Borgmästarens löfte: Staden kommer inte att falla

2022 03 02

I Ukrainas näst största stad Charkiv pågår just nu intensiva strider.

Ryska trupper befinner sig i staden och har belägrat de nordöstra delarna, rapporterar BBC.

Ger ett löfte

Stadens borgmästare Igor Terekhov bekräftar till nyhetsbyrån att strider pågår i alla ”delar” av staden, men ger ett löfte till världen och Ukrainas befolkning.

– Staden Charkiv kommer att hålla. I dag är Charkiv enat som aldrig förr. Stämningen i staden är allvarlig och alla är fokuserade, men staden är enad och kommer att stå pall, säger han till BBC.

Beskjuter bostadsområden

Terekhov berättar att den ryska invasionsstyrkan ständigt beskjuter bostadsområden i staden med så kallade kryssningsmissiler. Han uppger att han även fått rapporter om att ockupanterna ska ha använt en vakuumbomb. En bomb som är förbjuden enligt Genèvekonventionen.

FN-ambassadör fördömer

USA:s FN-ambassadör Linda Thomas Greenfield anklagade Ryssland för krigsbrott, under FN:s generalförsamlings extrainkallade möte på onsdagen. Hon anklagar diktaturen för att förstöra infrastruktur i Ukraina och för att använda förbjudna vapen.

– Vi har sett videor av ryska styrkor som flyttar exceptionellt dödliga vapen in i Ukraina. Det inkluderar klustervapen och vakuumbomber – som är förbjudna enligt Genèvekonventionen, sade hon, enligt CNN.

Tusentals civila har dött

Fler än 2000 civila i Ukraina har dött under Rysslands pågående invasion, enligt landets statliga räddningstjänst. Samtidigt rapporterar FN om minst 136 civila dödsfall, men varnar för att siffran sannolikt är mycket högre, uppger CNN.

Varnar för stridsvagnar

Ryssland förväntas trappa upp attackerna mot flera städer i Ukraina under de kommande dagarna, inklusive Charkiv. Borgmästare Igor Terekhov utfärdar en varning om att flera stridsvagnar närmar sig staden.

– De [Ryssland] kastar alla tänkbara styrkor mot Charkiv och ett kolossalt antal stridsvagnar närmar sig, säger han till BBC.

Vidare uppmanar han omvärlden att ”göra allt för att stoppa angriparen”.

Foto: M. Kukurudziak, FB

Text: Redaktionen

Lyfter stort i ny mätning

2026 09 30

Den första opinionsundersökningen efter valet är här.

Mätningen från DN/Ipsos är trevlig läsning för ett av riksdagens största partier.

Partiet som får jubla är Moderaterna.

M ökar med över två procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 22 procent. Samtidigt noterar Sverigedemokraterna ett stöd på 17 procent.

Det innebär att det skiljer fem procentenheter mellan M och SD – den största marginalen sedan 2018, rapporterar DN.

Huvudförklaringen

Enligt Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring finns det en huvudförklaring till Moderaternas uppgång: väljare som stödröstade på Liberalerna i valet har återvänt till M.

– De har bara behållit ungefär två tredjedelar av dem som röstade på partiet i valet. Flest har man tappat till Moderaterna, säger han till tidningen.

Påverkas inte

Liberalerna backar till 4 procent i mätningen och balanserar därmed återigen på riksdagsspärren.

Noterbart är även att Vänsterpartiets stöd ligger kvar på ungefär samma nivå som i valet, trots uppgifterna om misstänkt valfusk i Borlänge. V får 8 procent i mätningen, vilket ligger i linje med partiets valresultat.

Kan få chansen

I morgong, onsdag, ska Norlén träffa partiledarna i en ny talmansrunda och därefter föreslå vem som får nästa sonderingsuppdrag.

Flera partiledare på vänsterkanten har framhållit att statsminister Ulf Kristersson (M) borde tilldelas uppdraget.

Kristersson vill inte svara på om han är beredd att tacka ja.

– Talmannen ska pröva var den parlamentariska majoriteten finns, men sist jag kollade var det fyra partier som på valnatten sa att de vunnit valet så där borde ju de parlamentariska förutsättningarna finnas, säger han till SVT.

Andra läser: Rusning till Ica-hyllorna – alla vill ha samma sak

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 29 september. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)

Socialdemokraterna 28 (28,0)

Miljöpartiet 6 (6,1)

Centerpartiet 7 (7,0)

Liberalerna 4 (5,3)

Moderaterna 22 (19,9)

Kristdemokraterna 6 (6,2)

Sverigedemokraterna 17 (17,5)

S+V+MP+C 49.0 (49,6)

M+KD+SD+L 49,0 (48,8)

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Tungt besked för Sveriges nästa regering

2026 09 30

– It's the economy, stupid.

Det berömda uttrycket förknippas med den politiske strategen James Carville och Bill Clintons framgångsrika presidentvalskampanj 1992. Uttrycket syftar på att väljare i slutändan bryr sig mest om sin egen plånbok och det ekonomiska läget när de går till valurnorna.

Nu kommer ett tungt besked för Sveriges nästa regering. Under nästa mandatperiod väntas en kraftig inbromsning i hushållens ekonomi, samtidigt som regeringens reformutrymme blir begränsat.

Det visare en färsk prognos från Länsförsäkringar.

– Vi ser en kraftig inbromsning. 2026 års tusenlappar kan bli hundralappar nästa år, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

– Nästa budget kan förändra den här bilden. Samtidigt pekar bedömningarna av de offentliga finanserna på ett begränsat utrymme för nya ofinansierade reformer under nästa mandatperiod. Det ökar betydelsen av träffsäkerhet utifrån hushållens olika behov och ekonomiska marginaler, fortsätter han.

”Betydligt långsammare”

Enligt Länsförsäkringars sammanställning väntas en betydande ekonomisk inbromsning för villaägare och barnfamiljer nästa år. Deras marginaler beräknas dock fortfarande växa, men betydligt långsammare än under 2026.

– Det är en följd av stigande bolåneräntor och högre bensinpris samtidigt som vissa finanspolitiska åtgärder fasas ut. Under 2026 beräknas tillskottet bli omkring 2 900 kronor per månad, där politiska åtgärder står för 2 100 kronor, framhåller bolaget.

Läs mer: Bank ID-varning går ut – många drabbade på McDonalds

För flera andra hushåll är det ekonomiska utgångsläget ännu tuffare.

För en person som med garantipension beräknas pensionen efter skatt öka med omkring 70 kronor, samtidigt som enbart hyran väntas stiga med cirka 260 kronor. Tillsammans med ökade vardagsrutiner innebär det enligt beräkningen att garantipensionären får 472 kronor mindre kvar i plånboken varje månad.

Tuffast ekonomiskt utgångsläge har den arbetslöse.

– För den arbetslöse försvinner hela marginalen i kalkylen. Ersättningen från a-kassan står stilla samtidigt som hyran och andra vardagsutgifter stiger. Det gör att budgeten går från plus till minus, säger Stefan Westerberg.

Läs också: USA tvärvänder – säger nej till Kina

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen