CUF:s påhopp mot ”Britt-Marie, 45” är ett riktigt bottennapp

2021 05 19

Kritiken är hård mot Centerns Ungdomsförbunds uttalande om ”Britt-Marie, 45” i en ny video.

CUF:s nya ledare Réka Tolnai går till attack mot LAS, Lagen om anställningsskydd, i en ny politisk video men det är orden om ”Britt-Marie, 45” som lär få flest personer att hoppa till.

–Inga onödiga sosselagar ska kunna stoppa dig. Vi kan inte ha en lagstiftning som skyddar Britt-Marie, 45, som har suttit kvar i fikarummet i flera år istället för hårt arbetande unga, säger den unga centerkvinnnan i klippet som går ut på att LAS hindrar ungdomar från att jobb.

Vänsterpartiets Ali Esbati rasar.

– Det extremistiska förakt som visas upp här, för arbetande människor och för det skydd som byggts upp mot auktoritärt godtycke på arbetsplatserna, behöver ha starka motkrafter i samhället, framför Esbati på Twitter.

Även den borgerliga debattören Ivar Arpi är kritisk.

– Ja, unga måste komma in på arbetsmarknaden. Men hur många Britt-Marie (i regel inte 45 år, nej...) som arbetar inom exempelvis vården har tid att "fika hela dagen", frågar sig Arpi.
Se videon här:

ANALYS

Centerungdomarnas video är sannolikt ett svar på att LO på tisdagen gick ut med att de vill återuppta förhandlingarna om LAS. CUF:s poäng är att lyfta fram att de anser att LAS motverkar ungdomar och de lyckas bra med sitt mål att få mycket uppmärksamhet för videon. Men i övrigt är videon ett bottennapp!

Ungdomsförbunden ska ha möjlighet att ta ut svängarna lite extra men att hoppa på ”Britt-Marie, 45” och hävda att hon suttit kvar i fikarummet i flera år är så dumt så att klockorna stannar. Vilka 45-åriga kvinnor är det man syftar på? Sjuksköterskorna, butiksbiträdena, poliserna, lärarna eller de anställda inom äldreomsorgen?

Att uttala sig nedsättande och föraktfullt om erfarna arbetare är precis det Centern inte bör göra om de ska få folkligt stöd för att förändra LAS. Och förresten, hur många 45-åringar heter ens Britt-Marie. Inte ens det har CUF koll på. Uttalandet är ett stort självmål av Centerns Ungdomsförbund.

[yop_poll id="46"]
13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen