Carl Bildt: Dags att förbereda för “allvarlig konfrontation”

2025 01 26

Carl Bildt uttrycker stor oro över Trumps utspel.

Under den senaste tiden har Grönland fått mer uppmärksamhet än på länge.

Donald Trump har uttryckt stort intresse för att ta över territoriet - medan Danmark har gjort tydligt att Grönland inte är till salu.

Tidigare statsminister och utrikesminister Carl Bildt (M) är mycket orolig över Trumps utspel.

“Dags att förbereda”

Så här uttrycker sig Bildt på X på söndagen:

– Det är inte ett skämt. Trump försöker verkligen utöka USA:s territorium genom Grönland. Danmark och EU behöver göra sig redo för en allvarlig konfrontation.

“Tror vi får det”

Snarare än att backa från Grönland efter att Danmark uttryckt sin vägran om några sådana förhandlingar har Trump fortsatt trycka på.

President Donald Trump har i helgen sagt att han tror att USA kommer att få kontroll över Grönland, efter att ha visat förnyat intresse för att förvärva det autonoma danska territoriet under de senaste veckorna.

– Jag tror att vi kommer att ha det, säger han enligt BBC.

Hans kommentarer kommer efter rapporter om att Danmarks premiärminister Mette Frederiksen insisterade på att Grönland inte var till salu i ett hetsigt telefonsamtal med presidenten förra veckan.

LÄS MER: Trump vill flytta på över en miljon människor

“Vill vara med oss”

Trump öppnade för att köpa det vidsträckta arktiska territoriet under sin första mandatperiod 2019 och har sedan han vann det senaste valet upprepat önskan.

– Jag tror att folket vill vara med oss. Jag vet inte riktigt vad Danmark har för anspråk på det, men det skulle vara en mycket ovänlig handling om de inte tillät det att hända eftersom det är för att skydda den fria världen.

Mycket att göra

Trump har sedan han installerades den 20 januari satt igång med flera olika projekt.

Utöver arbetet vid den södra gränsen har Trump uttalat sig om krigen i Gaza och Ukraina - och arbetar med flera inrikesrelaterade frågor.

Någonting som västvärlden väntar på är mötet mellan Trump och Putin - någonting som kan leda till fredsförhandlingar om kriget i Ukraina.

Foto: C. Andersson Renaud, Talarforum

Text: Redaktionen

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa.

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen