BROTT OCH STRAFF: Regeringen föreslår åtgärd mot hela familjer

2023 03 02

En familj ska kunna vräkas från sin hyreslägenhet om ett barn i familjen begår ett brott.

Det föreslår regeringen i ett tillägg till ”Utredningen om tryggare bostadsområde” som dåvarande S-regeringen tillsatte i juli 2022.

– Genom tilläggs­direktiven ändras utred­ningens uppdrag när det gäller hyres­gästens tillsyns­ansvar, så att det blir möjligt att föreslå skärpta regler om upp­sägning även i fall där ett barn till hyres­gästen har begått brott i närområdet, framhåller regeringen i ett pressmeddelande.

”Avgörande betydelse”

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) kallar tillägget för ett ”viktigt steg”.

–  Familj och föräldrar har en avgörande betydelse för att före­bygga brotts­lighet hos barn och unga. Med dagens beslut tar vi ett viktigt steg för att tydlig­göra föräld­rars ansvar, säger ministern.

Begränsning försvinner

I de ursprungliga direktiven för utredningen bedöms det inte som rimligt att hyresgästen ska vara ansvarig för ett brott som ett barn i familjen har begått, med konsekvens att hela familjen tvingas lämna sitt boende.

Inriktningen i den ursprungliga utredningen var även att hyres­gästen inte ska ha ett lika långt­gående till­syns­ansvar för sina barn som för andra som bor i lägen­heten, till exempel inne­boende. 

Genom regeringens nya tilläggsdirektiv tas denna begränsning bort.

Måste vidta åtgärder 

I fall där en familj riskerar att förlora sitt hyreskontrakt ska förälderns tillsynsansvar över barnet beaktas.

En förälder som inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att förhindra brottsutövningen kan förlora sitt hyreskontrakt.

Ta hänsyn till hyresgästens intresse

Regeringen betonar att de föreslagna nya reglerna måste utformas på ett propor­tionerligt sätt.

– Utred­ningen ska därför ta hänsyn till intres­set hos hyres­gästen och barn som bor tillsam­mans med hyres­gästen av att få behålla sin bostad. Det är också viktigt att beakta övriga boendes intresse av en trygg och säker boende- och närmiljö, står det i pressmeddelandet.

SD och regeringen

Tilläggs­direktivet bygger på en överens­kommelse mellan Sverige­demo­kraterna, Modera­terna, Krist­demo­kraterna och Liberalerna.

Slutsatserna av utredningen ska redovisas den 1 september 2023.

Foto: Sigmund

Text: Redaktionen

30nov2025

Sveriges politik får kritik från finskt håll – ”fungerar sällan”

2025 11 30

Sverige får kritik från finskt håll.

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen

30nov2025

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen