COVID-19: Regeringen ger svar om restriktioner

2022 12 07

Smittspridningen av covid-19 ökar och allt fler vårdas på sjukhus.

Totalt rapporterades 4 257 fall av covid-19 in i Sverige under vecka 47. Det är en ökning med 16 procent jämfört med veckan innan, uppger Folkhälsomyndigheten.

I Region Stockholm vårdas 425 patienter med covid-19 – nio på IVA, 292 på akutsjukhus och 124 i geriatrisk vård.

Det är en ökning med 82 patienter på en vecka och den högsta siffran för regionen sedan februari, rapporterar SvD.

Fler och fler skippar påfyllnadsdosen

– Alla som är över 65 år rekommenderas en påfyllnadsdos, liksom personer under 65 år som har en eller flera riskfaktor för allvarlig sjukdom. Exempel på riskfaktorer är hjärt- och kärlsjukdom, högt blodtryck och fetma.

Så lyder Folkhälsomyndighetens rekommendation.

Trots myndighetens uppmaning är det många som väljer att inte ta en femte påfyllnadsdos.

Knappt hälften, 54 procent, i Region Stockholm har följt uppmaningen, erfar SvD.

– Jag skulle helst vilja få upp det procenttalet ytterligare. Om man är över 65 eller tillhör riskgrupper med bakomliggande sjukdomar, då löper man risk för allvarlig sjukdom och bör ta fem sprutor. Det är viktigt, säger Johan Bratt, chefläkare i Region Stockholm, till SvD.

Han förklarar att personer som har haft covid-19 vanligtvis har en immunitet mot viruset i drygt tre månader. Efter tidsperioden är det klokt att överväga en ny påfyllnadsdos anser Johan Bratt.

– Är man i det äldre spannet över 50 år och vet med sig att det gått ganska lång tid sedan man hade en covidinfektion, då är det ett bra erbjudande att ta när vi har en ökad smittspridning, säger chefläkaren till SvD.

Inga nya restriktioner

Trots en ökad smittspridning planerar inte regeringen att införa nya restriktioner.

Det bekräftar socialminister Jakob Forssmed (KD).

– Vi har en beredskap för om läget förvärras på ett sätt som vi inte ser nu, men vi har ju bedömt att det inte är en samhällsfarlig sjukdom längre, säger ministern till SR Ekot.

Vidare understryker Jakob Forssmed att det i nuläget inte heller är aktuellt med någon storslagen testning i Sverige.

Ministern betonar att Folkhälsomyndigheten har en bra bild av smittspridningen, bland annat genom prover på avloppsvatten.

– Att skala upp till en storskalig testning kan behövas i något läge, men det är väldigt kostsamt och resurskrävande. Nu är bedömningen att man kan följa detta på annat sätt, säger Jakob Forssmed till SR.

Foto: Region Kronoberg

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen