BROTT OCH STRAFF: Regeringen föreslår åtgärd mot hela familjer

2023 03 02

En familj ska kunna vräkas från sin hyreslägenhet om ett barn i familjen begår ett brott.

Det föreslår regeringen i ett tillägg till ”Utredningen om tryggare bostadsområde” som dåvarande S-regeringen tillsatte i juli 2022.

– Genom tilläggs­direktiven ändras utred­ningens uppdrag när det gäller hyres­gästens tillsyns­ansvar, så att det blir möjligt att föreslå skärpta regler om upp­sägning även i fall där ett barn till hyres­gästen har begått brott i närområdet, framhåller regeringen i ett pressmeddelande.

”Avgörande betydelse”

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) kallar tillägget för ett ”viktigt steg”.

–  Familj och föräldrar har en avgörande betydelse för att före­bygga brotts­lighet hos barn och unga. Med dagens beslut tar vi ett viktigt steg för att tydlig­göra föräld­rars ansvar, säger ministern.

Begränsning försvinner

I de ursprungliga direktiven för utredningen bedöms det inte som rimligt att hyresgästen ska vara ansvarig för ett brott som ett barn i familjen har begått, med konsekvens att hela familjen tvingas lämna sitt boende.

Inriktningen i den ursprungliga utredningen var även att hyres­gästen inte ska ha ett lika långt­gående till­syns­ansvar för sina barn som för andra som bor i lägen­heten, till exempel inne­boende. 

Genom regeringens nya tilläggsdirektiv tas denna begränsning bort.

Måste vidta åtgärder 

I fall där en familj riskerar att förlora sitt hyreskontrakt ska förälderns tillsynsansvar över barnet beaktas.

En förälder som inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att förhindra brottsutövningen kan förlora sitt hyreskontrakt.

Ta hänsyn till hyresgästens intresse

Regeringen betonar att de föreslagna nya reglerna måste utformas på ett propor­tionerligt sätt.

– Utred­ningen ska därför ta hänsyn till intres­set hos hyres­gästen och barn som bor tillsam­mans med hyres­gästen av att få behålla sin bostad. Det är också viktigt att beakta övriga boendes intresse av en trygg och säker boende- och närmiljö, står det i pressmeddelandet.

SD och regeringen

Tilläggs­direktivet bygger på en överens­kommelse mellan Sverige­demo­kraterna, Modera­terna, Krist­demo­kraterna och Liberalerna.

Slutsatserna av utredningen ska redovisas den 1 september 2023.

Foto: Sigmund

Text: Redaktionen


SD-toppar nekas av Hemvärnet

2025 12 02

Pontus Persson, riksdagskandidat för Sverigedemokraterna, och SD-ledamoten Richard Jomshof har nekats antagning till Hemvärnet.

Nu hävdar SD-topparna att det handlar om politisk diskriminering.

– Jag vill inte att det blir en politisk fråga, jag vill bara försvara mitt land. Men jag har inte fått någon förklaring, så då är det enda skäl jag kan tänka på – mina politiska åsikter. Och är det så att Hemvärnet inte tycker att man kan sympatisera med Sveriges näst största parti, och det är över 20 procent av befolkningen, då har vi ett problem, säger Pontus Persson till Kvartal.

SD-toppen Richard Jomshof berättar att han också nekats antagning till Hemvärnet. Även Jomshof bedömer att han sannolikt nekats på grund av sitt partimedlemskap.

– Har gjort värnplikt (grad furir). Sökte till Hemvärnet när Ukraina attackerades och kände att jag ville delta i närförsvaret vid ett eventuellt skarpt läge. Fick ett mejl för ett år sedan att min ansökan var avbruten. Förbannat märkligt om du frågar mig, men troligtvis rör det sig om politisk diskriminering i båda fallen, skriver han på X i ett svar till Pontus Persson.

Hemvärnet svarar

Hemvärnets kommunikationschef Jessica Dahlin har kommenterat uppgifterna. Hon uppger att Persson inte godkändes i säkerhetsprövningen.

SD-politikern har framhållit att han först blev godkänd i säkerhetsprövningen, men att beslutet drogs tillbaka efter en vecka.

Hemvärnet uppger att det skett ett misstag.

– Vad gäller det specifika fall som refereras till, gällande information om en godkänd säkerhetsprövning, så har det skett av misstag. Det var felaktig information som gick ut, något vi såklart beklagar, säger Jessica Dahlin till Kvartal.

”De är säkerhetsrisker”

Svenska Dagbladets ledarskribent Peter Wennblad kritiserar politikernas frispråkighet. Han anser att agerandet bör klassa både Jomshof och Person som ”säkerhetsrisker”.

– Undrar om Jomshof och Persson förstår att de nu i handling visar att de är säkerhetsrisker. Att offentligt sprida spekulativ kritik mot Försvarsmakten torde i sig diskvalificera dem i en säkerhetsprövning, eftersom man i den bland annat bedömer lojaliteten mot försvarets intressen, skriver han på X.

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa

FAKTA: Hemvärnets säkerhetsprövning

- Säkerhetsprövningen inleds med en intervju som tar cirka 2–3 timmar att genomföra.

- Som en del av säkerhetsprövningen kan Försvarsmakten även göra en bostadskontroll om det skulle vara aktuellt med hemförvaring av vapen.

- Efter säkerhetsprövningsintervjun gör Försvarsmakten även en registerkontroll, samt efterfrågar ett yttrande från den sökandes hemkommun.

Källa: Försvarsmakten

LÄS OCKSÅ: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen


02dec25

Katastroflarm från Ryssland

2025 12 02

Den ryska flygbranschen befinner sig i en historisk kris.

Katastroflarmen fortsätter avlöser varandra, och utvecklingen pekar stadigt nedåt. Under 2025 har antalet flygolyckor och upptäckta funktionsfel fyrdubblats jämfört med fjolåret, rapporterar den oberoende ryska nyhetssajten Novaja Gazeta Europe.

Mellan januari och november har omkring 800 incidenter registrerats som lett till inställda eller avbrutna flygningar, uppger sajten med hänvisning till statistik från Aviaincident – en rysk Telegramkanal som kartlägger flygincidenter i landet.

En av årets mest allvarligaste händelser inträffade i mitten av november. Passagerare på ett ryskt passagerarflygplan av typen Superjet filmade hur ena motorns ytterskal slets av i luften. 

Planet tvingades nödlanda och delar av motorkåpan hittades utspridda på både start- och landningsbanan.

– Det är den tredje liknande incidenten på två år med ett Superjet, rapporterar Novaja Gazeta Europe.

Under hård press

Den ryska flygsektorn är hårt pressad. Västvärldens sanktioner har gjort det svårt för ryska flygbolag att få tag på reservdelar till sina plan, något som har direkt påverkan på både säkerheten och tillgängligheten. 

Kreml har vädjat till FN:s luftfartsorgan om att lätta på sanktionerna mot bland annat reservdelar.

– Ryska myndigheter försöker nu förhandla om lättnader från sanktioner, särskilt mot reservdelar, som de säger är avgörande för flygsäkerheten, har en källa inom den ryska flygsektorn sagt till Reuters.

LÄS MER: Ukraina väntar sig amerikanska vapen – för över 100 miljarder 

En tredjedel försvinner

Dmitrij Yadrov, chef för den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsiya, har uppgett att cirka  309 ryska flygplan kommer att tas ur tjänst 2030.

Beksedet innebär att en tredjedel av Rysslands flygplansflotta kan vara förlorad 2030, eftersom tillverkningen av nya flygplan i princip står helt still. Under 2025 har endast ett av 15 utlovade passagerarflygplan nått marknaden.

LÄS OCKSÅ: Massiv brand i Ryssland – lågorna syns över trädtopparna

Foto: F. Halim

Text: Redaktionen