City Gross-köpet slår bakut – ”mardrömsbesked” för Axfood

2025 01 21

I somras meddelades det att City Gross köps upp av Willyskoncernen Axfood.

Prislappen landade på två miljarder kronor och Konkurrensverket gav grönt ljus för affären i oktober.

Köpet var en del av en större satsning från Axfoods sida om att upprätthålla billiga priser för sina kunder.

Men efter tredje kvartalet har affären stött på en oväntad motgång.

Enligt både Nordea och SEB tycks förvärvet av City Gross bli en överraskande dyr historia, rapporterar Dagens industri.

Tidningen talar till och med om “en mardrömsstart” för Axfoods nya vd Simone Margulies.

"Blir tuffare än väntat"

Förvärvet av aktierna genomfördes formellt 1 november förra året. Tidigare ägde Axfood enbart tio procent,

Redan innan affären var ett faktum hade City Gross dock börjat integreras in i Axfood. Till exempel används liknande it-system och samma grossist, Dagab.

Och det är faktorer som kan ligga Axfood i fatet, menar SEB som konstaterar att kedjans förluster har accelererat.

– Med tanke på att de flesta synergier redan uppnåtts före förvärvet oroas vi för att vändningen blir tuffare än vad Axfood kanske hade hoppats på, framhåller banken i ett uttalande till Di.

Nordea stämmer in och pekar på att Ica pressade priserna under fjolåret, vilket påverkar marginalerna hos Willys.

LÄS MER: Det är bekräftat – detta är dyraste matkedjan i Sverige

"Belastat lönsamheten"

Nästa delårsrapport från Axfood kommer i slutet av månaden.

I oktober då koncernen summerade årets tredje kvartal gjorde man det i positiva ordalag, även om man medgav att satsningarna har känts i ekonomin.

– Satsningar på att stärka prispositionen har belastat lönsamheten under kvartalet i en marknad med intensiv konkurrens, framhävde Simone Marguiles i höstas.

– Dessa satsningar är en del i att säkra positionen med Sveriges billigaste matkasse och bidrar till fortsatt hög kundtillströmning och lojalitet samt stärkt marknadsposition framåt.

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

Rött larm utfärdat till alla med Android-telefon

2026 03 13

En högsta varning har utfärdats för alla Android-användare.

Android-användare varnas för en ny attack.

Hotet bedöms som allvarligt och kan infektera telefoner med skadlig programvara samt stjäla känslig information, rapporterar Mirror.

Hotar användare

Alla som använder Android bör vara extra försiktiga när de installerar appar.

Ett nytt angrepp har upptäckts som kan infektera telefoner med den farliga programvaran som kallas BeatBanker.

När det väl är installerat kan viruset stjäla användarnas bankuppgifter, spela in skärmen och få åtkomst till kameran på distans.

– Vår senaste upptäckt visar ett virus som använder en falsk StarLink-app, som vi bedömer är en ny variant av BeatBanker, förklarar säkerhetsteamet på Kaspersky, till Mirror.

LÄS MER: Trump struntar i katastrofsiffror – ”Vi tjänar på det”

Så fungerar attacken

Hotet använder en listig metod för att lura användare.

De som drabbas omdirigeras till en falsk version av Elon Musks Starlink-app.

Ännu mer oroande är att appen ser ut att finnas på Google Play Store, med rätt logotyper och typsnitt – men den är helt falsk.

– BeatBanker är ett utmärkt exempel på hur mobilhot blir allt mer sofistikerade och mångfacetterade. Det sprids via falska webbplatser som imiterar Google Play och förkläs till att se ut som pålitliga appar, säger Kaspersky.

Just nu har hotet främst dykt upp i länder som Brasilien, och det har ännu inte rapporterats om några fall i Europa.

Men det är ett tydligt tecken på att alla användare bör vara vaksamma och inte installera appar från okända webbplatser.

Så skyddar du din telefon

För att hålla Android-användare säkra har Kaspersky utfärdat flera råd.

Användare uppmanas endast ladda ner appar från officiella källor som Google Play Store eller tillverkarens officiella appbutik.

Kontrollera därför att du använder rätt app‑butiksapp och verifiera utvecklaren.

Användare bör även vara uppmärksamma på de rättigheter som appar begär, särskilt de som rör tillgänglighet och installation av tredjepartspaket.

LÄS MER: Diktator spårlöst försvunnen

Foto: V Khodzinskyi

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning till hushållen – på ett villkor

2026 03 13

Hushåll nära vindkraftverk kan komma att få ersättning.

Svensk vindkraft befinner sig som bekant i en svår situation.

Omkring 90 procent av nya vindkraftsprojekt fick nej av kommunerna under förra året.

Men regeringen har framfört ett förslag som kan innebära att hushåll som bor nära ett vindkraftverk kan få skattefri ersättning.

Kan få ersättning

Beräkningar pekar på att det kan röra sig om tiotusentals kronor om året – men det exakta beloppet är ännu oklart.

Förslaget innebär att närboende till vindkraftsanläggningar ges rätt till ett belopp motsvarande en andel av de årliga intäkterna från en vindkraftsanläggning.

Storleken på vindkraftsersättningen föreslås bero på avståndet till anläggningen.

Skattefritt

Det föreslås också en ändring i inkomstskattelagen som innebär att vindkraftsersättningen ska vara skattefri till den del ersättningen avser en privatbostad.

Det framgår av en lagrådsremiss.

Den nya lagen och lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Vindkraftsersättning ska betalas av verksamhetsutövaren för en vindkraftsanläggning till ägare av bostadsbyggnader som ligger inom nio vindkraftsverkshöjder från ett vindkraftverk i en vindkraftsanläggning, menas det.

Läs mer: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Stora utmaningar

Omkring 90 procent av nya vindkraftsprojekt fick nej av kommunerna under förra året.

– Det är ett väldigt besvärligt läge med detta att det är väldigt få som får tillstånd, säger branschjuristen Ina Müller Engelbrektson till SR.

Kan bli dyrare el

På bara ett par år har kommunernas motstånd gått från 70 till 90 procent.

I praktiken innebär det utmaningar med att få fram ny elproduktion i Sverige de kommande åren.

Malin Strand vid Energiforsk kommenterar.

– Konsekvensen är att om det blir mindre el så blir ju elen dyr, säger hon.

Läs mer: Trump struntar i katastrofsiffror – ”Vi tjänar på det”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen