomar eller behov av nya specialläkemedel, där tillgången ofta är beroende av just de senaste innovationerna.

– Vi måste öka utgifterna och utrota statliga återkrav och skatter – den här politiken är avgörande för att hålla företag kvar i EU och förbättra tillgången, säger Nathalie Moll, generaldirektör för branschorganisationen EFPIA.

Redan brist

SVT rapporterade redan för tre år sedan om läkemedelsbrist.

Då uppgavs den svaga svenska kronan som en av flera faktorer bakom den ökande läkemedelsbristen i Sverige.

När kronan tappar i värde blir det dyrare för apotek och regioner att köpa in mediciner från den globala marknaden, vilket kan påverka tillgången.

Det innebär att läkemedel som tillverkas utomlands kan bli dyrare att importera till Sverige, vilket i sin tur ökar risken för att vissa mediciner prioriteras bort eller blir restnoterade.

– Det är en komponent som försvårar just Sveriges situation, sade Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, till SVT vid tillfället.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen