Brasiliens president hånar Zelensky och ger kraftigt förvirrade uttalanden

2022 02 28

En presskonferens med Jair Bolsonaro har spårat ur och hans utrikesminister får nu i efterhand gå in och försöka styra upp situationen.

Det var igår söndag som Brasiliens kontroversiella högernationalistiska president Jair Bolsonaro uttalade sig om Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Hånade Ukraina och dess ledare

Bolsonaro dömde ut Zelensky och hånade Ukrainas president framför TV-kamerorna. Han hånade även Ukrainas befolkning och sågade valresultatet som gav Volodymyr Zelensky valsegern.

– Ukrainas folk har placerat sitt hopp i händerna på en komiker, sa Bolsonaro.

Retoriken liknar Putins

Hans retorik är sannolikt stärkt efter hans ifrågasatta möte med Rysslands diktator Putin som ägde rum i Moskva för bara 12 dagar sedan trots att USA vädjade till Bolsonaro om att avstå mötet för att inte ge sken av att stödja Putin i en känslig tid.

Brödrafolk enligt Bolsonaro

Men Bolsonaro genomförde mötet ändå och på gårdagens presskonferens gjorde han flera ryssvänliga uttalanden.

– En stor del av Ukrainas befolkning talar ryska, sa Bolsonaro.

Han vägrade även att fördöma Rysslands agerande och hyllade istället den ryska diktaturen.

– Vi är praktiskt taget brödrafolk, säger Bolsonaro.

Häpnadsväckande uttalande

Bolsonaro påstod under presskonferensen att han haft ett två timmar långt möte med Putin på söndagen. Uppgifterna är häpnadsväckande både med tanke på samtalets längd men även med tanke på tajmingen mitt under brinnande krig.

Tillrättavisas av utrikesministern

Då Bolsonaro inte ville uppge vad samtalet hade handlat om uppstod även frågetecken om vad han framfört för budskap till Rysslands diktator.

Men Brasiliens utrikesminister går nu ut och säger att det inte alls ägt rum något samtal utan att Bolsonaro egentligen syftade på mötet i Moskva tidigare i februari.

Vill inte fördöma Ryssland

Bolsonaro fick hård kritik av USA efter sitt Moskvabesök där han sa att han stod i solidaritet med Ryssland.

Under presskonferensen fick Bolsonaro på nytt frågan om han är beredd att fördöma Putins anfallskrig men svarade då att vill avvakta och se en slutlig rapport i ärendet innan han kan ge sitt utlåtande.

Avfärdar rysk grymhet

Trots att diktatorns styrkor redan dödat 352 ukrainare varav 14 barn samt skadat 1 684 ukrainare varav 116 barn, enligt nya uppdateringar från Ukrainas inrikesdepartement, så avfärdade Bolsonaro rysk grymhet.

I stället sa han enligt Reuters att han inte tror att Ryssland kommer att orsaka någon större blodsutgjutelse i Ukraina.

– En statschef som Rysslands vill inte genomföra någon massaker någonstans, säger Bolsonaro.

FAKTA – Jair Bolsonaro

Brasiliens president Jair Bolsonaro kom till makten vid valet 2018 som kännetecknades av djupt politikerförakt på grund av skandaler som skakat det tidigare styrande Arbetarpartiet.

Högerextrema Jair Bolsonaro låg i början av valkampanjen långt efter men ökade undan för undan och lyckades vinna trots hans många kontroversiella uttalanden. Hans öknamn är ”Trump of the Tropics” och kritiken har varit hård mot hans aldrig sinande ström av skandaluttalanden:

Hyllat militärdiktaturen

Han har hyllat militärdiktaturen: ”Val kan inte förändra detta land. Förändring kan bara ske genom ett inbördeskrig där man gör det militärregimen inte genomförde, döda 30 000 personer. Det gör inget om några oskyldiga dör”.

Nedvärderat kvinnor

Han har nedvärderat kvinnor: ”Jag ska inte våldta dig för du är alldeles för ful”, sa han till en kvinnlig ledamot. Och om sin familj har han sagt: ”Jag fick fyra söner men sen blev jag svag och mitt femte barn blev en flicka”.

Mycket homofobisk

Han är mycket homofobisk: ”Hellre att min son dör i en bilolycka än att han dejtar en kille. Ser jag två män som kysser varandra så slår jag till dem.”

Foto: Jair Bolsonaro FB

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen