Centerpartiet tvärvänder – kräver svartlista

2023 11 30

Centerpartiets partiledare Muharrem Demirok vill få stopp på välfärdsbedrägerierna.

Det meddelar Demirok i sitt jultal, rapporterar GP.

Det vill C göra

Demirok och hans parti vill höja minimistraffet för grova bedrägerier till minst ett års fängelse.

C vill även att bedrägerier riktade mot särskilt utsatta och äldre utan några undantag ska klassas som grova brott.

Inte nog med det.

Demirok vill även upprätta en svartlista över oseriösa välfärdsbolag.

– Har man sjunkit så lågt som människa att man lurar äldre, då ska man sitta bakom lås och bom, säger Muharrem Demirok till GP.

Därför har C vänt i frågan

Centerpartiet har inte alltid haft samma linje.

Partiet har tidigare uppmuntrat valfrihet inom välfärden, det vill säga möjligheten till privata etableringar.

Men nu har man som det verkar vänt i frågan.

Demirok menar dock att han och hans partikamrater inte varit naiva som haft tidigare synsätt.

– Inte naiva, men vi har kanske blundat för att det finns en bakdörr. Och att allt för många som smitit in genom den bakdörren inte har ett gott syfte, säger han till GP.

En växande trend

Välfärdsbedrägerierna blir allt vanligare i Sverige.

Kommuner och regioner behöver aktivt göra vad de kan för att stärka det förebyggande arbetet.

Förra året gjorde Försäkringskassan i Stockholm rekordmånga polisanmälningar mot bidragsbrott, det meddelade SVT tidigare i år.

Anmälningarna landande på hela 30 procent fler än året innan.

Försäkringskassan startade även 5 300 utredningar om bidragsfusk.

Även det ett rekord i antal.

Så fuskas det

Falskt anmält vabbande är ett av de vanligaste bedrägerierna.

Men det slutar inte där.

Grovt kriminella försöker allt oftare utnyttja välfärdssystemet.

– I stället för narkotikahandel är det här säkrare för dem själva, det säger Thomas Falk som är nationell samordnare mot grov organiserad brottslighet på Försäkringskassan, till SVT.

Foto: Centerpartiet

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen