CARL BILDT: ”Vi måste förbereda oss på dåliga scenarier”

2022 09 05

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Rysslands och Vladimir Putins framtid är svår att sia om.

– Vi måste förbereda oss på både dåliga och lite bättre scenarier, säger han i en intervju med SvD.

– Så länge Putin kan skapa bilden av att han har förutsättningar att föra det här kriget till någon typ av acceptabel slutpunkt från rysk sida, tror jag att han kommer att sitta kvar. Förloras den bilden, kan det kollapsa rätt snabbt. Han spelar ju på en rätt brutal historienostalgi och storrysk nationalism, fortsätter Carl Bildt och betonar att en sådan kollaps kan ta många former.

En tyst opinion

Enligt Bildt finns det redan ett ganska stort missnöje mot Putin hos många relativt högt uppsatta ryssar.

Men motståndet har än så länge inte vädrats offentligt.

– Men det finns väldigt många som i det tysta tycker att detta är dårskap, och som vet att om detta fortsätter, kommer det att föra Ryssland i fördärvet. Förhoppningen är i alla fall, att när Putin på ett eller annat sätt lämnar scenen, att det till en början blir ett slut på kriget och konfrontationen, och återstarten av en rimligare utveckling i Ryssland. Vi måste förbereda oss på både dåliga scenarier och lite bättre, säger Carl Bildt till SvD.

Putins mål med kriget

Sveriges före detta statsminister har tidigare uttalat sig om Vladimir Putins mål med kriget i Ukraina.

I en intervju med Expressen varnade Carl Bildt för att Putins ambitioner sträcker sig utanför den ukrainska gränsen.

– Hans mål är ett nytt storryskt imperium som med sin makt skapar sig ökat inflytande även utanför dess gränser. Han talar ju själv i termer också av en förändrad världsordning. Och det skulle ju bli en världsordning där makten snarare än rätten styr, sa han till tidningen.

Han betonade att det är vitalt att västvärlden fortsätter att stödja Ukraina så att landets militär kan stå emot den ryska aggressionen.

– Om Ukraina skulle krossas eller kapitulera blir det förvisso inte fred. Då inleds en ny fas i konfrontationen. Det är därför det är så oerhört viktigt att Putin misslyckas. Det räcker visserligen inte för att åstadkomma en bestående fred - men det är en alldeles avgörande förutsättning, sa Bildt till Expressen.

Foto: Riksdagen resp President of Russia

Text: Redaktionen

Trump övertygad: “Då hoppar Putin av – han har inget val”

2025 09 19

USA:s president Donald Trump säger sig ha lösningen för att få slut på Rysslands krig i Ukraina.

Förra veckan meddelade republikanen att han var redo att införa “massiva” sanktioner mot Putinregimen.

Men det villkoras av att Natoländerna upphör att köpa rysk olja.

Där ligger lösningen för att få slut på kriget, enligt Trump. Presidenten understryker att oljeintäkterna är avgörande för Rysslands ekonomi.

– Mycket enkelt, om oljepriset sjunker kommer Putin att hoppa av. Han kommer inte att ha något val. Han kommer att hoppa av kriget, säger Trump på en pressträff med Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, enligt Bloomberg.

Säger ja på ett villkor

Ungern och Slovakien är de länder i Nato som står för majoriteten av oljeimporten från Ryssland. I veckan hotade USA de två länderna med “konsekvenser” om de inte slutar med importen.

Det kommer Ungern och Slovakien enbart att gå med på om ett villkor uppfylls, framhåller nu de två Natomedlemmarna.

Och det är om EU först säkrar upp tillräckligt med alternativ energiförsörjning, uppger Bloomberg.

– Innan vi kan åta oss allt måste vi ha rätt förutsättningar på plats, annars riskerar vi att allvarligt skada vår industri och ekonomi, säger Slovakiens finansminister Denisa Sakova.

Ungerska företrädare uttalar sig i liknande termer.

– Jag tror att ni känner till vår position. Vi är ett av få länder i regionen som bara har en landgräns. Vår position har alltid vägletts av Ungerns energisäkerhet, säger landets klimatminister Aniko Raisz, enligt Reuters.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan gå i konkurs – krävs bara en sak

"Det kan man inte göra"

Enligt Trump borde den ökning av den inhemska produktionen i USA som inlett bidra till att sänka oljepriserna globalt.

Han varnar Europa för att fortsätta köpa rysk olja.

– Det kan man inte göra, det kan man inte göra. Det är inte att agera rättvist mot USA, säger Trump enligt European Pravda.

LÄS MER: Trump frustrerad – “Han har verkligen svikit mig”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

PINSAMT: Lavrov påkommen med årets lögn

2025 09 18

Ryssland har återkommande attackerat civila mål under kriget mot Ukraina.

Sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022 har den ryska militären bland annat riktat in sig på elnät och energianläggningar, attackerat sjukhus, skolor, shoppingcentrum och bostadsområden. En stor del av attackerna har bedömts vara avsiktliga.

Enligt FN:s siffror från i somras hade då minst 13 580 civila ukrainare dött i Rysslands anfallskrig.

Men den ryska utrikesministern Sergej Lavrov förnekar alltihop.

När han mötte pressen tidigare i veckan lät det istället enligt följande.

– Den ryska armén attackerar aldrig civila mål eller civilbefolkningar, säger Lavrov enligt turkiska nyhetsbyrån Anadolu Anjasi.

Grov lögn

Lavrov kritiserar istället FN:s generalsekreterare för att ha fördömt Rysslands attacker mot civila mål.

Den ryska ministern påstår att FN stöttar "förfalskningar" och att Ukraina och dess allierade sprider "desinformation".

– Som svar på varje anklagelse frågade vi: var är bevisen? Var finns fakta?

Totalt motbevisad

Det är inte svårt att motbevisa Lavrovs lögn. Rysslands återkommande krigsbrott är väldokumenterade. 

Ett av de mer uppmärksammade anfallen mot civila skedde under krigets första månad när teatern i Mariupol attackerades. 

Hundratals civila hade sökt skydd i byggnaden och utanför stod det skrivet “BARN” i stora bokstäver. 

Amnesty Internationals Crisis Response Team har i en rapport dragit slutsatsen att attacken med all sannolikhet utfördes av ett ryskt stridsflygplan som släppte två bomber på 500 kilo vardera.

Minst tolv personer dog i attacken.

"Riktade attacker"

Ett annat av många uppmärksammade exempel, utöver de återkommande massiva drönaranfallen mot Ukrainas städer, var attacken mot det stora köpcentret i Kharkiv 2024. Senare samma sommar utfördes en ny attack mot ytterligare ett varuhus samt ett postkontor i Kostyantyvnika.

Attacken dödade minst fjorton personer och skadade över 40 personer, enligt ukrainska åklagarmyndigheten.

– Detta är ännu en riktad attack mot en plats där människor samlas. Ännu en terrorhandling av Ryssland, framhöll den ukrainska guvernören Vadym Filajskin på Telegram efteråt.

LÄS OCKSÅ: Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

Internationell arresteringsorder

Rysslands diktator Vladimir Putin är efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen.

Han är misstänkt för krigsbrott i samband med tvångsdeportationer av uppskattningsvis tiotusentals ukrainska barn från ockuperade områden i Ukraina.

Sedan starten av kriget i Ukraina 2014 har den ryska krigsmakten gjort sig skyldig till flera krigsbrott. Människorättsorganisationen Amnesty nämner bland annat följande:

- Avsiktliga attacker mot civila

- Påtvingade försvinnanden

- Utomrättsliga avrättningar

- Tortyr

- Olagligt frihetsberövande

- Tvångsförflyttning

- Övergrepp mot krigsfångar

LÄS MER: Har pratat med Trump – slår till mot Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen