Carl Bildt: Dags att förbereda för “allvarlig konfrontation”

2025 01 26

Carl Bildt uttrycker stor oro över Trumps utspel.

Under den senaste tiden har Grönland fått mer uppmärksamhet än på länge.

Donald Trump har uttryckt stort intresse för att ta över territoriet - medan Danmark har gjort tydligt att Grönland inte är till salu.

Tidigare statsminister och utrikesminister Carl Bildt (M) är mycket orolig över Trumps utspel.

“Dags att förbereda”

Så här uttrycker sig Bildt på X på söndagen:

– Det är inte ett skämt. Trump försöker verkligen utöka USA:s territorium genom Grönland. Danmark och EU behöver göra sig redo för en allvarlig konfrontation.

“Tror vi får det”

Snarare än att backa från Grönland efter att Danmark uttryckt sin vägran om några sådana förhandlingar har Trump fortsatt trycka på.

President Donald Trump har i helgen sagt att han tror att USA kommer att få kontroll över Grönland, efter att ha visat förnyat intresse för att förvärva det autonoma danska territoriet under de senaste veckorna.

– Jag tror att vi kommer att ha det, säger han enligt BBC.

Hans kommentarer kommer efter rapporter om att Danmarks premiärminister Mette Frederiksen insisterade på att Grönland inte var till salu i ett hetsigt telefonsamtal med presidenten förra veckan.

LÄS MER: Trump vill flytta på över en miljon människor

“Vill vara med oss”

Trump öppnade för att köpa det vidsträckta arktiska territoriet under sin första mandatperiod 2019 och har sedan han vann det senaste valet upprepat önskan.

– Jag tror att folket vill vara med oss. Jag vet inte riktigt vad Danmark har för anspråk på det, men det skulle vara en mycket ovänlig handling om de inte tillät det att hända eftersom det är för att skydda den fria världen.

Mycket att göra

Trump har sedan han installerades den 20 januari satt igång med flera olika projekt.

Utöver arbetet vid den södra gränsen har Trump uttalat sig om krigen i Gaza och Ukraina - och arbetar med flera inrikesrelaterade frågor.

Någonting som västvärlden väntar på är mötet mellan Trump och Putin - någonting som kan leda till fredsförhandlingar om kriget i Ukraina.

Foto: C. Andersson Renaud, Talarforum

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen