Brist på skyddsrum i Sverige – Måste planera för utrymning

2022 03 21

Inte sedan 2002 har det byggts nya skyddsrum i Sverige.

Nu står nya stadsdelar i Sverige helt utan tillgång till skyddsrum.

– Vi gick in i en period med fred och hopp om vi skulle klara oss med en mindre försvarsmakt och krishantering istället för civilförsvar, säger Anders Johannesson, enhetschef på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap till SVT.

Inte ansvariga

Anledningen till att inga nya skyddsrum har byggts på begäran från MSB är att myndigheten fråntogs ansvaret 2002. Ansvaret fördelades inte heller vidare, enligt Anders Johannesson.

Således har ingen begäran om nya skyddsrum legat på bordet de senaste tjugo åren.

Rådet

Anders Johannesson framhäver att det finns andra alternativ än skyddsrum i stadsdelar som saknar skyddsrum – vägtunnlar och tunnelbanan.

Men flera stadsdelar i Sverige saknar tunnelbana, till exempel Norra Djurgårdstaden och Barkabystaden i Stockholm.

– Då är det utrymning man får planera för. Antingen gör man en utrymning för säkerhetens skull och tömmer stadsdelen. Eller så avvaktar man till faran närmar sig, och då utrymmer man, säger Anders Johannesson.

Nya skyddsrum

Efter att säkerhetsbilden i Sverige har förändrats planerats det för att bygga nya skyddsrum.

– Vi har en utredning som tittar på det. Man ser ett behov av att i vissa områden behöva bygga nya skyddsrum. Det är troligt att vi landar i den slutsatsen, säger Anders Johannesson till SVT.

Behovet av underhåll har ökat

Det finns inte bara ett behov av nya skyddsrum i Sverige. Flera av de gamla skyddsrummen är i dåligt skick och behöver underhållas, enligt MSB.

– Det kan ha hänt mycket på de åren som gått fram till nu De har stått still länge och behöver ses över och uppdateras så att det fungerar, säger Anders Johannesson till Sveriges Radio.

Elförsörjningen, vattentillgången och fläktsystemen är tre områden som myndigheten räknar upp som kan vara i behov av att rustas upp i Sveriges skyddsrum.

Foto: V. Vasquez resp MSB

Text: Redaktionen

Biltema inleder bojkott i hela Sverige

2026 11 14

En bojkott har inletts av den svenska lågpriskedjan.

Medan butiker över hela landet laddar upp inför årets stora readag Black Friday väljer Biltema att gå en helt annan väg.

Lågprisjätten vägrar att delta.

Nobbar stora köpfesten

Fredagen den 27 november är det dags för årets Black Friday. Då väntas butiker runt om i Sverige locka kunder med stora rabatter och kampanjer.

Men en av landets stora lågpriskedjor tänker inte delta.

Biltema tänker bojkotta Black Friday och väljer därmed att gå emot stora delar av handeln.

– Vi tror inte på att locka kunder med stora rabatter en gång om året, säger marknadschef Johan Gerdevåg, i ett uttalande.

Beskedet gäller i alla Biltema-varuhus i hela Sverige, utan några som helst undantag.

Läs också: Redan slutsålt – rusning efter julvara i Sverige

Därför säger Biltema nej

Bakom beslutet ligger företagets strategi att hålla priserna låga året runt i stället för att locka kunder med tillfälliga rabatter.

Biltemas marknadschef Johan Gerdevåg har tidigare förklarat varför kedjan väljer bort Black Friday.

– Vår strategi är att erbjuda bra priser hela året, så att alla ska kunna köpa det de behöver när de behöver det. Det är viktigt för oss att kunderna kan lita på att vi alltid har låga priser, inte bara på Black Friday.

Han har även framhållit att kunderna ska kunna lita på att priserna är låga oavsett när på året de handlar.

– Vår målsättning är att alla våra kunder ska kunna ha en rikare fritid med hjälp av våra produkter. Genom att hålla låga priser året runt kan vi göra det möjligt för fler att njuta av sina fritidsintressen, oavsett om det är på vinter, sommar eller någon annan tid på året, fortsätter Gerdevåg.

Inte första året

Det är långt ifrån första gången som Biltema väljer att ställa sig utanför den stora shoppingdagen.

Även 2024 och 2025 avstod kedjan från Black Friday. Kedjan gav då samma svar om varför de inte hakar på sina konkurrenter.

Nu står det alltså klart att samma strategi gäller även 2026.

Andra läser: Stor miljardsatsning i Sverige – S jublar

Foto: Biltema

Text: Redaktionen

Smocka för alla med bostadsrätt

2026 11 14

Ett tungt besked går ut till alla med bostadsrätt i landet.

Trots sjunkande räntor väntar nya avgiftshöjningar för många bostadsrättsägare inför nästa år.

För en vanlig trerumslägenhet kan kostnaden öka med upp till 7 200 kronor om året.

Så mycket dyrare kan det bli

Många bostadsrättsägare har hoppats på billigare boende när räntorna sjunkit. Men enligt fastighetsförvaltaren Nabo finns det fortfarande flera faktorer som pressar bostadsrättsföreningarnas ekonomi.

– Inflationen är på väg tillbaka. Kronan har försvagats, höga energipriser sprider sig till transporter och tjänster, och om skattelättnaderna på mat och drivmedel tas bort stiger priserna ytterligare, uppger Nabo.

Enligt en sammanställning från Egrannar väntas den genomsnittliga månadsavgiften i Sverige landa på 798 kronor per kvadratmeter och år vid årsskiftet.

För en lägenhet på 75 kvadratmeter innebär det en månadsavgift på knappt 5 000 kronor.

Om avgiften höjs med 8–12 procent kan det innebära ytterligare 400–600 kronor i månaden. På ett år blir det upp till 7 200 kronor extra.

Läs mer: Grönt ljus för V – visar ny mätning

Driver upp kostnaderna

En viktig förklaring är att kostnaderna för el, fjärrvärme, vatten och avfall fortsätter att stiga.

Under 2026 ökade dessa kostnader med i genomsnitt 6,9 procent, enligt Nils Holgersson-rapporten.

Vatten och avlopp stod för den största ökningen. I 94 kommuner höjdes VA-taxan med minst tio procent.

Inför 2027 rekommenderar Nabo ytterligare kostnadsökningar på åtta procent för vatten och något lägre för el och fjärrvärme.

– Nabo räknar med cirka 5 procent för både el och fjärrvärme, främst på grund av högre elnätskostnader, meddelar bolaget.

Samtidigt behöver föreningarna ta höjd för framtida underhåll och renoveringar.

Kan höja på egen hand

Trots att många föreningar redan har höjt avgifterna finns det ett fortsatt behov av att stärka ekonomin. Föreningarna höjer därför lite för att kunna bygga upp sparandet till framtida underhåll.

– Sammantaget innebär årets låga ökningar att sparandet i många föreningar i praktiken står stilla. På längre sikt är det inte hållbart. Gapet mellan det faktiska sparandet och det som krävs för framtidens underhåll ligger kvar på omkring 150 kronor per kvadratmeter, säger Jonas Gustavsson, chefsekonom på Nabo, till Fastighetstidningen.

Under 2026 bromsade den genomsnittliga avgiftshöjningen in till 1,5 procent.

Andra läser: 2 000 kronor direkt – många bilister går i samma fälla

Foto: MKB

Text: Redaktionen