Brasiliens president hånar Zelensky och ger kraftigt förvirrade uttalanden

2022 02 28

En presskonferens med Jair Bolsonaro har spårat ur och hans utrikesminister får nu i efterhand gå in och försöka styra upp situationen.

Det var igår söndag som Brasiliens kontroversiella högernationalistiska president Jair Bolsonaro uttalade sig om Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Hånade Ukraina och dess ledare

Bolsonaro dömde ut Zelensky och hånade Ukrainas president framför TV-kamerorna. Han hånade även Ukrainas befolkning och sågade valresultatet som gav Volodymyr Zelensky valsegern.

– Ukrainas folk har placerat sitt hopp i händerna på en komiker, sa Bolsonaro.

Retoriken liknar Putins

Hans retorik är sannolikt stärkt efter hans ifrågasatta möte med Rysslands diktator Putin som ägde rum i Moskva för bara 12 dagar sedan trots att USA vädjade till Bolsonaro om att avstå mötet för att inte ge sken av att stödja Putin i en känslig tid.

Brödrafolk enligt Bolsonaro

Men Bolsonaro genomförde mötet ändå och på gårdagens presskonferens gjorde han flera ryssvänliga uttalanden.

– En stor del av Ukrainas befolkning talar ryska, sa Bolsonaro.

Han vägrade även att fördöma Rysslands agerande och hyllade istället den ryska diktaturen.

– Vi är praktiskt taget brödrafolk, säger Bolsonaro.

Häpnadsväckande uttalande

Bolsonaro påstod under presskonferensen att han haft ett två timmar långt möte med Putin på söndagen. Uppgifterna är häpnadsväckande både med tanke på samtalets längd men även med tanke på tajmingen mitt under brinnande krig.

Tillrättavisas av utrikesministern

Då Bolsonaro inte ville uppge vad samtalet hade handlat om uppstod även frågetecken om vad han framfört för budskap till Rysslands diktator.

Men Brasiliens utrikesminister går nu ut och säger att det inte alls ägt rum något samtal utan att Bolsonaro egentligen syftade på mötet i Moskva tidigare i februari.

Vill inte fördöma Ryssland

Bolsonaro fick hård kritik av USA efter sitt Moskvabesök där han sa att han stod i solidaritet med Ryssland.

Under presskonferensen fick Bolsonaro på nytt frågan om han är beredd att fördöma Putins anfallskrig men svarade då att vill avvakta och se en slutlig rapport i ärendet innan han kan ge sitt utlåtande.

Avfärdar rysk grymhet

Trots att diktatorns styrkor redan dödat 352 ukrainare varav 14 barn samt skadat 1 684 ukrainare varav 116 barn, enligt nya uppdateringar från Ukrainas inrikesdepartement, så avfärdade Bolsonaro rysk grymhet.

I stället sa han enligt Reuters att han inte tror att Ryssland kommer att orsaka någon större blodsutgjutelse i Ukraina.

– En statschef som Rysslands vill inte genomföra någon massaker någonstans, säger Bolsonaro.

FAKTA – Jair Bolsonaro

Brasiliens president Jair Bolsonaro kom till makten vid valet 2018 som kännetecknades av djupt politikerförakt på grund av skandaler som skakat det tidigare styrande Arbetarpartiet.

Högerextrema Jair Bolsonaro låg i början av valkampanjen långt efter men ökade undan för undan och lyckades vinna trots hans många kontroversiella uttalanden. Hans öknamn är ”Trump of the Tropics” och kritiken har varit hård mot hans aldrig sinande ström av skandaluttalanden:

Hyllat militärdiktaturen

Han har hyllat militärdiktaturen: ”Val kan inte förändra detta land. Förändring kan bara ske genom ett inbördeskrig där man gör det militärregimen inte genomförde, döda 30 000 personer. Det gör inget om några oskyldiga dör”.

Nedvärderat kvinnor

Han har nedvärderat kvinnor: ”Jag ska inte våldta dig för du är alldeles för ful”, sa han till en kvinnlig ledamot. Och om sin familj har han sagt: ”Jag fick fyra söner men sen blev jag svag och mitt femte barn blev en flicka”.

Mycket homofobisk

Han är mycket homofobisk: ”Hellre att min son dör i en bilolycka än att han dejtar en kille. Ser jag två män som kysser varandra så slår jag till dem.”

Foto: Jair Bolsonaro FB

Text: Redaktionen

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det.

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar.

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer.

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

1999: Tjeckien, Ungern och Polen
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
2009: Albanien och Kroatien
2017: Montenegro
2020: Nordmakedonien
2023: Finland
2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen