BROTT OCH STRAFF: Regeringen föreslår åtgärd mot hela familjer

2023 03 02

En familj ska kunna vräkas från sin hyreslägenhet om ett barn i familjen begår ett brott.

Det föreslår regeringen i ett tillägg till ”Utredningen om tryggare bostadsområde” som dåvarande S-regeringen tillsatte i juli 2022.

– Genom tilläggs­direktiven ändras utred­ningens uppdrag när det gäller hyres­gästens tillsyns­ansvar, så att det blir möjligt att föreslå skärpta regler om upp­sägning även i fall där ett barn till hyres­gästen har begått brott i närområdet, framhåller regeringen i ett pressmeddelande.

”Avgörande betydelse”

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) kallar tillägget för ett ”viktigt steg”.

–  Familj och föräldrar har en avgörande betydelse för att före­bygga brotts­lighet hos barn och unga. Med dagens beslut tar vi ett viktigt steg för att tydlig­göra föräld­rars ansvar, säger ministern.

Begränsning försvinner

I de ursprungliga direktiven för utredningen bedöms det inte som rimligt att hyresgästen ska vara ansvarig för ett brott som ett barn i familjen har begått, med konsekvens att hela familjen tvingas lämna sitt boende.

Inriktningen i den ursprungliga utredningen var även att hyres­gästen inte ska ha ett lika långt­gående till­syns­ansvar för sina barn som för andra som bor i lägen­heten, till exempel inne­boende. 

Genom regeringens nya tilläggsdirektiv tas denna begränsning bort.

Måste vidta åtgärder 

I fall där en familj riskerar att förlora sitt hyreskontrakt ska förälderns tillsynsansvar över barnet beaktas.

En förälder som inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att förhindra brottsutövningen kan förlora sitt hyreskontrakt.

Ta hänsyn till hyresgästens intresse

Regeringen betonar att de föreslagna nya reglerna måste utformas på ett propor­tionerligt sätt.

– Utred­ningen ska därför ta hänsyn till intres­set hos hyres­gästen och barn som bor tillsam­mans med hyres­gästen av att få behålla sin bostad. Det är också viktigt att beakta övriga boendes intresse av en trygg och säker boende- och närmiljö, står det i pressmeddelandet.

SD och regeringen

Tilläggs­direktivet bygger på en överens­kommelse mellan Sverige­demo­kraterna, Modera­terna, Krist­demo­kraterna och Liberalerna.

Slutsatserna av utredningen ska redovisas den 1 september 2023.

Foto: Sigmund

Text: Redaktionen


Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen


18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen