Butikskedja i konkurs – 35 butiker tvingas slå igen

2024 01 28

35 butiker runt om i Sverige tvingas nu slå igen dörrarna för gott på grund av konkurs.

Trots ihärdiga försök kan man nu konstatera att butikerna inte kan räddas.

Inget bra bud

Det handlar om butikskedjan Teknikmagasinet rapporterar Handelsnytt.

– Vi har gjort försäljningsförsök på hela verksamheten, men inte fått något bra bud.

Det säger konkursförvaltaren Karl Björlin till tidningen.

Från Teknikmagasinet kom det positiva signaler så sent som på nyårsafton – för blott 26 dagar sedan.

Bara fem timmar före tolvslaget gick butikskedjan ut med följande meddelande på sin Facebooksida.

– Vi på Teknikmagasinet önskar er alla ett gott nytt år. Vi hoppas ni är lika förväntansfulla som vi på ett nytt, händelserikt år med oss. 2024 – här kommer vi!

Vacklade kraftigt

Det nya året fick emellertid inte alls den starten som alla anställda hoppades på.

Redan den 4 januari kom beskedet om att kedjan vacklade kraftigt.

– Det här är en ledsam dag för oss alla, både medarbetare, leverantörer, samarbetspartners, fordringsägare och aktieägare.

– Tyvärr har den svaga marknadsutvecklingen gjort omstruktureringsprocessen vi var mitt uppe i, mycket mer krävande än vad vi kunnat förutse. Men nu ligger allt fokus på att ta hand om våra medarbetare, framhöll vd André Sjåsaet till Market.

Butikkedjans ekonomi stod på ruinens brant.

220 anställda

Förhoppningen har varit att konkursförvaltaren skulle finna en ny ägare och de 220 anställda har därför fortsatt att gå till jobbet – men nu är hoppet ute.

Konkursförvaltaren berättar för Handelsnytt att de anställda nu ska få pengar via den statliga lönegarantin för att täcka lön, uppsägningslön och semesterdagar.

Frustrerade och arga

De anställda är ledsna och besvikna.

– Jag är frustrerad och arg för att ägarna inte har skött verksamheten på något bra sätt. Men jag har ändå tyckt om att jobba där, säger en anställd till tidningen.

Han betonar att han nu kommer att drabbas av stress på grund av pressen med att leta efter nytt jobb.

I Teknikmagasinets butiker säljs bland annat varor med koppling till mobiltelefoner, ljud och bild, datorer, klädesplagg och skönhetsprodukter.

Kedjan grundades 1989 och har sloganen ”Glädje genom teknik sedan 1989”.

Första butiken öppnade i Skärholmen Centrum i Stockholm.

Foto: H. Fin

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen