Borgmästarens löfte: Staden kommer inte att falla

2022 03 02

I Ukrainas näst största stad Charkiv pågår just nu intensiva strider.

Ryska trupper befinner sig i staden och har belägrat de nordöstra delarna, rapporterar BBC.

Ger ett löfte

Stadens borgmästare Igor Terekhov bekräftar till nyhetsbyrån att strider pågår i alla ”delar” av staden, men ger ett löfte till världen och Ukrainas befolkning.

 – Staden Charkiv kommer att hålla. I dag är Charkiv enat som aldrig förr. Stämningen i staden är allvarlig och alla är fokuserade, men staden är enad och kommer att stå pall, säger han till BBC.

Beskjuter bostadsområden

Terekhov berättar att den ryska invasionsstyrkan ständigt beskjuter bostadsområden i staden med så kallade kryssningsmissiler. Han uppger att han även fått rapporter om att ockupanterna ska ha använt en vakuumbomb. En bomb som är förbjuden enligt Genèvekonventionen.

FN-ambassadör fördömer

USA:s FN-ambassadör Linda Thomas Greenfield anklagade Ryssland för krigsbrott, under FN:s  generalförsamlings extrainkallade möte på onsdagen. Hon anklagar diktaturen för att förstöra infrastruktur i Ukraina och för att använda förbjudna vapen.

– Vi har sett videor av ryska styrkor som flyttar exceptionellt dödliga vapen in i Ukraina. Det inkluderar klustervapen och vakuumbomber – som är förbjudna enligt Genèvekonventionen, sade hon, enligt CNN.

Tusentals civila har dött

Fler än 2000 civila i Ukraina har dött under Rysslands pågående invasion, enligt landets statliga räddningstjänst. Samtidigt rapporterar FN om minst 136 civila dödsfall, men varnar för att siffran sannolikt är mycket högre, uppger CNN. 

Varnar för stridsvagnar

Ryssland förväntas trappa upp attackerna mot flera städer i Ukraina under de kommande dagarna, inklusive Charkiv. Borgmästare Igor Terekhov utfärdar en varning om att flera stridsvagnar närmar sig staden.

– De [Ryssland] kastar alla tänkbara styrkor mot Charkiv och ett kolossalt antal stridsvagnar närmar sig, säger han till BBC.

Vidare uppmanar han omvärlden att ”göra allt för att stoppa angriparen”.

Foto: M. Kukurudziak, FB 

Text: Redaktionen


Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen


18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen