Bransch i behov av arbetskraft – “Stor chans att du får jobb direkt”

2025 02 17

Det finns ett stort behov av arbetskraft i energibranschen.

På många håll runt om i landet är arbetslösheten förhållandevis hög.

Samtidigt finns det en del branscher som är i stort behov av arbetskraft.

Vårdyrken och transportjobb är alltjämt eftertraktade - och så även jobb inom energibranschen.

“Kan få jobb direkt”

Gotlands Energi framhåller att det finns ett stort behov - och att chanserna är goda att få jobb direkt efter utbildningen.

– Energibranschen behöver bland annat fler än 8 000 elkraftsingenjörer och tekniker de kommande åren, uppger Gotlands Energi.

– Därmed är chansen stor att du som pluggar energi får ett bra jobb direkt efter examen.   

“Kommer alltid finnas jobb”

Den som väljer att plugga energi kommer att vara efterfrågad på arbetsmarknaden. Branschen behöver fler medarbetare i takt med omställningen till fossilfri energi och ett ökat elbehov. 

– Här kommer det alltid finnas jobb, fortsätter Gotlands energi.

Yrkesroller som efterfrågas

Här är några av yrkesrollerna som är mest efterfrågade enligt branschorganisationen Energiföretagen:

- Elkraftingenjör

- Data/IT-ingenjör

- Distributionselektriker

- Driftingenjör

- Projektledare

Under de närmaste tre åren kommer cirka 1700 tekniker och ingenjörer i energiföretagen gå i pension. 

De flesta behöver ersättas men behovet är större än så. 

Totalt visar enkäten med Energiföretagens medlemsföretag att de kommer behöva 8 000 nya tekniker och ingenjörer de närmaste tre åren. 

Jämfört med när frågan ställdes 2017 är det en ökning med 150 procent.

“Är avgörande”

Andreas Lepa vid Energiföretagen understryker att behovet finns såväl idag som i framtiden.

– Energibranschen är idag en växande bransch, och avgörande för hela Sveriges klimatomställning, säger han.

– Det kräver ny kompetens, hög kompetens och nya perspektiv. Vi behöver helt enkelt människor som gör jobbet, nu och i framtiden, och kompetensförsörjningsfrågan blir därmed en av branschens stora utmaningar.

Foto: S. Herrmann

Text: Redaktionen


30 okt 2026

Regeringen Kristersson går ut i protest

2026 10 31

Sverige sätter ned foten gentemot EU.

På fredagen går regeringen Kristersson ut i protest. Ett brev med skarpa uppmaningar har idag levererats till EU-kommissionen.

I brevet vädjar regeringen om att se över viseringsreglerna för ryska idrottare. Protesten skickas inför att skid-VM ska hållas i Falun nästa år och efter att svenska skidförbundet krävt att ryska och belarusiska skidåkare stoppas från tävlingen.

– Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister och idrottsminister Jakob Forssmed (KD).

"Det är stötande"

I det protestbrev Sverige lämnar över understryks att det “inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget”. 

Syftet med protesten är att snabbt få till nya regler som möjliggör att kunna neka idrottarna visum. Sverige vill också se gemensamma riktlinjer i EU  för en mer restriktiv tillämpning av ansökningarna utifrån dagens regelverk.

– Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Andra läser: Chocksiffra för V i ny mätning

Ska tala med Norden

I september tidigare i år fattade det Internationella skidförbundet, FIS, beslut om att öppna för ryska och belarusiska åkare under neutral flagg. Sedan dess har 42 skidåkare från de två länderna fått klartecken att delta i VM i Falun.

– Eftersom det är beslutat måste vi rätta oss efter det, men det är inget beslut vi tycker är bra, säger Svenska skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde till SVT.

Johan Forssell har tidigare meddelat att han kommer att ta upp frågan med de nordiska regerignarna.

– Vi ska se om vi kan göra någonting tillsammans i Norden för att gå före och begränsa möjligheten. Vi ser ju hur antalet turistvisum har ökat de senaste åren, sade han till Expressen förra veckan.

Idag kom också beskedet att Ryssland välkomnas tillbaka till ishockey-VM från och med nästa år.

Andra läser: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


30 oktober 2026

Historisk vädernyhet i Sverige – inte hänt sedan 1883

2026 10 30

Oktober har varit ovanligt varmt på många håll.

Den svenska vintern dröjer och temperaturerna har under den senaste månaden legat ovanligt högt för årstiden.

Den 20 oktober var en ovanlig dag, rent temperaturmässigt. Nikkaluokta, vid foten av Kebnekaisefjällen, var varmast i landet med 12,3 grader. Samtidigt slogs ett väderrekord i Karesuando, som noterade 11,0 grader samma dag.

– Det är den högsta temperaturen som har uppmätts i Karesuando så sent på året, uppger SMHI.

Började 1883

11 grader är den högsta temperaturen som uppmätts i mitten av oktober i Karesuando sedan mätningarna började för 143 år sedan.

– Sedan temperaturmätningarna med maximitermometer började 1883 har temperaturen nått 10 grader eller mer efter mitten av oktober vid endast fyra tidigare tillfällen, framhåller SMHI.

Läs också: Tusentals kan sägas upp – krisen växer

Flera platser

I Nikkaluokta var årets 12,3 grader den näst högsta temperaturen som uppmäts i mitten av oktober. 1964 nådde termometern 12,5 grader i slutet av oktober.

Ytterligare mätstationer har också noterat historiskt höga temperaturer under oktober. I Kvikkjokk-Årrenjarka var det 12,6 grader den 19 oktober.

– För att hitta en högre temperatur så sent på året behöver vi gå tillbaka 57 år till den 19 oktober 1969. Då uppmättes 14,3 grader, uppger SMHI.

Kiruna

I Kiruna, Lapplands största ort, uppmättes 10,7 grader den 20 oktober, vilket placerar sig som näst högsta temperatur så här sent på året.

Anledningen till de ovanligt höga temperaturerna i norra Sverige var ett högtryck som tryckte upp varm luft från Atlanten.

– Ett pärlband av stationer norr om polcirkeln nådde över 10 grader både den 19 och den 20 oktober, framhåller det svenska väderinstitutet.

– För några stationer i norra Lappland finns det få historiska motsvarigheter med så höga temperaturer så här sent på året. Därmed kan värmen i norr med lite god vilja ses som en lokalt sen brittsommar.

Läs också: Chocksiffra för V i ny mätning

Text: Redaktionen