CUF:s påhopp mot ”Britt-Marie, 45” är ett riktigt bottennapp

2021 05 19

Kritiken är hård mot Centerns Ungdomsförbunds uttalande om ”Britt-Marie, 45” i en ny video.

CUF:s nya ledare Réka Tolnai går till attack mot LAS, Lagen om anställningsskydd, i en ny politisk video men det är orden om ”Britt-Marie, 45” som lär få flest personer att hoppa till.

–Inga onödiga sosselagar ska kunna stoppa dig. Vi kan inte ha en lagstiftning som skyddar Britt-Marie, 45, som har suttit kvar i fikarummet i flera år istället för hårt arbetande unga, säger den unga centerkvinnnan i klippet som går ut på att LAS hindrar ungdomar från att jobb.

Vänsterpartiets Ali Esbati rasar.

– Det extremistiska förakt som visas upp här, för arbetande människor och för det skydd som byggts upp mot auktoritärt godtycke på arbetsplatserna, behöver ha starka motkrafter i samhället, framför Esbati på Twitter.

Även den borgerliga debattören Ivar Arpi är kritisk.

– Ja, unga måste komma in på arbetsmarknaden. Men hur många Britt-Marie (i regel inte 45 år, nej...) som arbetar inom exempelvis vården har tid att "fika hela dagen", frågar sig Arpi.
Se videon här:

ANALYS

Centerungdomarnas video är sannolikt ett svar på att LO på tisdagen gick ut med att de vill återuppta förhandlingarna om LAS. CUF:s poäng är att lyfta fram att de anser att LAS motverkar ungdomar och de lyckas bra med sitt mål att få mycket uppmärksamhet för videon. Men i övrigt är videon ett bottennapp!

Ungdomsförbunden ska ha möjlighet att ta ut svängarna lite extra men att hoppa på ”Britt-Marie, 45” och hävda att hon suttit kvar i fikarummet i flera år är så dumt så att klockorna stannar. Vilka 45-åriga kvinnor är det man syftar på? Sjuksköterskorna, butiksbiträdena, poliserna, lärarna eller de anställda inom äldreomsorgen?

Att uttala sig nedsättande och föraktfullt om erfarna arbetare är precis det Centern inte bör göra om de ska få folkligt stöd för att förändra LAS. Och förresten, hur många 45-åringar heter ens Britt-Marie. Inte ens det har CUF koll på. Uttalandet är ett stort självmål av Centerns Ungdomsförbund.

[yop_poll id="46"]
29 jun 26

UPPMANING: Tanka inte bilen

2026 06 30

Svenska bilister uppmanas att inte tanka sina bilar.

Bränslepriserna har sänkts något efter helgen, men det lönar sig att vänta.

På onsdag väntas prissänkningen synas direkt vid pump.

Liten säkning

Under dagen justeras riktpriset på bemannade stationer ned med 10 öre per liter.

Det innebär att bensin 95 nu kostar 17,09 kronor per liter, medan diesel ligger på 18,79 kronor per liter.

Samtidigt rör sig oljepriset svagt uppåt.

Brentoljan handlas strax under 73 dollar per fat, vilket normalt hade pressat upp pumppriserna.

Ändå väljer drivmedelsbolagen att genomföra en mindre sänkning.

Vänta med att tanka

Trots dagens lilla prissänkning pekar mycket på att det inte är rätt tidpunkt att fylla tanken.

Om man kan bör man alltså avstå.

På onsdag träder regeringens tillfälliga skattesänkning på bensin och diesel i kraft.

– 1 juli sänker vi skatten på bensin och diesel så att prisets sänks med ytterligare 3 kronor vid pump till och med 30 november, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) för drygt en vecka sedan.

Enligt branschaktörer väntas det ge ett tydligt utslag direkt vid pump.

Om marknaden håller sig stabil väntas priserna sjunka med omkring tre kronor per liter.

– I det mycket osäkra omvärldsläget är det här en åtgärd för att motverka stigande drivmedelspriser vilket underlättar för alla som är beroende av bilen, sade Elisabeth Svantesson (M), tidigare i våras.

De senaste åtgärderna från regeringen väntas göra att Sverige snart har Europas näst lägsta bensinpris, uppger EFN.

Märkbar skillnad

Skillnaden väntas bli märkbar direkt för vanliga bilister.

För en tank på 30 liter motsvarar den kommande sänkningen en besparing på nästan 100 kronor jämfört med att tanka före förändringen.

Om prognoserna håller kan bensinpriset sjunka till omkring 14,20 kronor per liter och diesel till cirka 15,90 kronor per liter.

För många hushåll handlar det just nu om tajming.

Att tanka idag kan innebära att du betalar flera kronor mer per liter än vad som väntas inom bara några dagar.

Foto: Engin akyurt

Text: Redaktionen

30 juni 2026

Swedbank: Gränsen går vid 50 000 kronor för privatpersoner

2026 06 30

Pengar bidrar till minskad stress och oro och i förlängningen större lycka.

Men enbart upp till en viss gräns.

Och den gränsen går vid en lön på 50 000 kronor. Därefter tycks inte pengar göra människor särskilt lyckligare, enligt en rapport från Swedbank.

John Karsberg är forskare vid Handelshögskolans center för lycka och välmående och har tagit del av studien.

– Lycka är gemenskap, möjligheten att påverka sin egen situation, balans i livet och även framtidstro. Men ett visst mått av pengar kan ju vara en förutsättning för att driva välmående och lycka, säger han till Di.

Hälften missnöjda med lönen

Rapporten, som släpptes i vintras, har återaktualiserats efter att riksdagspartierna de senaste veckorna lagt extra mycket fokus på hushållsekonomi i valrörelsen. Under Almedalsveckan har exempelvis Moderaterna lovat att barnfamiljer ska få upp till 5 000 kronor mer i plånboken om Tidöpartierna får nytt förtroende. Vänsterpartiet har samtidigt lovat en “bebispeng” på 15 000 kronor till nyblivna föräldrar.

Enligt Swedbank är det bara hälften av undersökningens deltagare som är nöjda med sin inkomst. 

– Pengar är inte lycka, men ekonomi påverkar hur vi mår. En trygg ekonomisk bas minskar stress och oro, och ökar möjligheterna att bygga en trygg och självständig tillvaro. Hur vi använder de pengar vi har spelar också roll, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank. 

LÄS MER: Mobilräkningen kan skjuta i höjden – går att undvika

Folk med låga inkomster väljer pengar

Storbanken visar att folk tenderar att välja pengar framför lycka i större utsträckning fram till en lön på 37 000 kronor. Därefter avtar trenden och bryts alltså ännu tydligare vid 50 000 kronor.

– Det kan tolkas som att människor helst vill ha mer lycka, men att de medvetet eller omedvetet tänker att pengarna är vägen dit, eller att för lite pengar kan stå i vägen för lycka, säger Micael Dahlen, professor i Lycka på Center for Wellbeing, Welfare and Happiness vid Handelshögskolan i Stockholm. 

Handelshögskolan har dessutom frågat hur mycket folk skulle kunna tänka sig att betala varje månad för att bli ännu lyckligare, utifrån en tiogradig skala.

Omkring 3 000 kronor var det vanligaste svaret, enligt Di.

LÄS MER: Kritiskt läge inför hösten – tung smäll hotar hushållen

Foto D. Husted

Text: Redaktionen