Brasiliens president hånar Zelensky och ger kraftigt förvirrade uttalanden

2022 02 28

En presskonferens med Jair Bolsonaro har spårat ur och hans utrikesminister får nu i efterhand gå in och försöka styra upp situationen.

Det var igår söndag som Brasiliens kontroversiella högernationalistiska president Jair Bolsonaro uttalade sig om Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Hånade Ukraina och dess ledare

Bolsonaro dömde ut Zelensky och hånade Ukrainas president framför TV-kamerorna. Han hånade även Ukrainas befolkning och sågade valresultatet som gav Volodymyr Zelensky valsegern.

– Ukrainas folk har placerat sitt hopp i händerna på en komiker, sa Bolsonaro.

Retoriken liknar Putins

Hans retorik är sannolikt stärkt efter hans ifrågasatta möte med Rysslands diktator Putin som ägde rum i Moskva för bara 12 dagar sedan trots att USA vädjade till Bolsonaro om att avstå mötet för att inte ge sken av att stödja Putin i en känslig tid.

Brödrafolk enligt Bolsonaro

Men Bolsonaro genomförde mötet ändå och på gårdagens presskonferens gjorde han flera ryssvänliga uttalanden.

– En stor del av Ukrainas befolkning talar ryska, sa Bolsonaro.

Han vägrade även att fördöma Rysslands agerande och hyllade istället den ryska diktaturen.

– Vi är praktiskt taget brödrafolk, säger Bolsonaro.

Häpnadsväckande uttalande

Bolsonaro påstod under presskonferensen att han haft ett två timmar långt möte med Putin på söndagen. Uppgifterna är häpnadsväckande både med tanke på samtalets längd men även med tanke på tajmingen mitt under brinnande krig.

Tillrättavisas av utrikesministern

Då Bolsonaro inte ville uppge vad samtalet hade handlat om uppstod även frågetecken om vad han framfört för budskap till Rysslands diktator.

Men Brasiliens utrikesminister går nu ut och säger att det inte alls ägt rum något samtal utan att Bolsonaro egentligen syftade på mötet i Moskva tidigare i februari.

Vill inte fördöma Ryssland

Bolsonaro fick hård kritik av USA efter sitt Moskvabesök där han sa att han stod i solidaritet med Ryssland.

Under presskonferensen fick Bolsonaro på nytt frågan om han är beredd att fördöma Putins anfallskrig men svarade då att vill avvakta och se en slutlig rapport i ärendet innan han kan ge sitt utlåtande.

Avfärdar rysk grymhet

Trots att diktatorns styrkor redan dödat 352 ukrainare varav 14 barn samt skadat 1 684 ukrainare varav 116 barn, enligt nya uppdateringar från Ukrainas inrikesdepartement, så avfärdade Bolsonaro rysk grymhet.

I stället sa han enligt Reuters att han inte tror att Ryssland kommer att orsaka någon större blodsutgjutelse i Ukraina.

– En statschef som Rysslands vill inte genomföra någon massaker någonstans, säger Bolsonaro.

FAKTA – Jair Bolsonaro

Brasiliens president Jair Bolsonaro kom till makten vid valet 2018 som kännetecknades av djupt politikerförakt på grund av skandaler som skakat det tidigare styrande Arbetarpartiet.

Högerextrema Jair Bolsonaro låg i början av valkampanjen långt efter men ökade undan för undan och lyckades vinna trots hans många kontroversiella uttalanden. Hans öknamn är ”Trump of the Tropics” och kritiken har varit hård mot hans aldrig sinande ström av skandaluttalanden:

Hyllat militärdiktaturen

Han har hyllat militärdiktaturen: ”Val kan inte förändra detta land. Förändring kan bara ske genom ett inbördeskrig där man gör det militärregimen inte genomförde, döda 30 000 personer. Det gör inget om några oskyldiga dör”.

Nedvärderat kvinnor

Han har nedvärderat kvinnor: ”Jag ska inte våldta dig för du är alldeles för ful”, sa han till en kvinnlig ledamot. Och om sin familj har han sagt: ”Jag fick fyra söner men sen blev jag svag och mitt femte barn blev en flicka”.

Mycket homofobisk

Han är mycket homofobisk: ”Hellre att min son dör i en bilolycka än att han dejtar en kille. Ser jag två män som kysser varandra så slår jag till dem.”

Foto: Jair Bolsonaro FB

Text: Redaktionen

Regeringen har ändrat sig – pensionärer går i taket: “Ni lovade”

2025 12 30

Hösten 2023 valde regeringen att utreda en ny grundlagsändring i Sverige.

Ändringen avsåg att begränsa söktjänster som Ratsit och Mr Koll.

Utredningens rekommendation blev då att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

Med andra ord: de skulle i praktiken omfattas av GDPR.

Rasar mot vändningen: "Bedrövligt"

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2027. Men i november meddelade regeringen att frågan skjuts fram.

Det har fått Pensionärernas riksorganisation, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna, som totalt samlar 700 000 medlemmar i Sverige, att gå i taket.

Enligt organisationerna markerar beskedet ett skifte då regeringspartierna uppfattades vara överens om en ändring för ett år sedan.

– Regeringen valdes på löftet att stenhårt angripa brottsligheten. Att kriminella enkelt har tillgång till information om personer att stjäla från är en självklar fråga att åtgärda om man vill vara tuff mot brotten. Ändå viker man ned sig och utan vettiga argument. Bedrövligt! säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO.

Öppet brev

De tre organisationerna reagerar nu på beskedet i form av ett öppet brev som idag lämnats till regeringen.

I brevet understryks att de utpekade söktjänsterna gör det enkelt för kriminella att ta reda på vem som bor på en viss adress samt detaljer om personerna i fråga. Det går även att ta reda på folks tillgångar.

– Det är fruktansvärt att tänka på alla de äldre som blivit lurade av kriminella att lämna över sina smycken, pengar och värdesaker. Det är personliga tragedier och fler tillkommer varje dag eftersom de kriminella har fritt fram. Regeringen behöver skyndsamt presentera andra åtgärder för att komma åt det här, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Förklaringen: vill invänta fall i domstolen

I november förklarade regeringen att man vill invänta en rättslig prövning som pågår i EU-domstolen innan ett beslut tas i frågan.

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di för en månad sedan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

LÄS MER: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Shvets Production

Text: Redaktionen

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 30

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen