Möjligt men inte sannolikt

2021 03 14

Centern håller dörren öppen för båda sidor inför valet 2022. Men mycket talar för att ena dörren blir svår att låsa upp.

Annie Lööfs (C) uttalande om hur Centern ser på regeringsfrågan innehöll fyra punkter:

C kan sitta i regering med både S och M och det som avgör är följande:

Vad C får igenom i regeringsförhandlingarna

Hur M, KD, L respektive S, MP ställer sig till samarbete med SD och V

Hur valresultatet blir

ANALYS

Centern säger blankt nej till att vara beroende av SD och en nyckelfråga är därmed hur de två sidor Centern överväger att samverka med ser på den frågan. M och KD säger ja till samverkan med SD men S säger nej. Frågan är då om C kan få till ett regeringssamarbete med M utan att SD:s stöd behövs. Framförallt kan följande alternativ skönjas:

C+M+KD+L. Den gamla alliansen. Ja det är absolut möjligt men har bara 40% i senaste Novus. Det räcker inte.

C+M+KD+L+S. Har 67% i Novus men S lär rata detta. Frågan är om ens C själva tror på det alternativet.

C+M+KD+ L+MP. Sannolikt Centerns hetaste alternativ när det gäller att få tillräckligt många mandat för att bilda regering med M utan stöd från vare sig SD eller S. I Novus får dessa fem partier 44% och det är inte omöjligt att man når 50% vid valet 2022. Samtidigt talar flera saker emot:

--M och KD har mer gemensamt med SD än med MP.

--M och KD riktar mycket av sin politiska kritik mot just MP

--M och KD har matematiskt lättare att nå majoritet med SD och L

Visserligen vet ingen vilka regeringsalternativ som är möjliga förrän mandaten har fördelats men om M och KD säger nej till MP så är slutsatsen att Sverige är på mot två tydliga regeringsunderlag inför valet 2022:

S, MP, C

M, KD, SD

L lutar åt M-KD-SD-sidan och tar ställning på ett partiråd 28 mars och Vänsterpartiet kan väntas ingå i S-MP-C-underlaget men lär inte säga ja utan att få igenom betydligt mer än efter valet 2018.

[forminator_poll id="1514"]

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen