1 jan 2026

“Chockvåg” genom Ryssland – ingen vågar ens tala om det

2025 02 16

Det har gått ett år sedan den ryska oppositionsledaren Aleksej Nalvnyjs död.

Och dödsfallet påverkar i allra högsta grad fortfarande Vladimir Putins kritiker.

Men de blivit betydligt tystare. Demonstrationerna har försvunnit och ersatts med tomhet.

Efter att Navalnyj förlorade livet 47 år gammal, till synes frisk och vid gott humör bara några dagar före sin död, framstår den ryska oppositionen som splittrad, försvagad och rädd.

Det framhåller bland annat den före detta ryska politikern Maxim Reznik som numera bor utomlands efter att ha kritiserat Putinregimen.

“Skickade en chockvåg”

Expolitikern är övertygad om att Putin delvis är ansvarig för Navalnyjs död.

– Jag tror att Putins mål var att skicka en chockvåg genom samhället, och dödandet av Navalnyj var även ett försök att döda allt hopp, säger Maxim Reznik till Deutsche Welle.

– Många är idag missmodiga, besvikna, utan hopp och har gått igenom stora plågor.

Vågar inte ens tala om det

Aleksej Navalnyjs greps i januari 2021 när han återvände till Ryssland efter en sjukhusvistelse i Berlin. Där hade politikern behandlats efter att han, enligt eniga FN-experter, förgiftats ombord på ett ryskt flygplan året innan.

Misstanken att Rysslands regering var inblandad i oppositionsledarens död delas av många, men den har aldrig kunnat bevisas.

Och numera vågar befolkningen inte ens ta hans namn i sin mun. Än mindre föra hans politik vidare.

– Unga människor är rädda för att prata om den här personen, säger 24-åriga Victoria till nyhetsbyrån AFP.

Kan få fängelse av att nämna namnet

Putinregimen slår stenhårt mot kritik och oliktänkande i Ryssland.

Den som överhuvudtaget nämner Navalnyj eller hans organisation Anti-Corruption Foundation, utan att lägga till att de har stämplats som “extremister”, kan dömas till böter eller till och med fyra års fängelse om brottet upprepas.

Det har tvingat framför allt unga ryssar till tystnad.

– Idag har vi tre tabubelagda ämnen – politik, religion och sex, säger 19-åriga Anastasia till AFP.

Änkan uppmanar

Julia Navalnaya, Aleksej Navalnyjs änka, har i dagarna uppmanat ryssarna att fortsätta kämpa för ett “fritt och fredligt” Ryssland.

– Vi vet exakt vad vi kämpar för. Ett framtida Ryssland som Aleksej drömde om. Fritt, fridfullt, vackert. Det är möjligt. Låt oss göra allt vi kan för att förverkliga hans drömmar, säger hon i en video som släpptes på Youtube under söndagen.

Enligt den ryska kriminalvården dog Navalnyj efter att ha “mått dåligt efter en promenad”.

Förklaringen har av omvärlden mötts av skepsis, bland annat av människorättsorganisationen Amnesty International.

– Endast en grundlig utredning som genomförs av oberoende och opartiska internationella experter kan säkerställa att sanningen kommer fram, och världen måste insistera på detta, framhåller Amnesty i ett uttalande.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


18 maj 26

USA ställer jättekrav på Danmark

2026 05 19

Trumpadministrationen har dragit tillbaka kravet på att Grönland ska bli en del av USA.

Samtidigt fortsätter Vita huset att ställa stenhårda krav på Danmark, som ansvarar för öns utrikespolitik, säkerhet och försvar.

Kraven ska ha framförts i förhandlingar mellan företrädare från USA, Danmark och Grönland, rapporterar New York Times med hänvisning till källor med insyn.

Enligt uppgifterna kräver USA ett betydligt större inflytande över beslutsfattandet på Grönland. Bland annat vill Trumpadministrationen bestämma över öns ekonomi. Vita huset kräver vetorätt över samtliga stora investeringar.

Syftet ska vara att hindra konkurrenter som Ryssland och Kina från att etablera sig på Grönland.

Men motståndet är omfattande.

– Grönländare och danskar motsätter sig starkt detta, rapporterar New York Times.

Militär närvaro för alltid

I samtalen har USA också krävt ett landets militära närvaro på Grönland ska säkras på lång sikt. Trumpadministrationen vill att amerikanska trupper ska kunna stanna kvar på Grönland på obestämd tid, även om ön skulle bli självständig.

– Idén är i grunden en evighetsklausul. Grönlänningarna gillar den inte, rapporterar tidningen.

Den amerikanska sidan ska avslutningsvis ha velat diskutera ett samarbete med Grönland kring naturresurser. USA är intresserat av olja, uran och sällsynta jordartsmetaller som finns begravda under öns istäcke.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump-lögn avslöjad på video 

Röda linjer finns kvar

Under måndagen har Grönlands premiärminister Jens-Frederik Nielsen och utrikesminister Múte B. Egede deltagit i samtal med Jeff Landry, USA:s sändebud för Grönland, samt USA:s ambassadör i Danmark, Ken Howery.

Efter mötet säger Múte B. Egede att Grönlands ”röda linjer” ligger fast, rapporterar TV2.

– Vår utgångspunkt har inte förändrats. Amerikanernas utgångspunkt har inte heller förändrats, säger han enligt kanalen.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen


18 maj 2026

Skatt togs bort 2007 – kan göra comeback

2026 05 19

För knappt 20 år sedan slopades förmögenhetsskatt i Sverige.

Det var den tidigare alliansregeringen under statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och finansminister Anders Borg (M) som då avskaffade skatten.

Nu är den aktuell på nytt, i en ny form.

Detta eftersom Miljöpartiet och Vänsterpartiet, två partier som Socialdemokraterna behöver ha i sitt regeringsunderlag för ett regeringsskifte, båda har lagt fram krav på att miljardärer ska betala en särskild skatt.

 De ligger på i snitt 20 procent i effektiv skatt. För att skattesystemet ska vara rättvisare behöver vi en speciell miljardärsskatt, säger Daniel Helldén, språkrör för Miljöpartiet, till TV4 Nyheterna.

Ekonomer varnar

Huvudargumentet till varför skatten avskaffades 2007 var att den ansågs skada svensk ekonomi mer än den hjälpte staten.

Drygt 19 år senare varnar ekonomer för att införa den föreslagna miljardärskatten, bland annat eftersom det är oklart hur de rikaste ska beskattas.

– En sådan här miljardärsskatt, den tas ut även i lågkonjunkturer, till och med när företagen går med förlust. I det fallet kan ju den skatten förvärra situationen och det kan leda till försämrad tillväxt, kanske jobb som försvinner, säger nationalekonomen Daniel Waldenström, även programchef på Institutet för näringslivsforskning IFN, till tv-kanalen.

MP: 50 miljarder till statskassan

Enligt Daniel Waldenström var det just ovanstående som gjorde att skatten försvann 2007.

Miljöpartiets beräkningar uppger att en miljardärskatt dock skulle kunna bidra med 50 miljarder kronor till statskassan. Partiet menar att gränsen skulle gå vid en förmögenhet på en miljard kronor – de ska beskattas.

Vi menar att det både är rimligt och nödvändigt att stora förmögenheter beskattas mer rättvist, säger Janine Alm Ericson (MP), ekonomisk-politisk talesperson, enligt DN.

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

S: Inget vi föreslår

Vänsterpartiet har sedan december 2025 drivit frågan om att införa en miljardärskatt. 

– De superrika har byggt sin förmögenhet på att pressa vanliga människor att betala höga matpriser, betala höga hyror och höga räntor. Det är orimligt att vi har fått så många människor mitt i världens rikaste länder som knappt har råd att betala både mat och hyra, sade partiledare Nooshi Dadgostar (V) till Aftonbladet i vintras.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU har pressat huvudpartiet att gå fram med en stigande förmögenhetsskatt.

Förslaget har dock fått kalla handen från S.

– Det är ingenting som vi föreslår, sade Magdalena Andersson (S) till SVT tidigare i maj.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Foto: FishInWater/Flickr, Wikimedia, CC BY 2.0

Text: Redaktionen