1 jan 2026

“Chockvåg” genom Ryssland – ingen vågar ens tala om det

2025 02 16

Det har gått ett år sedan den ryska oppositionsledaren Aleksej Nalvnyjs död.

Och dödsfallet påverkar i allra högsta grad fortfarande Vladimir Putins kritiker.

Men de blivit betydligt tystare. Demonstrationerna har försvunnit och ersatts med tomhet.

Efter att Navalnyj förlorade livet 47 år gammal, till synes frisk och vid gott humör bara några dagar före sin död, framstår den ryska oppositionen som splittrad, försvagad och rädd.

Det framhåller bland annat den före detta ryska politikern Maxim Reznik som numera bor utomlands efter att ha kritiserat Putinregimen.

“Skickade en chockvåg”

Expolitikern är övertygad om att Putin delvis är ansvarig för Navalnyjs död.

– Jag tror att Putins mål var att skicka en chockvåg genom samhället, och dödandet av Navalnyj var även ett försök att döda allt hopp, säger Maxim Reznik till Deutsche Welle.

– Många är idag missmodiga, besvikna, utan hopp och har gått igenom stora plågor.

Vågar inte ens tala om det

Aleksej Navalnyjs greps i januari 2021 när han återvände till Ryssland efter en sjukhusvistelse i Berlin. Där hade politikern behandlats efter att han, enligt eniga FN-experter, förgiftats ombord på ett ryskt flygplan året innan.

Misstanken att Rysslands regering var inblandad i oppositionsledarens död delas av många, men den har aldrig kunnat bevisas.

Och numera vågar befolkningen inte ens ta hans namn i sin mun. Än mindre föra hans politik vidare.

– Unga människor är rädda för att prata om den här personen, säger 24-åriga Victoria till nyhetsbyrån AFP.

Kan få fängelse av att nämna namnet

Putinregimen slår stenhårt mot kritik och oliktänkande i Ryssland.

Den som överhuvudtaget nämner Navalnyj eller hans organisation Anti-Corruption Foundation, utan att lägga till att de har stämplats som “extremister”, kan dömas till böter eller till och med fyra års fängelse om brottet upprepas.

Det har tvingat framför allt unga ryssar till tystnad.

– Idag har vi tre tabubelagda ämnen – politik, religion och sex, säger 19-åriga Anastasia till AFP.

Änkan uppmanar

Julia Navalnaya, Aleksej Navalnyjs änka, har i dagarna uppmanat ryssarna att fortsätta kämpa för ett “fritt och fredligt” Ryssland.

– Vi vet exakt vad vi kämpar för. Ett framtida Ryssland som Aleksej drömde om. Fritt, fridfullt, vackert. Det är möjligt. Låt oss göra allt vi kan för att förverkliga hans drömmar, säger hon i en video som släpptes på Youtube under söndagen.

Enligt den ryska kriminalvården dog Navalnyj efter att ha “mått dåligt efter en promenad”.

Förklaringen har av omvärlden mötts av skepsis, bland annat av människorättsorganisationen Amnesty International.

– Endast en grundlig utredning som genomförs av oberoende och opartiska internationella experter kan säkerställa att sanningen kommer fram, och världen måste insistera på detta, framhåller Amnesty i ett uttalande.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20mars26

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 mars 2026

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 22

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen