Brasiliens president hånar Zelensky och ger kraftigt förvirrade uttalanden

2022 02 28

En presskonferens med Jair Bolsonaro har spårat ur och hans utrikesminister får nu i efterhand gå in och försöka styra upp situationen.

Det var igår söndag som Brasiliens kontroversiella högernationalistiska president Jair Bolsonaro uttalade sig om Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Hånade Ukraina och dess ledare

Bolsonaro dömde ut Zelensky och hånade Ukrainas president framför TV-kamerorna. Han hånade även Ukrainas befolkning och sågade valresultatet som gav Volodymyr Zelensky valsegern.

– Ukrainas folk har placerat sitt hopp i händerna på en komiker, sa Bolsonaro.

Retoriken liknar Putins

Hans retorik är sannolikt stärkt efter hans ifrågasatta möte med Rysslands diktator Putin som ägde rum i Moskva för bara 12 dagar sedan trots att USA vädjade till Bolsonaro om att avstå mötet för att inte ge sken av att stödja Putin i en känslig tid.

Brödrafolk enligt Bolsonaro

Men Bolsonaro genomförde mötet ändå och på gårdagens presskonferens gjorde han flera ryssvänliga uttalanden.

– En stor del av Ukrainas befolkning talar ryska, sa Bolsonaro.

Han vägrade även att fördöma Rysslands agerande  och hyllade istället den ryska diktaturen.

– Vi är praktiskt taget brödrafolk, säger Bolsonaro.

Häpnadsväckande uttalande

Bolsonaro  påstod under presskonferensen att han haft ett två timmar långt möte med Putin på söndagen. Uppgifterna är häpnadsväckande både med tanke på samtalets längd men även med tanke på tajmingen mitt under brinnande krig.

Tillrättavisas av utrikesministern

Då Bolsonaro inte ville uppge vad samtalet hade handlat om uppstod även frågetecken om vad han framfört för budskap till Rysslands diktator.

Men Brasiliens utrikesminister går nu ut och säger att det inte alls ägt rum något samtal utan att Bolsonaro egentligen syftade på mötet i Moskva tidigare i februari.

Vill inte fördöma Ryssland

Bolsonaro fick hård kritik av USA efter sitt Moskvabesök där han sa att han stod i solidaritet med Ryssland.

Under presskonferensen fick Bolsonaro på nytt frågan om han är beredd att fördöma Putins anfallskrig men svarade då att vill avvakta och se en slutlig rapport i ärendet innan han kan ge sitt utlåtande.

Avfärdar rysk grymhet

Trots att diktatorns styrkor redan dödat 352 ukrainare varav 14 barn samt skadat 1 684 ukrainare varav 116 barn, enligt nya uppdateringar från Ukrainas inrikesdepartement, så avfärdade Bolsonaro rysk grymhet.

I stället sa han enligt Reuters att han inte tror att Ryssland kommer att orsaka någon större blodsutgjutelse i Ukraina.

– En statschef som Rysslands vill inte genomföra någon massaker någonstans, säger Bolsonaro.

◾FAKTA – Jair Bolsonaro

Brasiliens president Jair Bolsonaro kom till makten vid valet 2018 som kännetecknades av djupt politikerförakt på grund av skandaler som skakat det tidigare styrande Arbetarpartiet.

Högerextrema Jair Bolsonaro låg i början av valkampanjen långt efter men ökade undan för undan och lyckades vinna trots hans många kontroversiella uttalanden. Hans öknamn är ”Trump of the Tropics” och kritiken har varit hård mot hans aldrig sinande ström av skandaluttalanden:

Hyllat militärdiktaturen

Han har hyllat militärdiktaturen: ”Val kan inte förändra detta land. Förändring kan bara ske genom ett inbördeskrig där man gör det militärregimen inte genomförde, döda 30 000 personer. Det gör inget om några oskyldiga dör”.

Nedvärderat kvinnor

Han har nedvärderat kvinnor: ”Jag ska inte våldta dig för du är alldeles för ful”, sa han till en kvinnlig ledamot. Och om sin familj har han sagt: ”Jag fick fyra söner men sen blev jag svag och mitt femte barn blev en flicka”.

Mycket homofobisk

Han är mycket homofobisk: ”Hellre att min son dör i en bilolycka än att han dejtar en kille. Ser jag två män som kysser varandra så slår jag till dem.”

Foto: Jair Bolsonaro FB

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen