Bluff på Lidl påstås lura kunder – “det är rent nonsens”

2024 09 13

En ny reklamkampanj från Lidl sågas längs med fotknölarna av en expert på området.

Häromveckan gav livsmedelskedjan besked om en särskild satsning på frukt och grönsaker.

Det var bakgrunden som stack ut.

Lidl hade nämligen låtit produkterna odlas och växa till tonerna av klassisk musik, och hänvisat till forskningsstudier som hävdar att musiken skulle göra att det växer bättre.

Produkterna i fråga märktes med en blå not i butikerna.

Genom samarbetet med Kungliga Filharmonikerna och våra svenska odlare hoppas vi höja den redan höga kvaliteten. Det är otroligt roligt att få erbjuda filharmoniska frukter och grönsaker från vårt eget varumärke Matriket, sade Robert Stekovic som inköps- och marknadsdirektör på Lidl Sverige till DN när nyheten lanserades.

"Rent nonsens"

Det statliga forskningsinstitutet RISE, som fick uppdraget att analysera fenomenet, understryker att det går att backa upp att musik gynnar plantors tillväxt.

– Det finns forskning som stödjer hypotesen om att musik påverkar plantor och olika arter reagerar på olika sätt när de utsätts för musik eller ljud, säger RISE-forskaren Tora Råberg till samma tidning.

Men alla håller inte med.

Jens Sundström, docent i växtfysiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, sågar kampanjen fullständigt.

– För att fatta mig kort: detta är nonsens. Rent nonsens, framhåller han i lantbrukstidningen ATL.

"inga bevis"

Växtfysiologen kallar RISE:s och Lidls slutsatser för pseudovetenskap.

Enligt Jens Sundström är det visserligen belagt att växter reagerar på ljudvågor, men när det påstås att en särskild sorts musik har större effekt än andra går det för långt.

Problemet uppstår när man samtidigt hänvisar till studier som laddar responsen med kulturella attribut och börjar påskina att växterna föredrar violinmusik framför annan musik. Eller påstår, utan att presentera tillförlitliga bevis, att grödor som odlas i enlighet med det kinesiska meridiansystemet och samtidigt får lyssna på religiösa hymner växer bättre, skriver han i längre debattartikel om ämnet.

Svarar: Kunderna får avgöra

Lidl har svarat på kritiken.

– När vi nu låtit flera av våra svenska frukter och grönsaker växa upp till tonerna av Kungliga filharmonikerna är det för att utforska om det kan påverka deras smak och kvalitet, framhåller Marita Wengelin, kommunikations- och CSR-chef på Lidl, i ett uttalande i ATL.

Hon skriver vidare i en insändare att odlaren som uttalar sig i annonsen tycker att grönsakerna smakar bättre, men att det är en subjektiv bedömning. Lidl själva påstår det inte, utan uppger att det är upp till kunderna att avgöra.

Foto: G. Semme

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


04 maj 26

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen