Brist på skyddsrum i Sverige – Måste planera för utrymning

2022 03 21

Inte sedan 2002 har det byggts nya skyddsrum i Sverige.

Nu står nya stadsdelar i Sverige helt utan tillgång till skyddsrum.

– Vi gick in i en period med fred och hopp om vi skulle klara oss med en mindre försvarsmakt och krishantering istället för civilförsvar, säger Anders Johannesson, enhetschef på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap till SVT.

Inte ansvariga

Anledningen till att inga nya skyddsrum har byggts på begäran från MSB är att myndigheten fråntogs ansvaret 2002. Ansvaret fördelades inte heller vidare, enligt Anders Johannesson.

Således har ingen begäran om nya skyddsrum legat på bordet de senaste tjugo åren.

Rådet

Anders Johannesson framhäver att det finns andra alternativ än skyddsrum i stadsdelar som saknar skyddsrum – vägtunnlar och tunnelbanan.

Men flera stadsdelar i Sverige saknar tunnelbana, till exempel Norra Djurgårdstaden och Barkabystaden i Stockholm.

– Då är det utrymning man får planera för. Antingen gör man en utrymning för säkerhetens skull och tömmer stadsdelen. Eller så avvaktar man till faran närmar sig, och då utrymmer man, säger Anders Johannesson.

Nya skyddsrum

Efter att säkerhetsbilden i Sverige har förändrats planerats det för att bygga nya skyddsrum.

– Vi har en utredning som tittar på det. Man ser ett behov av att i vissa områden behöva bygga nya skyddsrum. Det är troligt att vi landar i den slutsatsen, säger Anders Johannesson till SVT.

Behovet av underhåll har ökat

Det finns inte bara ett behov av nya skyddsrum i Sverige. Flera av de gamla skyddsrummen är i dåligt skick och behöver underhållas, enligt MSB.

– Det kan ha hänt mycket på de åren som gått fram till nu De har stått still länge och behöver ses över och uppdateras så att det fungerar, säger Anders Johannesson till Sveriges Radio.

Elförsörjningen, vattentillgången och fläktsystemen är tre områden som myndigheten räknar upp som kan vara i behov av att rustas upp i Sveriges skyddsrum.

Foto: V. Vasquez resp MSB

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt.

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen.

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten.

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026.

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

JUST NU: USA vänder – nu kan Ukraina bomba

2026 08 06

Sedan Donald Trumps tillträdde som president har USA skärpt tonen mot Ukraina.

Stormakten har stoppat vapenleveranser och begränsat underrättelseutbytet mellan länderna.

Nu har USA vänt i ett avseende.

Underrättelseutbytet mellan länderna har återgått till tidigare nivåer, rapporterar Politico med hänvisning till flera källor med insyn.

Ett efterlängtat besked för Ukraina. Amerikanska underrättelser är mycket viktiga för landets krigföring, däribland precisionsattacker mot ryska anläggningar.

Amerikanska satelliter och signalspaning används bland annat för att lokalisera viktiga mål som ledningscentraler, ammunitionslager och logistiska knutpunkter. Det ger även en förvarning om ryska attackplaner och inkommande projektiler.

Den demokratiske senatorn Mark Warner bekräftar uppgifterna.

– Jag vill inte gå in på några detaljer, men det har förbättrats, säger han och hänvisar till Ukrainas senaste attacker mot mål djupt inne på ryskt territorium.

Republikanen John Cornyn, senator från Texas, ger samma bild. Han uppger att underrättelsesamarbetet mellan USA och Ukraina har intensifierats i takt med att Ukrainas militära framgångar har ökat.

– Det verkar verkligen så. Alla älskar en vinnare och det ser ut som att Ukraina har vänt utvecklingen, säger han till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Historisk återbetalning – USA skickar tillbaka 100 miljarder

Jätteanläggning attackerad

Under natten mot torsdagen har Ukraina slagit till mot flera ryska oljeanläggningar. Bland annat har det stora oljeraffinaderiet i staden Jaroslav träffats. Det är ett av Rysslands fem största raffinaderier och producerar bland annat diesel, bensin, flytande gas och flygbränsle.

Filmklipp som cirkulerar på sociala medier visar hur tjock svart rök stiger över staden under torsdagsmorgonen.

LÄS MER: Historisk vändning i Ryssland – tar in förbjuden vara

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen