Brist på skyddsrum i Sverige – Måste planera för utrymning

2022 03 21

Inte sedan 2002 har det byggts nya skyddsrum i Sverige.

Nu står nya stadsdelar i Sverige helt utan tillgång till skyddsrum.

– Vi gick in i en period med fred och hopp om vi skulle klara oss med en mindre försvarsmakt och krishantering istället för civilförsvar, säger Anders Johannesson, enhetschef på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap till SVT. 

Inte ansvariga

Anledningen till att inga nya skyddsrum har byggts på begäran från MSB är att myndigheten fråntogs ansvaret 2002. Ansvaret fördelades inte heller vidare, enligt Anders Johannesson.

Således har ingen begäran om nya skyddsrum legat på bordet de senaste tjugo åren.

Rådet

Anders Johannesson framhäver att det finns andra alternativ än skyddsrum i stadsdelar som saknar skyddsrum – vägtunnlar och tunnelbanan.

Men flera stadsdelar i Sverige saknar tunnelbana, till exempel Norra Djurgårdstaden och Barkabystaden i Stockholm.

– Då är det utrymning man får planera för. Antingen gör man en utrymning för säkerhetens skull och tömmer stadsdelen. Eller så avvaktar man till faran närmar sig, och då utrymmer man, säger Anders Johannesson.

Nya skyddsrum

Efter att säkerhetsbilden i Sverige har förändrats planerats det för att bygga nya skyddsrum.

– Vi har en utredning som tittar på det. Man ser ett behov av att i vissa områden behöva bygga nya skyddsrum. Det är troligt att vi landar i den slutsatsen, säger Anders Johannesson till SVT.

Behovet av underhåll har ökat

Det finns inte bara ett behov av nya skyddsrum i Sverige. Flera av de gamla skyddsrummen är i dåligt skick och behöver underhållas, enligt MSB.

– Det kan ha hänt mycket på de åren som gått fram till nu  De har stått still länge och behöver ses över och uppdateras så att det fungerar, säger Anders Johannesson till Sveriges Radio.

Elförsörjningen, vattentillgången och fläktsystemen är tre områden som myndigheten räknar upp som kan vara i behov av att rustas upp i Sveriges skyddsrum.

Foto: V. Vasquez resp MSB 

Text: Redaktionen


16 nov 26

Ras på 20 procent – politisk bomb närmar sig

2026 11 16

Svensk politik närmar sig ett scenario som inte har inträffat sedan 1958.

Det indikerar färska odds från spelbolaget Betsson.

Oddsen på ett extraval har sjunkit med hela 20 procent. Att ett extraval utlyses före årsskiftet spelas nu till 4,00.

– Förra veckan steg oddsen på extraval i takt med att det verkade som att de politiska låsningarna började lösas upp genom intensiva samtal och nya regeringsalternativ. Nu bedömer många spelare att risken för ett extraval har ökat, till följd av att det politiska läget åter blivit mer osäkert, säger Robin Olenius, PR-chef på Betsson.

Stor låsning kvarstår

Oddsförändringen inträffar efter att Elisabeth Thand Ringqvist (C) meddelat att Centerpartiet går vidare med Magdalena Anderssons (S) regeringsalternativ.

Flera låsningar kvarstår dock på vänstersidan. Det handlar framför allt om Vänsterpartiets krav på ministerposter, som Centern bestämt säger nej till.

Than Ringqvist utesluter inte att processen kan sluta i ett extraval.

– Är det så att vi är inne på en fjärde omröstning och Vänsterpartiet fortfarande vill sitta i en regering, då finns det två alternativ: antingen en röst på Kristersson eller extraval, säger C-ledaren till TV4.

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar understryker att kravet på ministerposter ligger fast.

– Vår inställning är mycket logisk, för alla röster ska räknas likadant. Det kan inte vara en orimlig hållning, säger hon till SVT.

Läs också: Varnar för avhopp inom partiet

”Stärkt sin position”

Samtidigt ökar sannolikheten för att Magdalena Andersson väljs till Sveriges nästa statsminister. Oddset för att S-ledaren väljs ligger nu på 1,60, jämfört med 2,10 för Ulf Kristersson (M).

– Kampen om statsministerposten är fortsatt jämn enligt oddsen, men Magdalena Andersson har stärkt sin position de senaste dagarna, skriver Betsson.

Andra läser: Bostadsbidraget kan sänkas för många hushåll

Foto: Moderaterna resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


16 nov 26

3 000 kronor på väg till många hushåll

2026 11 17

Elpriserna sticker i väg ordentligt under veckan.

I södra Sverige kan priserna nå över 300 öre per kilowattimme, enligt energiföretaget Fjordkrafts senaste marknadsrapport.

Noteringen är omkring 200 procent högre än den högsta prognostiserade prisnivån för de norra elområdena SE1 och SE2, där elpriset väntas nå en topp på cirka 100 öre per kilowattimme.

Prisuppgången har flera orsaker.

– Vi har flera faktorer som samverkar just nu. Vindkraften väntas ligga klart under det normala samtidigt som kärnkraftsproduktionen har minskat. Det bidrar till att hålla uppe priserna, med särskilt tydliga pristoppar i södra Sverige, säger Hans Johansson, kraftförvaltare och energiexpert på Fjordkraft Företag.

Smällen: 11 000 kronor

Enligt energiekonomen Claes Hemberg kan villaägare i södra Sverige räkna med en elräkning på omkring 11 000 kronor för november.

– I södra delarna kan elfakturan klättra till 11 000 kronor. Det beror på höga elpriser, men också på att vi använder mer el när det är kallare ute, skriver han på sin blogg.

3 000 kronor på väg

Hushållen kommer att kompenseras för den dyra fakturan. Regeringens högkostnadsskydd aktiveras om snittpriset på el går över 1,5 kronor per kilowattimme inom ett elområde under en månad.

Enligt Hemberg kan därför många hushåll förvänta sig flera tusen kronor i stöd.

– En fördel är elpristaket, som gör att staten tar hand om all el över 150 öre. Det kan ge ett elstöd på 3 000 kronor för en vanlig villa i Skåne och Småland, uppger energiekonomen.

Läs också: Många pensionärer missar viktigt bidrag

LISTA: Veckans förväntade elpriser

- SE1 – 21–100 öre/kWh

- SE2 – 21–100 öre/kWh

- SE3 – 120–271 öre/kWh

- SE4 – 191–305 öre/kWh

Källa: Fjordkraft

Andra läser: EU ger Ukraina rekordbesked

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen