Butiksjätte slår larm – nytt fenomen lurar nätshoppare

2023 09 23

Nyligen har möbeljätten Mio fått utfärda en varning till kunder som skickades ut via sms och e-post.

Anledningen var att en falsk butikssida hade etablerats för att försöka lura kunder att det var Mios hemsida de var inne på.

Bedragarna hade stulit bilder och gjort en kopia av Mios webbshop för att lura kunder att handla på den falska hemsidan.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

“Mådde jättedåligt”

Mio fick reda på fenomenet från en av företagets butiker som uppmärksammat det via en kund.

Kunder kom in till affärerna och ville köpa varor för de oerhört låga priserna som aviserades på den falska hemsidan.

– Vi var många som mådde jättedåligt av att kunder blivit lurade, säger företagets kommersiella chef Joakim Holmstrand till GP.

AI ny metod

I samband med den tekniska utvecklingen varnar konsumentvägledaren Johanna Brage för att bedragare kan ta hjälp av artificiell intelligens.

– Det finns risk för att konsumenterna kommer att bli väldigt sårbara med AI-genererade hemsidor, säger hon.

Tänk på detta

Det finns ett antal saker som kan vara bra att tänka på för att hålla sitt kort säkert.

– Använd bankens säkerhetslösning för dina bankkort. Spärra för internetköp och öppna kortet när du vill handla på nätet, framhåller polisen.

– Lämna aldrig ut dina koder eller kortuppgifter till någon som efterfrågar dem i e-post, sms, telefon eller på sidorna du handlar.

Kontakta banken

Om olovliga köp har gjorts bör du kontakta banken omedelbart.

– Har olovliga köp gjorts eller har du förlorat ditt bankkort, kontakta omedelbart din bank, spärra kortet och gör en polisanmälan.

– Handla inte på osäkra webbsidor. Sök omdömen och varningar inför ett köp på en för dig ny sida.

Det är alltid bäst att använda sig av bankens säkerhetslösning när man gör denna typ av inköp.

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen