Möjligt men inte sannolikt

2021 03 14

Centern håller dörren öppen för båda sidor inför valet 2022. Men mycket talar för att ena dörren blir svår att låsa upp.

Annie Lööfs (C) uttalande om hur Centern ser på regeringsfrågan innehöll fyra punkter:

⚫️ C kan sitta i regering med både S och M och det som avgör är följande:
⚫️ Vad C får igenom i regeringsförhandlingarna
⚫️ Hur M, KD, L respektive S, MP ställer sig till samarbete med SD och V
⚫️ Hur valresultatet blir
ANALYS

Centern säger blankt nej till att vara beroende av SD och en nyckelfråga är därmed hur de två sidor Centern överväger att samverka med ser på den frågan. M och KD säger ja till samverkan med SD men S säger nej. Frågan är då om C kan få till ett regeringssamarbete med M utan att SD:s stöd behövs. Framförallt kan följande alternativ skönjas:

◾ C+M+KD+L. Den gamla alliansen. Ja det är absolut möjligt men har bara 40% i senaste Novus. Det räcker inte.

◾ C+M+KD+L+S. Har 67% i Novus men S lär rata detta. Frågan är om ens C själva tror på det alternativet.

◾ C+M+KD+ L+MP. Sannolikt Centerns hetaste alternativ när det gäller att få tillräckligt många mandat för att bilda regering med M utan stöd från vare sig SD eller S. I Novus får dessa fem partier 44% och det är inte omöjligt att man når 50% vid valet 2022. Samtidigt talar flera saker emot:

--M och KD har mer gemensamt med SD än med MP.

--M och KD riktar mycket av sin politiska kritik mot just MP

--M och KD har matematiskt lättare att nå majoritet med SD och L

Visserligen vet ingen vilka regeringsalternativ som är möjliga förrän mandaten har fördelats men om M och KD säger nej till MP så är slutsatsen att Sverige är på mot två tydliga regeringsunderlag inför valet 2022:

🔴🟢 S, MP, C

🔵 M, KD, SD

L lutar åt M-KD-SD-sidan och tar ställning på ett partiråd 28 mars och Vänsterpartiet kan väntas ingå i S-MP-C-underlaget men lär inte säga ja utan att få igenom betydligt mer än efter valet 2018.

[forminator_poll id="1514"]

JUST NU: Norge inleder ryssjakt – historiskt besked

2025 12 04

Sveriges grannland har fått ett nytt uppdrag.

Tillsammans med Storbritannien ska Norge ingå en gemensam flotta med krigsfartyg som ska ut på jakt efter dolda ryska hot i havet.

Det handlar om ett helt nytt och omfattande försvarsavtal mellan de två länderna som nu får ett mycket nära maritimt samarbete, rapporterar norska medier.

Målet är att Norge och Storbritannien ska bli ännu närmare sammankopplade militärt för att stärka Natos norra flank och närvaro i Nordatlanten. Detta kommer att ge ökad säkerhet för Norge, Storbritannien och våra allierade i en turbulent tid, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre enligt NRK.

Ska jaga ubåtar

Den ryska närvaron på havet i exempelvis Östersjön, i form av den så kallade skuggflottan, har varit kraftigt problematiserad de senaste åren.

Syftet med just den nya norsk-brittiska fregatten är delvis att upptäcka rysk aktivitet på havsytan och i luften, men framför allt de mer dolda och svårupptäckta aktiviteterna under ytan.

Konkret handlar det om att jaga ubåtar.

– Målet är bland annat att vi ska utveckla en kombinerad norsk-brittisk fregattflotta som kan fungera helt sömlöst tillsammans. Det innebär bland annat att vi kommer att dela fartyg, besättningar och teknologi. Dessutom kommer den norska och brittiska flottan att segla och öva ännu mer tillsammans i våra gemensamma områden, säger norska försvarsministern Tore O. Sandvik till NRK.

LÄS MER: Lyxbilar har slocknat över hela Ryssland

"Sabotage och aggressivitet"

Den norska underrättelsetjänsten har förutom Ryssland pekat ut Kina som ett hot mot Norge.

I nuläget handlar det dock inte om någon konkret militär hotbild mot det nordiska landet, uppger Støre.

– Vi ser inte att det finns en aktuell hotbild riktad mot Norge, men när Ryssland har attackerat ett grannland så brutalt som i Ukraina måste vi ta det på allvar, säger han enligt VG och tillägger:

– De utför också många olika aktioner, sabotage, komplexa hot, digitala attacker och aggressiv underrättelseverksamhet. Det gör samarbetet med Storbritannien desto viktigare.

LÄS MER: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Tv-serie gör braksuccé – enbart “På spåret” ses av fler

2025 12 03

Etablerade program på bästa sändningstid som Carina Bergfeldt, Idol och Förrädarna har inget annat val än att erkänna sig besegrade.

I början av december är det en annan tv-serie som fått svenska folket att bänka sig framför tv-apparaterna. 

Det är nämligen årets upplaga av SVT:s julkalender Tidstjuven som inlett månaden med en flygande start.

Enligt siffror från Mediamätning i Skandinavien, MMS, sågs första avsnittet av julkalendern i måndags av minst 1 324 000 personer.

Det kan jämföras med fjolårets succé Snödrömmar som vid första avsnittet lockade 1 077 000 tittare i broadcast.

Enda programmet som slår Tidstjuven på fingrarna är På spåret, som i fredags sågs av 1 910 000 tittare, enligt samma statistik.

"Inget annat än magiskt"

Årets julkalender handlar om 11-årige Clint som har kommit att hata julen sedan hans pappa försvann på julafton. En dag möter Clint en mystisk man som dyker upp i garderoben och har med sig en tidskikare som avslöjar att pappan lever – han är fast i forntiden.

Mottagandet har varit positivt i mediernas recensioner.

En trevande inledning följs av en lång väntan, men desto närmare den 24:e vi kommer, desto mer spännande blir det. Och finalen är inget annat än magisk, skriver exempelvis DN:s Tara Moshizi.

På det stora hela levererar årets julkalender, som är en rolig, lagom spännande och även rörande historia om en pojke som reser i tiden för att hitta sin försvunna pappa, framhåller Karolina Fjellborg i Aftonbladet.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

Många kända namn

I rollerna syns exempelvis Simon J Berger, Maja Rung, Sissela Kyle och Inger Nilsson. Den sistnämnda är för många sannolikt mest känd som Pippi Långstrump i de klassiska Pippifilmerna från 1960-talet.

Calle Åstrand står bakom regin. Han har tidigare även gjort “Mirakel” från 2020 och “Håkan Bråkan” från 2003.

LÄS MER: “Sveriges sämsta bank” – har flera miljoner kunder

Foto: Bo Håkanson, SVT På spåret

Text: Redaktionen