Bransch i behov av arbetskraft – “Stor chans att du får jobb direkt”

2025 02 17

Det finns ett stort behov av arbetskraft i energibranschen.

På många håll runt om i landet är arbetslösheten förhållandevis hög.

Samtidigt finns det en del branscher som är i stort behov av arbetskraft.

Vårdyrken och transportjobb är alltjämt eftertraktade - och så även jobb inom energibranschen.

“Kan få jobb direkt”

Gotlands Energi framhåller att det finns ett stort behov - och att chanserna är goda att få jobb direkt efter utbildningen.

– Energibranschen behöver bland annat fler än 8 000 elkraftsingenjörer och tekniker de kommande åren, uppger Gotlands Energi.

– Därmed är chansen stor att du som pluggar energi får ett bra jobb direkt efter examen.

“Kommer alltid finnas jobb”

Den som väljer att plugga energi kommer att vara efterfrågad på arbetsmarknaden. Branschen behöver fler medarbetare i takt med omställningen till fossilfri energi och ett ökat elbehov.

– Här kommer det alltid finnas jobb, fortsätter Gotlands energi.

Yrkesroller som efterfrågas

Här är några av yrkesrollerna som är mest efterfrågade enligt branschorganisationen Energiföretagen:

- Elkraftingenjör

- Data/IT-ingenjör

- Distributionselektriker

- Driftingenjör

- Projektledare

Under de närmaste tre åren kommer cirka 1700 tekniker och ingenjörer i energiföretagen gå i pension.

De flesta behöver ersättas men behovet är större än så.

Totalt visar enkäten med Energiföretagens medlemsföretag att de kommer behöva 8 000 nya tekniker och ingenjörer de närmaste tre åren.

Jämfört med när frågan ställdes 2017 är det en ökning med 150 procent.

“Är avgörande”

Andreas Lepa vid Energiföretagen understryker att behovet finns såväl idag som i framtiden.

– Energibranschen är idag en växande bransch, och avgörande för hela Sveriges klimatomställning, säger han.

– Det kräver ny kompetens, hög kompetens och nya perspektiv. Vi behöver helt enkelt människor som gör jobbet, nu och i framtiden, och kompetensförsörjningsfrågan blir därmed en av branschens stora utmaningar.

Foto: S. Herrmann

Text: Redaktionen

Börja bunkra – hela Sverige uppmanas

2026 09 21

Idag, måndag, inleds den nationella beredskapsveckan i Sverige.

Veckan fungerar som en påminnelse till hela befolkningen om att börja bunkra nödvändigheter vid händelse av kris.

Det gäller kanske specifikt vatten. Svenska hushåll bör spara minst 25 liter krisvatten per person, lyder rådet från Myndigheten för civilt försvar, MCF. Idag är det enbart 7 procent av svenskarna som gör det, enligt en undersökning från Svenskt Vatten.

– Det har i flera år talats om beredskap och motståndskraft, men den här undersökningen visar att det ännu inte fått fullt genomslag i människors vardag. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och fler behöver fundera över hur de klarar sig om vattnet i kranen inte går att använda under några dagar, säger Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten.

"Inte förberett sig alls"

I samband med beredskapsveckan har bland annat Göteborgs stad gått ut och uppmanat sina invånare att ha vatten redo hemma.

– Vi möter göteborgare som inte har förberett sig alls, de som säger att de har tomma dunkar hemma och de som räknar med att kunna köpa vatten i mataffären vid en kris, men vi kan räkna med att vattnet kommer att ta slut väldigt snabbt på butikshyllorna, säger Josefin Lundberg Abrahamsson, chef över Göteborgs dricksvattenproduktion inom Kretslopp och vatten, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Stopp för förnybar el

Läckor varje dag

Mer eller mindre varje dag sker det vattenläckor på olika håll i Sverige. Det kan gå illa. Om det inte kommer något vatten i kranen, eller om det inte går att dricka, behöver invånare vara redo.

Enligt Svenskt vattens undersökning har sex av tio, 62 procent, inget dricksvatten sparat överhuvudtaget.

– Många förväntar sig att kommunen snabbt ska ordna så att det går att få tillgång till dricksvatten på något annat sätt, men då ska man veta att ju fler göteborgare som drabbas av en vattenläcka desto längre tid kommer det att ta innan alla har fått tillgång till dricksvatten från nödvattentanksstationer eller vattenposter, säger Josefin Lundberg Abrahamsson.

Omkring var tredje svensk, 34 procent, har i någon mån sparat dricksvatten hemma, enligt Svenskt Vatten.

LÄS MER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: R. Iwata

Text: Redaktionen

”Skandal” – pensionärer rasar mot riksdagen

2026 09 21

SPF Seniorerna – Sveriges största intresseorganisation för pensionärer – riktar skarp kritik mot äldres representation i riksdagen.

Organisationen påpekar att endast 13 av 349 ledamöterna är 65 år eller äldre, vilket inte speglar befolkningens ålderssammansättning.

Siffran kan jämföras med att 29 procent av de röstberättigade var 65 år eller äldre i valet 2026. Om representationen i riksdagen skulle återspegla åldersgruppens andel skulle 101 av riksdagens ledamöter vara 65 år eller äldre, konstaterar SPF.

Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna, anser att avsaknaden av äldre riksdagsledamöter är ett allvarligt problem.

– Det är en skandal att bara 13 riksdagsledamöter är 65+! Sveriges äldre är en stor och växande del av väljarkåren, men syns fortfarande mycket lite bland dem som fattar besluten. Det borde diskuteras på allvar och samtliga partier behöver skärpa sig, säger hon.

Hänvisar till livserfarenhet

Enligt SPF handlar äldres representation i riksdagen inte enbart om ålder. Organisationen framhåller att människor lever längre i dag, samtidigt som politiska beslut om exempelvis pensioner, vård, omsorg, boende, arbetsliv och ekonomi påverkar generationer på olika sätt.

– Livserfarenhet är också en kompetens. En riksdag som bättre speglar befolkningen behöver rymma människor från olika generationer och olika delar av livet, säger Maria Larsson.

LÄS MER: Bank-ID går ut med varning till användare

Uppmanar alla partier

SPF uppmanar nu samtliga politiska partier att ta frågan om åldersrepresentation på större allvar inför kommande val.

– Det handlar inte om att äldre ska ha förtur eller om att varje generation måste representeras exakt efter sin storlek. Men när nästan var tredje väljare är 65 år eller äldre och bara en liten del av riksdagen tillhör samma åldersgrupp finns det anledning att ställa frågan om representationen verkligen är tillräckligt bred, säger Maria Larsson.

ANDRA LÄSER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: Melker Dahlstrand Sveriges riksdag

Text: Redaktionen