Möjligt men inte sannolikt

2021 03 14

Centern håller dörren öppen för båda sidor inför valet 2022. Men mycket talar för att ena dörren blir svår att låsa upp.

Annie Lööfs (C) uttalande om hur Centern ser på regeringsfrågan innehöll fyra punkter:

C kan sitta i regering med både S och M och det som avgör är följande:

Vad C får igenom i regeringsförhandlingarna

Hur M, KD, L respektive S, MP ställer sig till samarbete med SD och V

Hur valresultatet blir

ANALYS

Centern säger blankt nej till att vara beroende av SD och en nyckelfråga är därmed hur de två sidor Centern överväger att samverka med ser på den frågan. M och KD säger ja till samverkan med SD men S säger nej. Frågan är då om C kan få till ett regeringssamarbete med M utan att SD:s stöd behövs. Framförallt kan följande alternativ skönjas:

C+M+KD+L. Den gamla alliansen. Ja det är absolut möjligt men har bara 40% i senaste Novus. Det räcker inte.

C+M+KD+L+S. Har 67% i Novus men S lär rata detta. Frågan är om ens C själva tror på det alternativet.

C+M+KD+ L+MP. Sannolikt Centerns hetaste alternativ när det gäller att få tillräckligt många mandat för att bilda regering med M utan stöd från vare sig SD eller S. I Novus får dessa fem partier 44% och det är inte omöjligt att man når 50% vid valet 2022. Samtidigt talar flera saker emot:

--M och KD har mer gemensamt med SD än med MP.

--M och KD riktar mycket av sin politiska kritik mot just MP

--M och KD har matematiskt lättare att nå majoritet med SD och L

Visserligen vet ingen vilka regeringsalternativ som är möjliga förrän mandaten har fördelats men om M och KD säger nej till MP så är slutsatsen att Sverige är på mot två tydliga regeringsunderlag inför valet 2022:

S, MP, C

M, KD, SD

L lutar åt M-KD-SD-sidan och tar ställning på ett partiråd 28 mars och Vänsterpartiet kan väntas ingå i S-MP-C-underlaget men lär inte säga ja utan att få igenom betydligt mer än efter valet 2018.

[forminator_poll id="1514"]

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 23

Kriget i Mellanöstern kan riskera att slå ut internet i Sverige.

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen

Natoland anklagas – ”förrått hela Europa”

2026 03 22

Moskva ska ha haft en europeisk infiltratör.

Under flera år ska Viktor Orbáns regering i Ungern ha delgett Kreml detaljerad information om känsliga EU‑diskussioner.

Detta enligt uppgifter från europeiska säkerhetskällor, rapporterar Washington Post.

Ska ha ringt Ryssland

Uppgifter till Washington Post avslöjar att Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó regelbundet ska ha ringt sin ryske motsvarighet Sergej Lavrov för att rapportera om vad som diskuterats vid möten i Europeiska unionens råd.

Enligt en anonym europeisk tjänsteman har dessa samtal i praktiken inneburit att ”varje EU‑möte under många år i princip haft Moskva vid bordet”.

Szijjártó har genomfört 16 officiella besök i Ryssland sedan den fullskaliga invasionen inleddes.

Senast var den 4 mars, då han träffade Vladimir Putin.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Ungerns reaktion

Uppgifterna har väckt stark kritik i landet.

Oppositionsledaren i Ungern från partiet Tisza, Péter Magyar, är mycket kritisk till hur utrikesministern agerat.

I ett tal kallar han Szijjártó för ”förrädare mot Ungern” – och menar att hans agerande skadat både landets och EU:s intressen.

– Det faktum att Ungerns utrikesminister, en nära vän till Sergej Lavrov, rapporterar till ryssarna om varje EU‑möte nästan minut för minut är ren förräderi. Denna man inte bara svikit sitt land, utan också Europa, säger Magyar, enligt ukrainska Pravda.

Nära till val

The Washington Post har också rapporterat, med hänvisning till europeiska underrättelsekällor, att ryska säkerhetstjänster enligt uppgift har föreslagit att iscensätta ett mordförsök på Viktor Orbán för att öka det offentliga stödet för honom.

Detta samtidigt som regeringspartiet Fidesz tappar i opinionsmätningarna.

Parlamentsvalet i Ungern är planerat till den 12 april, och de senaste opinionsundersökningarna visar att oppositionspartiet Tisza leder med 14 procentenheter.

USA:s president Donald Trump har återigen offentligt uttalat sitt stöd för Orbán inför valet.

– Jag hoppas att han vinner, jag hoppas att han vinner stort, säger USA:s ledare i ett videouttalande till deltagarna vid den Internationella konservativa politiska aktionen (CPAC) som hålls i Budapest, rapporterar Daily news Hungary.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin erbjuder Trump en uppgörelse

Foto: Geralt

Text: Redaktionen