CARL BILDT: ”Vi måste förbereda oss på dåliga scenarier”

2022 09 05

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Rysslands och Vladimir Putins framtid är svår att sia om.

– Vi måste förbereda oss på både dåliga och lite bättre scenarier, säger han i en intervju med SvD.

– Så länge Putin kan skapa bilden av att han har förutsättningar att föra det här kriget till någon typ av acceptabel slutpunkt från rysk sida, tror jag att han kommer att sitta kvar. Förloras den bilden, kan det kollapsa rätt snabbt. Han spelar ju på en rätt brutal historienostalgi och storrysk nationalism, fortsätter Carl Bildt och betonar att en sådan kollaps kan ta många former.

En tyst opinion

Enligt Bildt finns det redan ett ganska stort missnöje mot Putin hos många relativt högt uppsatta ryssar.

Men motståndet har än så länge inte vädrats offentligt.

– Men det finns väldigt många som i det tysta tycker att detta är dårskap, och som vet att om detta fortsätter, kommer det att föra Ryssland i fördärvet. Förhoppningen är i alla fall, att när Putin på ett eller annat sätt lämnar scenen, att det till en början blir ett slut på kriget och konfrontationen, och återstarten av en rimligare utveckling i Ryssland. Vi måste förbereda oss på både dåliga scenarier och lite bättre, säger Carl Bildt till SvD.

Putins mål med kriget

Sveriges före detta statsminister har tidigare uttalat sig om Vladimir Putins mål med kriget i Ukraina.

I en intervju med Expressen varnade Carl Bildt för att Putins ambitioner sträcker sig utanför den ukrainska gränsen.

– Hans mål är ett nytt storryskt imperium som med sin makt skapar sig ökat inflytande även utanför dess gränser. Han talar ju själv i termer också av en förändrad världsordning. Och det skulle ju bli en världsordning där makten snarare än rätten styr, sa han till tidningen.

Han betonade att det är vitalt att västvärlden fortsätter att stödja Ukraina så att landets militär kan stå emot den ryska aggressionen.

– Om Ukraina skulle krossas eller kapitulera blir det förvisso inte fred. Då inleds en ny fas i konfrontationen. Det är därför det är så oerhört viktigt att Putin misslyckas. Det räcker visserligen inte för att åstadkomma en bestående fred - men det är en alldeles avgörande förutsättning, sa Bildt till Expressen.

Foto: Riksdagen resp President of Russia

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

1999: Tjeckien, Ungern och Polen
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
2009: Albanien och Kroatien
2017: Montenegro
2020: Nordmakedonien
2023: Finland
2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren.

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

– Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Text: Redaktionen