Brist på skyddsrum i Sverige – Måste planera för utrymning

2022 03 21

Inte sedan 2002 har det byggts nya skyddsrum i Sverige.

Nu står nya stadsdelar i Sverige helt utan tillgång till skyddsrum.

– Vi gick in i en period med fred och hopp om vi skulle klara oss med en mindre försvarsmakt och krishantering istället för civilförsvar, säger Anders Johannesson, enhetschef på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap till SVT.

Inte ansvariga

Anledningen till att inga nya skyddsrum har byggts på begäran från MSB är att myndigheten fråntogs ansvaret 2002. Ansvaret fördelades inte heller vidare, enligt Anders Johannesson.

Således har ingen begäran om nya skyddsrum legat på bordet de senaste tjugo åren.

Rådet

Anders Johannesson framhäver att det finns andra alternativ än skyddsrum i stadsdelar som saknar skyddsrum – vägtunnlar och tunnelbanan.

Men flera stadsdelar i Sverige saknar tunnelbana, till exempel Norra Djurgårdstaden och Barkabystaden i Stockholm.

– Då är det utrymning man får planera för. Antingen gör man en utrymning för säkerhetens skull och tömmer stadsdelen. Eller så avvaktar man till faran närmar sig, och då utrymmer man, säger Anders Johannesson.

Nya skyddsrum

Efter att säkerhetsbilden i Sverige har förändrats planerats det för att bygga nya skyddsrum.

– Vi har en utredning som tittar på det. Man ser ett behov av att i vissa områden behöva bygga nya skyddsrum. Det är troligt att vi landar i den slutsatsen, säger Anders Johannesson till SVT.

Behovet av underhåll har ökat

Det finns inte bara ett behov av nya skyddsrum i Sverige. Flera av de gamla skyddsrummen är i dåligt skick och behöver underhållas, enligt MSB.

– Det kan ha hänt mycket på de åren som gått fram till nu De har stått still länge och behöver ses över och uppdateras så att det fungerar, säger Anders Johannesson till Sveriges Radio.

Elförsörjningen, vattentillgången och fläktsystemen är tre områden som myndigheten räknar upp som kan vara i behov av att rustas upp i Sveriges skyddsrum.

Foto: V. Vasquez resp MSB

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Planerar avsluta Ukrainakriget

2026 09 04

USA kraftsamlar för att avsluta kriget i Ukraina.

Inför presidentvalet 2024 lovade Donald Trump att han skulle få ett slut på kriget, som nu är inne på sitt femte år.

Hittills har försöken inte gett resultat och sedan USA gick in i strider med Iran har frågan hamnat i skymundan.

Nu händer det dock saker.

För första gången sedan Trump inledde sin andra mandatperiod skickar han USA:s specialsändebud Steve Witkoff samt samt sin svärson Jared Kushner till Kyiv i helgen, erfar Axios.

Redan idag uppges Witkoff och Kushner dessutom resa till Moskva för att personligen träffa och samtala med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Syfte: få slut på kriget

Det stora syftet med resan är att få till samtal om ett slut på kriget, uppger amerikanska tjänstemän till Axios.

– Besöket av Trumps sändebud kommer tio dagar efter att CIA-chefen John Ratcliffe träffade cheferna för den ryska underrättelse- och säkerhetstjänsten i Moskva, konstaterar den amerikanska nyhetssajten och tillägger:

– Ratcliffe försökte ta reda på om de ryska underrättelsecheferna kunde övertala Putin att fortsätta diplomatiskt med målet att avsluta kriget.

Läs mer: USA skyller på Ukraina – deras fel

Ukrainsk oro

Från ukrainskt håll möts resan med viss fruktan att den kan komma att ställas in, enligt källor till Kyiv Independent. Anledningen är att det befaras att Witkoff kan ge efter för alternativa planer på grund av att han “börjar bli rädd”.

– Ryssarna vill inte att de ska komma hit till Kyiv, och Witkoff är alltid lyhörd för den ryska inställningen. De får höra att det är farligt, säger en uppgiftslämnare till tidningen.

Enligt Kyiv Independent kan logistiska hinder stoppa sändebuden från att resa till Kyiv med flyg, och en källa uppger att Witkoff inte är bekväm med att resa till huvudstaden med tåg.

Läs mer: Moskvas nya vapen totalförstört

Foto: President of Russia Office resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Fyll tanken idag – chansen snart över

2026 09 04

Bensin- och dieselpriset har höjts vid flera tillfällen den senaste veckan.

Den senaste höjningen kom igår, torsdag, och innebar att bensinpriset därmed uppgick till 17,89 kronor litern och dieselpriset till 21,84 kronor per liter, enligt Circle K:s listpriser.

Nu bryts trenden.

Inför helgen sänks dieselpriset med 15 öre litern hos de stora kedjorna, och på flera håll har även bensinpriset sänkts med 40 öre litern, enligt bilsajten Carup.

Och det är kanske nu du ska passa på att tanka bilen full. För trots sänkningen på fredagen lär det knappast fortsätta i den riktningen, menar Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Capital.

Han syftar på kraftigt höjda priser på naturgas och olja som driver upp även de svenska drivmedelspriserna till följd av kriget mellan USA och Iran.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, säger Christian Kopfer till SVT.

Dubbelsmäll

Enligt experterna står svenska hushåll därmed inför en dubbelsmäll inför hösten och vintern.

Redan i augusti flaggade SEB:s råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop att det framöver kommer att bli betydligt dyrare att tanka bilen. Han pekade främst ut att Hormuzsundet fortsatt håller stängt som den främsta anledningen.

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

Andra läser: 870 kronor extra i månaden – svenska hushåll uppmanas

"Kört fast militärt"

Priset för brentolja ligger idag på cirka 94 dollar per fat, en liten minskning från igår men fortsatt på väg mot 100 dollar fatet.

De senaste dagarna har USA och Iran intensifierat attackerna mot varandra.

– Militärt sett har vi väldigt tydligt kört fast. Det råder ingen tvekan om det, säger Pat Harrigan, republikansk kongressledamot från North Carolina, enligt Bloomberg.

Andra läser: Två nya skattesatsningar från regeringen

Foto: Circle K

Text: Redaktionen