CARL BILDT: ”Vi måste förbereda oss på dåliga scenarier”

2022 09 05

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Rysslands och Vladimir Putins framtid är svår att sia om.

– Vi måste förbereda oss på både dåliga och lite bättre scenarier, säger han i en intervju med SvD.

– Så länge Putin kan skapa bilden av att han har förutsättningar att föra det här kriget till någon typ av acceptabel slutpunkt från rysk sida, tror jag att han kommer att sitta kvar. Förloras den bilden, kan det kollapsa rätt snabbt. Han spelar ju på en rätt brutal historienostalgi och storrysk nationalism, fortsätter Carl Bildt och betonar att en sådan kollaps kan ta många former.

En tyst opinion

Enligt Bildt finns det redan ett ganska stort missnöje mot Putin hos många relativt högt uppsatta ryssar.

Men motståndet har än så länge inte vädrats offentligt.

– Men det finns väldigt många som i det tysta tycker att detta är dårskap, och som vet att om detta fortsätter, kommer det att föra Ryssland i fördärvet. Förhoppningen är i alla fall, att när Putin på ett eller annat sätt lämnar scenen, att det till en början blir ett slut på kriget och konfrontationen, och återstarten av en rimligare utveckling i Ryssland. Vi måste förbereda oss på både dåliga scenarier och lite bättre, säger Carl Bildt till SvD.

Putins mål med kriget

Sveriges före detta statsminister har tidigare uttalat sig om Vladimir Putins mål med kriget i Ukraina.

I en intervju med Expressen varnade Carl Bildt för att Putins ambitioner sträcker sig utanför den ukrainska gränsen.

– Hans mål är ett nytt storryskt imperium som med sin makt skapar sig ökat inflytande även utanför dess gränser. Han talar ju själv i termer också av en förändrad världsordning. Och det skulle ju bli en världsordning där makten snarare än rätten styr, sa han till tidningen.

Han betonade att det är vitalt att västvärlden fortsätter att stödja Ukraina så att landets militär kan stå emot den ryska aggressionen.

– Om Ukraina skulle krossas eller kapitulera blir det förvisso inte fred. Då inleds en ny fas i konfrontationen. Det är därför det är så oerhört viktigt att Putin misslyckas. Det räcker visserligen inte för att åstadkomma en bestående fred - men det är en alldeles avgörande förutsättning, sa Bildt till Expressen.

Foto: Riksdagen resp President of Russia

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen