BROTT OCH STRAFF: Regeringen föreslår åtgärd mot hela familjer

2023 03 02

En familj ska kunna vräkas från sin hyreslägenhet om ett barn i familjen begår ett brott.

Det föreslår regeringen i ett tillägg till ”Utredningen om tryggare bostadsområde” som dåvarande S-regeringen tillsatte i juli 2022.

– Genom tilläggs­direktiven ändras utred­ningens uppdrag när det gäller hyres­gästens tillsyns­ansvar, så att det blir möjligt att föreslå skärpta regler om upp­sägning även i fall där ett barn till hyres­gästen har begått brott i närområdet, framhåller regeringen i ett pressmeddelande.

”Avgörande betydelse”

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) kallar tillägget för ett ”viktigt steg”.

–  Familj och föräldrar har en avgörande betydelse för att före­bygga brotts­lighet hos barn och unga. Med dagens beslut tar vi ett viktigt steg för att tydlig­göra föräld­rars ansvar, säger ministern.

Begränsning försvinner

I de ursprungliga direktiven för utredningen bedöms det inte som rimligt att hyresgästen ska vara ansvarig för ett brott som ett barn i familjen har begått, med konsekvens att hela familjen tvingas lämna sitt boende.

Inriktningen i den ursprungliga utredningen var även att hyres­gästen inte ska ha ett lika långt­gående till­syns­ansvar för sina barn som för andra som bor i lägen­heten, till exempel inne­boende. 

Genom regeringens nya tilläggsdirektiv tas denna begränsning bort.

Måste vidta åtgärder 

I fall där en familj riskerar att förlora sitt hyreskontrakt ska förälderns tillsynsansvar över barnet beaktas.

En förälder som inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att förhindra brottsutövningen kan förlora sitt hyreskontrakt.

Ta hänsyn till hyresgästens intresse

Regeringen betonar att de föreslagna nya reglerna måste utformas på ett propor­tionerligt sätt.

– Utred­ningen ska därför ta hänsyn till intres­set hos hyres­gästen och barn som bor tillsam­mans med hyres­gästen av att få behålla sin bostad. Det är också viktigt att beakta övriga boendes intresse av en trygg och säker boende- och närmiljö, står det i pressmeddelandet.

SD och regeringen

Tilläggs­direktivet bygger på en överens­kommelse mellan Sverige­demo­kraterna, Modera­terna, Krist­demo­kraterna och Liberalerna.

Slutsatserna av utredningen ska redovisas den 1 september 2023.

Foto: Sigmund

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen