Cannabisodling hittad i Småland – Polisen misstänker många fler odlingar

2021 11 08

I det lilla samhället Skruv på den småländska landsbygden har polisen funnit 500 växande cannabisplantor. Nya studier från Linnéuniversitetet visar på stor överrepresentation på cannabis och andra narkotikaodlingar just på landsbygden.

Polisen fick in tipset om Skruv från en tysk turist som skulle hämta sin cykel när han fick syn på cannabisodlingen och ringde polisen.

Huset värt 400 000 men knarket 5 miljoner

– Det är mest ute på landsbygden som vi har cannabisodlingar. Fastigheterna är inte så dyra här. Den här fastigheten i Skruv tror jag var köpt för 400 000 kronor. Vi hittade 40 kilo cannabis som i missbrukarleden är värd omkring fem miljoner, så en fastighet här betalar sig rätt så fort säger polismannen Peter Gustavson till SVT.

Hade redan flytt

Enligt Peter Lindström, professor i kriminologi vid Linnéuniversitetet i Växjö, så är det i vanliga fall är mycket lägre kriminalitet på landsbygden förutom just kring narkotikabrott.

De två männen som jobbade på odlingen dömdes i år till 2 och 3,5 års fängelse för grovt narkotikabrott. När polisen stormade villan så hade de båda redan flytt men kunde hittas och kopplas till brottet med hjälp av DNA och teknisk beskrivning

Misstänker många fler odlingar

Skruv är den senaste narkotikaodlingen som polisen i Kronobergs och Kalmar län slagit till mot men polisen säger att dom misstänker många fler gömda odlingshus runt om på landsbygden i Småland. Detta kan polismannen Peter Gustavson konstatera då polisen har märkt att det säljs mycket utrustning för liknanden ändamål.

Önskar allmänhetens hjälp

Peter Gustavsson ber även allmänheten att ringa in tips till polisen om man misstänker något då polisen medger att dom är helt beroende av tips från allmänheten. Flera granna i Skruv misstänkte att det var något skumt men det hade inte blivit av att dom ringt in.  

Fönstren igenklistrade

– I hus med cannabisodlingar är fönstren igenklistrade, så det ser ofta helt dött ut. På nätterna kanske man kan se någon springa med ljus, så det är något man kan vara uppmärksam på, säger Peter Gustavsson.

Foto: R. Lange

[yop_poll id="872"]

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen