COVID-19: Oroväckande upptäckt

2022 11 10

En ny studie visar en skrämmande upptäckt för de som smittats av covid-19 mer än en gång.

Att ha blivit sjuk i covid-19 mer än en gång kan orsaka allvarliga hälsoproblem på sikt. Det visar den första stora studien i ämnet och som presenterades på torsdagen, rapporterar AFP.

Enligt amerikanska forskare löper återinfekterade människor dubbelt så stor risk att dö i förtid och hela tre gånger större risk att bli inlagd på sjukhus med sjukdom än de som inte blivit smittade minst två gånger.

– Människor som blir återinfekterade har en ökad risk för alla möjliga negativa hälsoproblem, säger Ziyad Al-Aly, epidemiolog vid Washington University i St Louis och studiens främsta författare, till nyhetsbyrån.

5,8 miljoner journaler analyserade

Forskarna har analyserat journaler för 5,8 miljoner människor i det amerikanska veterandepartementets nationella hälsodatabas.

Av dessa hade fler än 443 000 testats positivt för covid-19 minst en gång mellan mars 2020 och april 2022.

Bland dem hade 41 000 smittats fler än en gång. Över 93 procent hade haft två infektioner, sex procent hade haft tre och en procent hade smittats fyra gånger. Resterande 5,3 miljoner hade aldrig haft sjukdomen.

Stora skillnader

När forskarna sedan jämförde hälsoresultaten visade det sig att det fanns stora skillnader i riskerna för allvarliga hälsoproblem som en konsekvens av återinfektion, skriver AFP.

Bland de återinfekterade personerna var hjärt- och lungproblem exempelvis mer än tre gånger så vanligt som hos andra grupper.

Även hjärnskador, njursjukdom och diabetes har större risk att drabba personer som infekterats flera gånger. Enligt studien ökar risken för den typen av problem med varje ny infektion.

Uppmanar myndigheter

Studiens författare uppmanar nu myndigheterna i USA att göra mer för att begränsa fortsatt cirkulation av covid-19.

– Anledning till att återinfektion sker är att vår nuvarande vaccinstrategi inte blockerar överföring. Jag tror att återinfektioner kommer att fortsätta att ske tills vi har vacciner som blockerar överföring, erbjuder mer hållbart skydd för varianter, säger Ziyad Al-Ahly till AFP.

Dödsfall minskat med 90 procent

Sedan i vintras har antalet dödsfall kopplade till covid-19 kraftigt minskat världen över. Det visar statistik från World Health Organization, WHO, rapporterar VG.

Förra veckan rapporterades 9 400 dödsfall relaterade till covid-19. En minskning med 90 procent jämfört med februari i år då 75 000 fall registrerades globalt.

WHO:s chef Tedros Adhanom Ghebreyesus är dock inte nöjd.

– Närmare 10 000 dödsfall på en vecka är 10 000 för många för en sjukdom som går att bota, säger han enligt VG.

Foto: Fusion Medical Animation

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

1999: Tjeckien, Ungern och Polen
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
2009: Albanien och Kroatien
2017: Montenegro
2020: Nordmakedonien
2023: Finland
2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren.

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

– Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Text: Redaktionen