City Gross-köpet slår bakut – ”mardrömsbesked” för Axfood

2025 01 21

I somras meddelades det att City Gross köps upp av Willyskoncernen Axfood.

Prislappen landade på två miljarder kronor och Konkurrensverket gav grönt ljus för affären i oktober.

Köpet var en del av en större satsning från Axfoods sida om att upprätthålla billiga priser för sina kunder.

Men efter tredje kvartalet har affären stött på en oväntad motgång.

Enligt både Nordea och SEB tycks förvärvet av City Gross bli en överraskande dyr historia, rapporterar Dagens industri.

Tidningen talar till och med om “en mardrömsstart” för Axfoods nya vd Simone Margulies.

"Blir tuffare än väntat"

Förvärvet av aktierna genomfördes formellt 1 november förra året. Tidigare ägde Axfood enbart tio procent,

Redan innan affären var ett faktum hade City Gross dock börjat integreras in i Axfood. Till exempel används liknande it-system och samma grossist, Dagab.

Och det är faktorer som kan ligga Axfood i fatet, menar SEB som konstaterar att kedjans förluster har accelererat.

– Med tanke på att de flesta synergier redan uppnåtts före förvärvet oroas vi för att vändningen blir tuffare än vad Axfood kanske hade hoppats på, framhåller banken i ett uttalande till Di.

Nordea stämmer in och pekar på att Ica pressade priserna under fjolåret, vilket påverkar marginalerna hos Willys.

LÄS MER: Det är bekräftat – detta är dyraste matkedjan i Sverige

"Belastat lönsamheten"

Nästa delårsrapport från Axfood kommer i slutet av månaden.

I oktober då koncernen summerade årets tredje kvartal gjorde man det i positiva ordalag, även om man medgav att satsningarna har känts i ekonomin.

– Satsningar på att stärka prispositionen har belastat lönsamheten under kvartalet i en marknad med intensiv konkurrens, framhävde Simone Marguiles i höstas.

– Dessa satsningar är en del i att säkra positionen med Sveriges billigaste matkasse och bidrar till fortsatt hög kundtillströmning och lojalitet samt stärkt marknadsposition framåt.

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

Över 1 miljon svenskar kan få stöd – ny lag från 1 juli

2026 06 01

En svensk lag skärps från och med 1 juli.

I Sverige är det många som vårdar en närstående.

– Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder – nästan var femte svensk – vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning, uppger Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ny lag

Den 1 juli skärps socialtjänstlagen, rapporterar Senioren.

Även om många kommuner redan idag på olika sätt erbjuder stöd till de som vårdar en anhörig, så blir det nu krav att kommuner ska erbjuda en stödkontakt.

Det ska göra stödet mer individanpassat och personligt. Kontakten ska kunna ge planeringsstöd och vägledning gällande omvårdnaden.

LÄS OCKSÅ: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Omsorgskontakt ska finnas

I samband med lagändringen tillkommer också ett nytt krav som kommer alla som bor i särskilt boende för äldre till dels.

Då ska en fast omsorgskontakt erbjudas, uppger tidningen.

Inom hemtjänsten har ett sådant krav funnits sedan tidigare, men från och med den 1 juli gäller det således även på särskilt boende.

På samma sätt som med stödkontakten ska omsorgskontakten kunna ge enskild vägledning och samordning kring insatser och omsorg.

Över 80 000

Över 80 000 personer i Sverige bor på särskilt boende för äldre, enligt en kartläggning från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Det är vanligt att de boende har flera allvarliga kroniska sjukdomar eller en kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.

– Den kommunala vården omfattar allt fler äldre med sammansatta, komplexa vårdbehov och idag har närmare 90 procent av äldre personer som bor på särskilt boende för äldre behov av hälso- och sjukvård, uppger aktörerna bakom arbetet, som drivs i ett samarbete mellan Sveriges regioner, myndigheter, professionen och patientföreningar.

– Utvecklingen går mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs där, vilket ställer krav på tillgänglighet till vård, personalresurser och kompetens men även mer samordnade insatser från flera utförare.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen

Hundratals drönare drar in – total förvirring i Ryssland

2026 05 31

Ukraina har gång på gång slagit till långt bakom den ryska fronten.

Med drönarattacker som sträcker sig hundratals mil in i Ryssland är stora delar av befolkningen i riskzonen att drabbas. Det gäller även huvudstaden Moskva, som flera gånger utsatts för attacker.

Nu avslöjar Ukraina en taktik som de använder vid sina långdistansattacker mot ryskt territorium.

I samband med de planerade attackerna skickar de upp hundratals drönare i luften, för att förvirra det ryska luftförsvaret, rapporterar Kyiv Post.

– Det här är lockbeten, säger en befälhavare för den ukrainska underrättelsetjänsten HUR, enligt tidningen.

– Vi har skickat hundratals av dem. Vissa är tomma, andra bär en stridsladdning som är liten, men tillräcklig för att förstöra luftförsvarssystemen.

Radarsystemen klarar inte av det

Tack vare den ukrainska strategin klarar de ryska luftförsvaren och radarsystemen inte av att hantera anfallen, och avgöra vilka drönare som innehåller sprängämnen, uppger Kyiv Post.

– Endast en liten procentandel av de uppskjutna drönarna är utrustade med tunga sprängladdningar, medan en parallell våg av lockbeten samtidigt skickas upp för att överbelasta de ryska radarsystemen, framhåller tidningen.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Avslöjar sig

Att skicka in en stor mängd drönare utan sprängladdningar fyller flera syften.

Det ryska försvaret slösar onödig ammunition på att skjuta ner ofarliga ukrainska drönare, men det finns ytterligare en fördel för Ukraina.

– De avslöjar de exakta geografiska koordinaterna för sina radar- och luftförsvarsenheter. De beväpnade drönarna kan sedan slå till mot de exponerade positionerna, uppger tidningen.

Användes i natt

Den ukrainska strategin användes bland annat under natten mot söndag.

Då träffades ett oljeraffinaderi i Saratov med en stor brand som följd.

Och avledningsmanövern används i allt större utsträckning när Ukraina slår mot mål djupt inne i Ryssland.

– Denna kalkylerade användning av högteknologiska lockbeten utgör den taktiska grunden för Ukrainas utökade djupattacker, rapporterar tidningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin vill bli odödlig – tar till extrem metod

Foto: N Ermilov

Text: Redaktionen