Möjligt men inte sannolikt

2021 03 14

Centern håller dörren öppen för båda sidor inför valet 2022. Men mycket talar för att ena dörren blir svår att låsa upp.

Annie Lööfs (C) uttalande om hur Centern ser på regeringsfrågan innehöll fyra punkter:

C kan sitta i regering med både S och M och det som avgör är följande:

Vad C får igenom i regeringsförhandlingarna

Hur M, KD, L respektive S, MP ställer sig till samarbete med SD och V

Hur valresultatet blir

ANALYS

Centern säger blankt nej till att vara beroende av SD och en nyckelfråga är därmed hur de två sidor Centern överväger att samverka med ser på den frågan. M och KD säger ja till samverkan med SD men S säger nej. Frågan är då om C kan få till ett regeringssamarbete med M utan att SD:s stöd behövs. Framförallt kan följande alternativ skönjas:

C+M+KD+L. Den gamla alliansen. Ja det är absolut möjligt men har bara 40% i senaste Novus. Det räcker inte.

C+M+KD+L+S. Har 67% i Novus men S lär rata detta. Frågan är om ens C själva tror på det alternativet.

C+M+KD+ L+MP. Sannolikt Centerns hetaste alternativ när det gäller att få tillräckligt många mandat för att bilda regering med M utan stöd från vare sig SD eller S. I Novus får dessa fem partier 44% och det är inte omöjligt att man når 50% vid valet 2022. Samtidigt talar flera saker emot:

--M och KD har mer gemensamt med SD än med MP.

--M och KD riktar mycket av sin politiska kritik mot just MP

--M och KD har matematiskt lättare att nå majoritet med SD och L

Visserligen vet ingen vilka regeringsalternativ som är möjliga förrän mandaten har fördelats men om M och KD säger nej till MP så är slutsatsen att Sverige är på mot två tydliga regeringsunderlag inför valet 2022:

S, MP, C

M, KD, SD

L lutar åt M-KD-SD-sidan och tar ställning på ett partiråd 28 mars och Vänsterpartiet kan väntas ingå i S-MP-C-underlaget men lär inte säga ja utan att få igenom betydligt mer än efter valet 2018.

[forminator_poll id="1514"]

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)