Butiksjätte slår larm – nytt fenomen lurar nätshoppare

2023 09 23

Butiksjätten Mio går ut och varnar sina kunder.

Nyligen har möbeljätten Mio fått utfärda en varning till kunder som skickades ut via sms och e-post.

Anledningen var att en falsk butikssida hade etablerats för att försöka lura kunder att det var Mios hemsida de var inne på.

Bedragarna hade stulit bilder och gjort en kopia av Mios webbshop för att lura kunder att handla på den falska hemsidan.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

“Mådde jättedåligt”

Mio fick reda på fenomenet från en av företagets butiker som uppmärksammat det via en kund.

Kunder kom in till affärerna och ville köpa varor för de oerhört låga priserna som aviserades på den falska hemsidan.

– Vi var många som mådde jättedåligt av att kunder blivit lurade, säger företagets kommersiella chef Joakim Holmstrand till GP.

AI ny metod

I samband med den tekniska utvecklingen varnar konsumentvägledaren Johanna Brage för att bedragare kan ta hjälp av artificiell intelligens.

– Det finns risk för att konsumenterna kommer att bli väldigt sårbara med AI-genererade hemsidor, säger hon.

Tänk på detta

Det finns ett antal saker som kan vara bra att tänka på för att hålla sitt kort säkert.

– Använd bankens säkerhetslösning för dina bankkort. Spärra för internetköp och öppna kortet när du vill handla på nätet, framhåller polisen.

– Lämna aldrig ut dina koder eller kortuppgifter till någon som efterfrågar dem i e-post, sms, telefon eller på sidorna du handlar.

Kontakta banken

Om olovliga köp har gjorts bör du kontakta banken omedelbart.

– Har olovliga köp gjorts eller har du förlorat ditt bankkort, kontakta omedelbart din bank, spärra kortet och gör en polisanmälan.

– Handla inte på osäkra webbsidor. Sök omdömen och varningar inför ett köp på en för dig ny sida.

Det är alltid bäst att använda sig av bankens säkerhetslösning när man gör denna typ av inköp.

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen