Bransch i behov av arbetskraft – “Stor chans att du får jobb direkt”

2025 02 17

Det finns ett stort behov av arbetskraft i energibranschen.

På många håll runt om i landet är arbetslösheten förhållandevis hög.

Samtidigt finns det en del branscher som är i stort behov av arbetskraft.

Vårdyrken och transportjobb är alltjämt eftertraktade - och så även jobb inom energibranschen.

“Kan få jobb direkt”

Gotlands Energi framhåller att det finns ett stort behov - och att chanserna är goda att få jobb direkt efter utbildningen.

– Energibranschen behöver bland annat fler än 8 000 elkraftsingenjörer och tekniker de kommande åren, uppger Gotlands Energi.

– Därmed är chansen stor att du som pluggar energi får ett bra jobb direkt efter examen.   

“Kommer alltid finnas jobb”

Den som väljer att plugga energi kommer att vara efterfrågad på arbetsmarknaden. Branschen behöver fler medarbetare i takt med omställningen till fossilfri energi och ett ökat elbehov. 

– Här kommer det alltid finnas jobb, fortsätter Gotlands energi.

Yrkesroller som efterfrågas

Här är några av yrkesrollerna som är mest efterfrågade enligt branschorganisationen Energiföretagen:

- Elkraftingenjör

- Data/IT-ingenjör

- Distributionselektriker

- Driftingenjör

- Projektledare

Under de närmaste tre åren kommer cirka 1700 tekniker och ingenjörer i energiföretagen gå i pension. 

De flesta behöver ersättas men behovet är större än så. 

Totalt visar enkäten med Energiföretagens medlemsföretag att de kommer behöva 8 000 nya tekniker och ingenjörer de närmaste tre åren. 

Jämfört med när frågan ställdes 2017 är det en ökning med 150 procent.

“Är avgörande”

Andreas Lepa vid Energiföretagen understryker att behovet finns såväl idag som i framtiden.

– Energibranschen är idag en växande bransch, och avgörande för hela Sveriges klimatomställning, säger han.

– Det kräver ny kompetens, hög kompetens och nya perspektiv. Vi behöver helt enkelt människor som gör jobbet, nu och i framtiden, och kompetensförsörjningsfrågan blir därmed en av branschens stora utmaningar.

Foto: S. Herrmann

Text: Redaktionen


4 maj 2026

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen


1 jul 26

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi  CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen