CARL BILDT: ”Vi måste förbereda oss på dåliga scenarier”

2022 09 05

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Rysslands och Vladimir Putins framtid är svår att sia om.

– Vi måste förbereda oss på både dåliga och lite bättre scenarier, säger han i en intervju med SvD.

– Så länge Putin kan skapa bilden av att han har förutsättningar att föra det här kriget till någon typ av acceptabel slutpunkt från rysk sida, tror jag att han kommer att sitta kvar. Förloras den bilden, kan det kollapsa rätt snabbt. Han spelar ju på en rätt brutal historienostalgi och storrysk nationalism, fortsätter Carl Bildt och betonar att en sådan kollaps kan ta många former.

En tyst opinion

Enligt Bildt finns det redan ett ganska stort missnöje mot Putin hos många relativt högt uppsatta ryssar.

Men motståndet har än så länge inte vädrats offentligt.

– Men det finns väldigt många som i det tysta tycker att detta är dårskap, och som vet att om detta fortsätter, kommer det att föra Ryssland i fördärvet. Förhoppningen är i alla fall, att när Putin på ett eller annat sätt lämnar scenen, att det till en början blir ett slut på kriget och konfrontationen, och återstarten av en rimligare utveckling i Ryssland. Vi måste förbereda oss på både dåliga scenarier och lite bättre, säger Carl Bildt till SvD.

Putins mål med kriget

Sveriges före detta statsminister har tidigare uttalat sig om Vladimir Putins mål med kriget i Ukraina.

I en intervju med Expressen varnade Carl Bildt för att Putins ambitioner sträcker sig utanför den ukrainska gränsen.

– Hans mål är ett nytt storryskt imperium som med sin makt skapar sig ökat inflytande även utanför dess gränser. Han talar ju själv i termer också av en förändrad världsordning. Och det skulle ju bli en världsordning där makten snarare än rätten styr, sa han till tidningen.

Han betonade att det är vitalt att västvärlden fortsätter att stödja Ukraina så att landets militär kan stå emot den ryska aggressionen.

– Om Ukraina skulle krossas eller kapitulera blir det förvisso inte fred. Då inleds en ny fas i konfrontationen. Det är därför det är så oerhört viktigt att Putin misslyckas. Det räcker visserligen inte för att åstadkomma en bestående fred - men det är en alldeles avgörande förutsättning, sa Bildt till Expressen.

Foto: Riksdagen resp President of Russia

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen