City Gross-köpet slår bakut – ”mardrömsbesked” för Axfood

2025 01 21

I somras meddelades det att City Gross köps upp av Willyskoncernen Axfood.

Prislappen landade på två miljarder kronor och Konkurrensverket gav grönt ljus för affären i oktober.

Köpet var en del av en större satsning från Axfoods sida om att upprätthålla billiga priser för sina kunder.

Men efter tredje kvartalet har affären stött på en oväntad motgång.

Enligt både Nordea och SEB tycks förvärvet av City Gross bli en överraskande dyr historia, rapporterar Dagens industri.

Tidningen talar till och med om “en mardrömsstart” för Axfoods nya vd Simone Margulies.

"Blir tuffare än väntat"

Förvärvet av aktierna genomfördes formellt 1 november förra året. Tidigare ägde Axfood enbart tio procent,

Redan innan affären var ett faktum hade City Gross dock börjat integreras in i Axfood. Till exempel används liknande it-system och samma grossist, Dagab.

Och det är faktorer som kan ligga Axfood i fatet, menar SEB som konstaterar att kedjans förluster har accelererat.

– Med tanke på att de flesta synergier redan uppnåtts före förvärvet oroas vi för att vändningen blir tuffare än vad Axfood kanske hade hoppats på, framhåller banken i ett uttalande till Di.

Nordea stämmer in och pekar på att Ica pressade priserna under fjolåret, vilket påverkar marginalerna hos Willys.

LÄS MER: Det är bekräftat – detta är dyraste matkedjan i Sverige

"Belastat lönsamheten"

Nästa delårsrapport från Axfood kommer i slutet av månaden.

I oktober då koncernen summerade årets tredje kvartal gjorde man det i positiva ordalag, även om man medgav att satsningarna har känts i ekonomin.

– Satsningar på att stärka prispositionen har belastat lönsamheten under kvartalet i en marknad med intensiv konkurrens, framhävde Simone Marguiles i höstas.

– Dessa satsningar är en del i att säkra positionen med Sveriges billigaste matkasse och bidrar till fortsatt hög kundtillströmning och lojalitet samt stärkt marknadsposition framåt.

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

Ryssland ska utföra operation i grannland – inleder rekrytering

2026 02 11

Ryssland har inlett en rekrytering för att utföra en operation i Baltikum.

Det handlar om en planerad sabotageoperation i Lettland, uppger Normunds Mežviets, generaldirektör för den lettiska statliga säkerhetstjänsten.

Enligt Lettland siktar Ryssland främst in sig på militära anläggningar och kritisk infrastruktur. Natolandet slår också larm om att Moskva rekryterar personer med kopplingar till kriminella nätverk för operationen, rapporterar Pravda.

– De här personerna har också vissa kriminella företagskopplingar, om man så vill. De har ett brett nätverk av kontakter med liknande intressen. Att rekrytera en sådan person ger omfattande möjligheter att förlita sig på dem och involvera andra de känner i liknande aktiviteter, säger Normunds Mežviets enligt tidningen.

"Desperata försök"

Under fjolåret avslöjades en grupp som satt eld på lettiska lokaler som tillhörde ett företag involverat i ett försvarsprojekt året dessförinnan.

Samma grupp ska även ha planerat att attackera lastbilar med ukrainska registreringsskyltar. En lista över potentiella sabotagemål avslöjades också. På listan fanns bland annat kraftanläggningar och militära platser.

– I flera år nu har vi observerat att Ryssland gör ganska desperata försök att etablera nya grupper av unga, utbildade ledare som senare skulle leda så kallade landsmannaorganisationer och samordna rysktalande samhällen för att uppnå ryska mål, säger Normunds Mežviets.

LÄS MER: Lavrovs besked till Europa – ”Vi kommer inte attackera, men…”

Fyra personer i förvar

Den lettiska säkerhetstjänsten har nyligen varnat för att Ryssland kommer att upprätthålla en hög aggressionsnivå under året. Aggressionen bedöms dessutom kunna eskalera.

Enligt säkerhetstjänsten rekryterar Ryssland tidigare fångar och drogmissbrukare som ska delta i operationen.

Lettland har sedan tidigare gripit fyra personer som fortfarande sitter i förvar. Samtliga misstänks för spionage. Tre av dem är lettiska medborgare.

ANDRA LÄSER: Nordea uppmanar 50-plussare: ”Försök inte konkurrera med yngre”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 11

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

– Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen