Borgmästarens löfte: Staden kommer inte att falla

2022 03 02

I Ukrainas näst största stad Charkiv pågår just nu intensiva strider.

Ryska trupper befinner sig i staden och har belägrat de nordöstra delarna, rapporterar BBC.

Ger ett löfte

Stadens borgmästare Igor Terekhov bekräftar till nyhetsbyrån att strider pågår i alla ”delar” av staden, men ger ett löfte till världen och Ukrainas befolkning.

 – Staden Charkiv kommer att hålla. I dag är Charkiv enat som aldrig förr. Stämningen i staden är allvarlig och alla är fokuserade, men staden är enad och kommer att stå pall, säger han till BBC.

Beskjuter bostadsområden

Terekhov berättar att den ryska invasionsstyrkan ständigt beskjuter bostadsområden i staden med så kallade kryssningsmissiler. Han uppger att han även fått rapporter om att ockupanterna ska ha använt en vakuumbomb. En bomb som är förbjuden enligt Genèvekonventionen.

FN-ambassadör fördömer

USA:s FN-ambassadör Linda Thomas Greenfield anklagade Ryssland för krigsbrott, under FN:s  generalförsamlings extrainkallade möte på onsdagen. Hon anklagar diktaturen för att förstöra infrastruktur i Ukraina och för att använda förbjudna vapen.

– Vi har sett videor av ryska styrkor som flyttar exceptionellt dödliga vapen in i Ukraina. Det inkluderar klustervapen och vakuumbomber – som är förbjudna enligt Genèvekonventionen, sade hon, enligt CNN.

Tusentals civila har dött

Fler än 2000 civila i Ukraina har dött under Rysslands pågående invasion, enligt landets statliga räddningstjänst. Samtidigt rapporterar FN om minst 136 civila dödsfall, men varnar för att siffran sannolikt är mycket högre, uppger CNN. 

Varnar för stridsvagnar

Ryssland förväntas trappa upp attackerna mot flera städer i Ukraina under de kommande dagarna, inklusive Charkiv. Borgmästare Igor Terekhov utfärdar en varning om att flera stridsvagnar närmar sig staden.

– De [Ryssland] kastar alla tänkbara styrkor mot Charkiv och ett kolossalt antal stridsvagnar närmar sig, säger han till BBC.

Vidare uppmanar han omvärlden att ”göra allt för att stoppa angriparen”.

Foto: M. Kukurudziak, FB 

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen