1 jan 2026

“Chockvåg” genom Ryssland – ingen vågar ens tala om det

2025 02 16

Det har gått ett år sedan den ryska oppositionsledaren Aleksej Nalvnyjs död.

Och dödsfallet påverkar i allra högsta grad fortfarande Vladimir Putins kritiker.

Men de blivit betydligt tystare. Demonstrationerna har försvunnit och ersatts med tomhet.

Efter att Navalnyj förlorade livet 47 år gammal, till synes frisk och vid gott humör bara några dagar före sin död, framstår den ryska oppositionen som splittrad, försvagad och rädd.

Det framhåller bland annat den före detta ryska politikern Maxim Reznik som numera bor utomlands efter att ha kritiserat Putinregimen.

“Skickade en chockvåg”

Expolitikern är övertygad om att Putin delvis är ansvarig för Navalnyjs död.

– Jag tror att Putins mål var att skicka en chockvåg genom samhället, och dödandet av Navalnyj var även ett försök att döda allt hopp, säger Maxim Reznik till Deutsche Welle.

– Många är idag missmodiga, besvikna, utan hopp och har gått igenom stora plågor.

Vågar inte ens tala om det

Aleksej Navalnyjs greps i januari 2021 när han återvände till Ryssland efter en sjukhusvistelse i Berlin. Där hade politikern behandlats efter att han, enligt eniga FN-experter, förgiftats ombord på ett ryskt flygplan året innan.

Misstanken att Rysslands regering var inblandad i oppositionsledarens död delas av många, men den har aldrig kunnat bevisas.

Och numera vågar befolkningen inte ens ta hans namn i sin mun. Än mindre föra hans politik vidare.

– Unga människor är rädda för att prata om den här personen, säger 24-åriga Victoria till nyhetsbyrån AFP.

Kan få fängelse av att nämna namnet

Putinregimen slår stenhårt mot kritik och oliktänkande i Ryssland.

Den som överhuvudtaget nämner Navalnyj eller hans organisation Anti-Corruption Foundation, utan att lägga till att de har stämplats som “extremister”, kan dömas till böter eller till och med fyra års fängelse om brottet upprepas.

Det har tvingat framför allt unga ryssar till tystnad.

– Idag har vi tre tabubelagda ämnen – politik, religion och sex, säger 19-åriga Anastasia till AFP.

Änkan uppmanar

Julia Navalnaya, Aleksej Navalnyjs änka, har i dagarna uppmanat ryssarna att fortsätta kämpa för ett “fritt och fredligt” Ryssland.

– Vi vet exakt vad vi kämpar för. Ett framtida Ryssland som Aleksej drömde om. Fritt, fridfullt, vackert. Det är möjligt. Låt oss göra allt vi kan för att förverkliga hans drömmar, säger hon i en video som släpptes på Youtube under söndagen.

Enligt den ryska kriminalvården dog Navalnyj efter att ha “mått dåligt efter en promenad”.

Förklaringen har av omvärlden mötts av skepsis, bland annat av människorättsorganisationen Amnesty International.

– Endast en grundlig utredning som genomförs av oberoende och opartiska internationella experter kan säkerställa att sanningen kommer fram, och världen måste insistera på detta, framhåller Amnesty i ett uttalande.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen