Brist på skyddsrum i Sverige – Måste planera för utrymning

2022 03 21

Inte sedan 2002 har det byggts nya skyddsrum i Sverige.

Nu står nya stadsdelar i Sverige helt utan tillgång till skyddsrum.

– Vi gick in i en period med fred och hopp om vi skulle klara oss med en mindre försvarsmakt och krishantering istället för civilförsvar, säger Anders Johannesson, enhetschef på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap till SVT. 

Inte ansvariga

Anledningen till att inga nya skyddsrum har byggts på begäran från MSB är att myndigheten fråntogs ansvaret 2002. Ansvaret fördelades inte heller vidare, enligt Anders Johannesson.

Således har ingen begäran om nya skyddsrum legat på bordet de senaste tjugo åren.

Rådet

Anders Johannesson framhäver att det finns andra alternativ än skyddsrum i stadsdelar som saknar skyddsrum – vägtunnlar och tunnelbanan.

Men flera stadsdelar i Sverige saknar tunnelbana, till exempel Norra Djurgårdstaden och Barkabystaden i Stockholm.

– Då är det utrymning man får planera för. Antingen gör man en utrymning för säkerhetens skull och tömmer stadsdelen. Eller så avvaktar man till faran närmar sig, och då utrymmer man, säger Anders Johannesson.

Nya skyddsrum

Efter att säkerhetsbilden i Sverige har förändrats planerats det för att bygga nya skyddsrum.

– Vi har en utredning som tittar på det. Man ser ett behov av att i vissa områden behöva bygga nya skyddsrum. Det är troligt att vi landar i den slutsatsen, säger Anders Johannesson till SVT.

Behovet av underhåll har ökat

Det finns inte bara ett behov av nya skyddsrum i Sverige. Flera av de gamla skyddsrummen är i dåligt skick och behöver underhållas, enligt MSB.

– Det kan ha hänt mycket på de åren som gått fram till nu  De har stått still länge och behöver ses över och uppdateras så att det fungerar, säger Anders Johannesson till Sveriges Radio.

Elförsörjningen, vattentillgången och fläktsystemen är tre områden som myndigheten räknar upp som kan vara i behov av att rustas upp i Sveriges skyddsrum.

Foto: V. Vasquez resp MSB 

Text: Redaktionen


12 september 2026

Nya odds: Mest sannolik att bli statsminister

2026 09 12

Nya odds på lördagen visar sannolikheten på vilka som får flest platser i riksdagen och vem som blir statsminister.

Valhelgen är här. Flera miljoner svenskar har redan förtidsröstat, och imorgon beger sig ytterligare miljoner till vallokalerna för att lägga sin röst.

På lördagen har nya odds kommit som visar vilket block som är mest sannolikt att få flest platser i riksdagen – och vem som är mest sannolik att bli statsminister.

Nya odds

De rödgröna partierna spelas just nu till oddset 1,42, medan Tidöpartierna står i 2,70. 

När det gäller vem som blir Sveriges nästa statsminister är Magdalena Andersson fortsatt favorit till oddset 1,40 mot Ulf Kristerssons 2,70. 

– Med mindre än 24 timmar kvar tills vallokalerna öppnar visar Unibets odds att valet kommer bli en riktig nagelbitare, men S, V, MP och C är fortfarande favorittippade att tillsammans få flest röster, framhåller Unibet i ett pressmeddelande.

Att bli statsminister

Här är oddsen för vilka som vinner flest platser i riksdagen:

- S+V+MP+C: 1.42 

- M+SD+KD+L: 2.70 

Och här är oddsen för vem som blir statsminister:

- Magdalena Andersson 1.40 

- Ulf Kristersson 2.70 

- Ebba Busch 21.00 

- Jimmie Åkesson 26.00 

Läs mer: 700 000 måste betala senast på måndag

Många osäkra

Inför valspurten för fyra år sedan var det omkring tio procent av väljarna som ännu inte hade bestämt sig tätt inpå valdagen.

Detsamma gäller i år, rapporterar SVT.

– Det kan handla om personer som ännu inte är helt säkra på vilket parti de ska välja, men som ändå har en ganska tydlig bild om ett parti eller ett par partier, säger statsvetaren Oskar Hultin Bäckersten.

Tre miljoner har röstat

Men, fortsätter Hultin Bäckersten.

– Det kan också handla om personer som inte har någon aning alls, säger han.

Fler än tre miljoner svenskar har redan förtidsröstat.

Alla vallokaler har öppet mellan klockan 8-20 under söndagen.

Läs mer: Plötslig möjlighet för elbilsägare – passa på nu

Foto: N. Andersson Regeringskansliet, M. Liljegren Regeringskansliet resp O. Friman Regeringskansliet

Text: Redaktionen


10 sep 2026

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen