1 jan 2026

“Chockvåg” genom Ryssland – ingen vågar ens tala om det

2025 02 16

Det har gått ett år sedan den ryska oppositionsledaren Aleksej Nalvnyjs död.

Och dödsfallet påverkar i allra högsta grad fortfarande Vladimir Putins kritiker.

Men de blivit betydligt tystare. Demonstrationerna har försvunnit och ersatts med tomhet.

Efter att Navalnyj förlorade livet 47 år gammal, till synes frisk och vid gott humör bara några dagar före sin död, framstår den ryska oppositionen som splittrad, försvagad och rädd.

Det framhåller bland annat den före detta ryska politikern Maxim Reznik som numera bor utomlands efter att ha kritiserat Putinregimen.

“Skickade en chockvåg”

Expolitikern är övertygad om att Putin delvis är ansvarig för Navalnyjs död.

– Jag tror att Putins mål var att skicka en chockvåg genom samhället, och dödandet av Navalnyj var även ett försök att döda allt hopp, säger Maxim Reznik till Deutsche Welle.

– Många är idag missmodiga, besvikna, utan hopp och har gått igenom stora plågor.

Vågar inte ens tala om det

Aleksej Navalnyjs greps i januari 2021 när han återvände till Ryssland efter en sjukhusvistelse i Berlin. Där hade politikern behandlats efter att han, enligt eniga FN-experter, förgiftats ombord på ett ryskt flygplan året innan.

Misstanken att Rysslands regering var inblandad i oppositionsledarens död delas av många, men den har aldrig kunnat bevisas.

Och numera vågar befolkningen inte ens ta hans namn i sin mun. Än mindre föra hans politik vidare.

– Unga människor är rädda för att prata om den här personen, säger 24-åriga Victoria till nyhetsbyrån AFP.

Kan få fängelse av att nämna namnet

Putinregimen slår stenhårt mot kritik och oliktänkande i Ryssland.

Den som överhuvudtaget nämner Navalnyj eller hans organisation Anti-Corruption Foundation, utan att lägga till att de har stämplats som “extremister”, kan dömas till böter eller till och med fyra års fängelse om brottet upprepas.

Det har tvingat framför allt unga ryssar till tystnad.

– Idag har vi tre tabubelagda ämnen – politik, religion och sex, säger 19-åriga Anastasia till AFP.

Änkan uppmanar

Julia Navalnaya, Aleksej Navalnyjs änka, har i dagarna uppmanat ryssarna att fortsätta kämpa för ett “fritt och fredligt” Ryssland.

– Vi vet exakt vad vi kämpar för. Ett framtida Ryssland som Aleksej drömde om. Fritt, fridfullt, vackert. Det är möjligt. Låt oss göra allt vi kan för att förverkliga hans drömmar, säger hon i en video som släpptes på Youtube under söndagen.

Enligt den ryska kriminalvården dog Navalnyj efter att ha “mått dåligt efter en promenad”.

Förklaringen har av omvärlden mötts av skepsis, bland annat av människorättsorganisationen Amnesty International.

– Endast en grundlig utredning som genomförs av oberoende och opartiska internationella experter kan säkerställa att sanningen kommer fram, och världen måste insistera på detta, framhåller Amnesty i ett uttalande.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


8 juni 2026

Utropar seger – superfiasko för Moskva

2026 06 08

Rysslands diktator Vladimir Putin tvingas konstatera ett större magplask.

Fortsätta närma sig Europa eller gå tillbaka till Moskva.

Det var de två scenarierna som präglade Armeniens val som ägde rum under söndagen. 

På måndagsmorgonen står utfallet klart.

Nikol Pashinyan, premiärminister i Armenien, utropar seger efter en överlägsen ledning för hans parti Civil Contract mot det proryska oppositionspartiet Starkt Armenien.

En “historisk seger”, menar Pashinyan.

Det armeniska folket röstade för regionalt välstånd och samarbete, och jag hoppas att detta kommer att få ett positivt gensvar från Turkiet och Azerbajdzjan, säger han enligt AFP.

Glider Putin ur händerna

De tidiga resultaten visar att Starkt Armenien väntas landa på runt 23 procent i parlamentsvalet.

Ett fiasko för Moskva, som hade hoppats på betydligt större proryskt inflytande i landet som håller på att glida Putin ur händerna.

Armenien har historiskt stått Ryssland mycket nära, men har de senaste åren svängt och närmat sig både Europa och USA.

Vladimir Putin har tidigare varnat för att landet är på väg att bli ett “nytt Ukraina”.

Vi lever nu igenom allt som händer på det ukrainska spåret. Och var började det? Med Ukrainas försök att gå med i EU, sade Putin i maj enligt RBC Ukraine.

Desperata metoder

Kreml har på senare tid börjat ta till desperata metoder för att tvinga in Armenien på en mer ryssvänlig linje. Ryssland är fortfarande Armeniens största handelspartner, och har de senaste veckorna visat sin makt genom att stoppa importen av en rad armeniska varor, enligt BBC.

– Det enda sättet Ryssland kan påverka Armenien nu är ekonomiskt, säger Haykaz Fanyan vid Armeniens centrum för socioekonomiska studier, till kanalen.

Läs mer: ”Siffran ska fördubblas” – Ukraina slår rekord

Över 50 procent

Att Pashinyan sitter kvar som premiärminister efter söndagens val bedöms som en missräkning för Kreml.

EU har lovat att hjälpa landet klara de ryska ekonomiska påtryckningarna. Armenien har den senaste tiden även utökat sitt militära samarbete med USA. Den armeniske premiärministern Nikol Pashinyan har tidigare uttryckt att det varit ett “strategiskt misstag” att förlita sig på Ryssland som garanti för säkerheten.   

Civil Contract ser ut att landa på strax över 50 procent av rösterna.

Läs mer: LAVROV: USA har backat – gäller inte längre

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Sverige vill göra som Finland – för att stoppa ryssarna

2026 06 07

Regeringen vill kunna tvångsköpa hus.

Finland har infört ett förbud för ryska och belarusiska medborgare att köpa fastigheter.

Samma förbud finns även i Lettland och Litauen – och Estland väntas införa det vid årsskiftet.

Nu utreder även den svenska regeringen möjligheterna till att stoppa sabotage och spioneri genom att kunna tvångsköpa fastigheter som kan användas för att spionera på känsliga platser, rapporterar SVT.

Utreder förslaget

Förra året kom uppgifter om att den ryska affärsmannen Stanislav Aleshchenko börjat bygga ett 600 kvadratmeters stort hus vid inloppet till den topphemliga Musköbasen.

Vissa politiker och säkerhetsexperter rasade mot situationen, och då fanns det ingen lag som kunde stoppa ett sådant fastighetsköp, rapporterar Expressen.

Men nu kan det vara på väg att ändras.

“Måste kunna vidta åtgärder”

Regeringen vill nu att staten ska kunna tvångsköpa sådana fastigheter och tomter där innehavet bedöms kunna utgöra en säkerhetsrisk.

Förslag ska redovisas senast den 15 mars nästa år.

– Det finns länder som Ryssland som bedriver krigsplanläggning mot Sverige och då måste vi kunna vidta mer åtgärder för att kunna skydda Sveriges säkerhet, säger försvarsminister Pål Jonson (M). 

Läs mer: LAVROV: USA har backat – gäller inte längre

S håller med

Även Socialdemokraterna vill se en skärpning av regelverket.

Partiets försvarspolitiske talesperson Peter Hultqvist säger att “ryska och belarusiska intressen på svensk mark måste stoppas”.

– Det finns ingen anledning att sälja ut till någon eftersom vi inte vet vad som kan hända i andra och tredje led, säger han.

“Bara löjligt”

Stanislav Aleshchenkos hustru äger formellt fastigheten vid inloppet till Musköbasen.

Förra året avfärdade hon påståendena om säkerhetsrisker.

– Det där är bara löjligt, folk hittar på grejer, sade hon då.

Läs mer: Ukraina genomför helt unik militär operation

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen