Brist på skyddsrum i Sverige – Måste planera för utrymning

2022 03 21

Inte sedan 2002 har det byggts nya skyddsrum i Sverige.

Nu står nya stadsdelar i Sverige helt utan tillgång till skyddsrum.

– Vi gick in i en period med fred och hopp om vi skulle klara oss med en mindre försvarsmakt och krishantering istället för civilförsvar, säger Anders Johannesson, enhetschef på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap till SVT.

Inte ansvariga

Anledningen till att inga nya skyddsrum har byggts på begäran från MSB är att myndigheten fråntogs ansvaret 2002. Ansvaret fördelades inte heller vidare, enligt Anders Johannesson.

Således har ingen begäran om nya skyddsrum legat på bordet de senaste tjugo åren.

Rådet

Anders Johannesson framhäver att det finns andra alternativ än skyddsrum i stadsdelar som saknar skyddsrum – vägtunnlar och tunnelbanan.

Men flera stadsdelar i Sverige saknar tunnelbana, till exempel Norra Djurgårdstaden och Barkabystaden i Stockholm.

– Då är det utrymning man får planera för. Antingen gör man en utrymning för säkerhetens skull och tömmer stadsdelen. Eller så avvaktar man till faran närmar sig, och då utrymmer man, säger Anders Johannesson.

Nya skyddsrum

Efter att säkerhetsbilden i Sverige har förändrats planerats det för att bygga nya skyddsrum.

– Vi har en utredning som tittar på det. Man ser ett behov av att i vissa områden behöva bygga nya skyddsrum. Det är troligt att vi landar i den slutsatsen, säger Anders Johannesson till SVT.

Behovet av underhåll har ökat

Det finns inte bara ett behov av nya skyddsrum i Sverige. Flera av de gamla skyddsrummen är i dåligt skick och behöver underhållas, enligt MSB.

– Det kan ha hänt mycket på de åren som gått fram till nu De har stått still länge och behöver ses över och uppdateras så att det fungerar, säger Anders Johannesson till Sveriges Radio.

Elförsörjningen, vattentillgången och fläktsystemen är tre områden som myndigheten räknar upp som kan vara i behov av att rustas upp i Sveriges skyddsrum.

Foto: V. Vasquez resp MSB

Text: Redaktionen

Svenskar fast i Medelhavet – stridsflyg har kraschat

2026 07 10

Svenskar är strandade på en semesterö.

Hundratals resenärer har fått sina flyg stoppade från den grekiska semesterön Zakynthos.

Detta efter att ett grekiskt F16-plan kraschlandat på flygplatsens landningsbana, rapporterar grekiska Proto Thema.

Stridsflygplan har kraschat

Olyckan inträffade när ett grekiskt F16-stridsflygplan var ute på en träningsflygning.

Enligt det grekiska flygvapnet fick planet tekniska problem och tvingades nödlanda på Zakynthos flygplats.

Det grekiska flygvapnet uppger att piloten klarat sig utan skador.

– Piloten är vid god hälsa och orsaken till händelsen utreds, uppger det grekiska flygvapnet.

Enligt grekiska medier ska planet ha fått en varning om brand ombord före landningen.

Planet började sedan brinna kraftigt på landningsbanan.

Räddningspersonal och brandmän skickades snabbt till platsen.

LÄS MER:Två jättefartyg står i brand

Svenskar strandade

Olyckan har stoppat alla avgångar och ankomster under dagen.

Bland de drabbade finns svenska turister som skulle resa hem.

Sandro Björkman berättar att resenärerna fick besked om att deras flyg ställts in och att hemresan till Stockholm flyttats till fredagen.

– Från själva flygplatsen har vi inte hört någonting. Det är väldigt flummigt här just nu, säger han till SR och beskriver en kaotisk situation på flygplatsen.

Han berättar också att stridsflyg hörts över hela ön under dagen.

Flygtrafiken väntas öppna

Zakynthos är en populär semesterö i Grekland och flygplatsen är extra hårt belastad under sommarsäsongen när tusentals turister anländer varje vecka.

En särskild grupp från det grekiska flygvapnet väntas hjälpa till att flytta bort det skadade planet från banan så att flygtrafiken kan återupptas.

För de svenska resenärerna innebär olyckan dock att hemresan blir försenad – och många får tillbringa ytterligare en natt på ön innan de kan lämna Zakynthos.

LÄS MER: Stridsflygplan har skjutits ner

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Yrke kan förbjudas – 6 000 svenskar riskerar jobbet

2026 07 09

Tusentals svenskars jobb hänger på en allt skörare tråd.

Över 6 000 personer i Sverige jobbar som telefonförsäljare, enligt siffror från Statistiska centralbyrån.

Inom kort kan samtliga behöva se sig om efter ett nytt arbete.

Regeringen meddelar nämligen på torsdagen att en utredning tillsätts för att se över om telefonförsäljning ska förbjudas.

– Telefonförsäljning upplevs av många som både missvisande och påträngande, säger civilminister Erik Slottner (KD) i ett uttalande.

Kan bli olika slags förbud

Redan för ett år sedan krävde Konsumentverket hårdare tag mot telefonförsäljning. Då förespråkade myndigheten bland annat ett förbud mot försäljning av lån.

– Det är försäljningsmetoden som sådan som är problematisk. Extra svårt är det för utsatta målgrupper som äldre, personer med kognitiva funktionsnedsättningar eller de med låga kunskaper i svenska, framhöll myndighetens generaldirektör Cecilia Tisell på DN Debatt hösten 2024.

Nu hörsammar regeringen uppmaningarna.

Utredningen kommer analysera och ge förslag på hur konsumenter bättre kan skyddas från försäljare där det är företagen som ringer kunden. Utredningen ska bland annat granska om telefonförsäljning bör förbjudas helt, eller om det enbart ska ske inom särskilda branscher eller produkter.

– Vissa grupper i samhället riskerar också att hamna i kläm, inte minst äldre. Vi behöver se över frågan grundligt och om det kan vara motiverat med ett förbud, säger Erik Slottner.

LÄS MER: Ska bli lättare att komma till Sverige och arbeta

Brett stöd

Om regeringen väljer att gå vidare med att föreslå förbud mot telefonförsäljning kan de sannolikt räkna med stöd från oppositionen.

Vänsterpartiet har tidigare varit tydliga med att man vill se ett totalförbud.

– Vill man att försäljare ska ringa upp en och sälja saker, då förslår vi att man sätter upp sig på en lista för det. En omvänd så kallad ”nix-lista”, sade V-ledaren Nooshi Dadgostar till TV4 för två år sedan.

LÄS MER: Ersättning till fastighetsägare höjs

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen