Många brukar ligga lite över hastighetsgränsen ute på vägarna för att sedan sakta ner när fartkamerorna dyker upp.

Sen finns det vissa som tar det ett steg längre, och förbereder sig med hjälp av utrustning som avslöjar fartkameror och laserpistoler.

Användning av sådan utrustning kan sluta med att man hamnar i fängelse.

Det rapporterar Carup.

Är olagligt

Det är alltså olagligt att använda sig av så kallade radarvarnare eller laservarnare i Sverige.

Radarvarnaren ger signaler till föraren ifall trafikpolisen har installerat radar för hastighetsmätningar i din riktning.

Om polisen märker att du använder sådan utrustning så kan det bli böter eller fängelse i uppemot sex månader.

Hårda regler

Så här lyder lagen om förbud mot vissa radar- och laserinstrument.

– Radarvarnare, laservarnare eller laserstörare får inte tillverkas, innehas, överlåtas eller användas, framgår i svensk författningssamling.

– Ej heller får en annan anordning som är så konstruerad att den kan ta emot elektromagnetiska vågor från en radarhastighetsmätare eller en laserhastighetsmätare eller sända elektromagnetiska vågor till en laserhastighetsmätare användas i ett fordon för detta ändamål.

– Den som uppsåtligen bryter mot lagen skall dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

I flera länder

Radarvarnare är olagligt i flera länder runt om i Europa.

Bland annat är det förbjudet i Finland, Frankrike, Italien och Grekland.

Även i Polen, Schweiz och Serbien gäller liknande lagar för bilister.

Samtidigt är reglerna ännu tuffare i Tyskland, där bilister inte ens får ha en GPS-app med kamerornas position.

Så definieras det

Med radarvarnare förstås i lagen varje anordning som är konstruerad för att ta emot elektromagnetiska vågor från en radarhastighetsmätare för vägtrafik, däribland polisens utrustning.

Med laservarnare förstås i lagen varje anordning som är konstruerad för att ta emot elektromagnetiska vågor från en laserhastighetsmätare för vägtrafik.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Varningen kommer från cybersäkerhetsexperten Marcus Murray, och gäller läskvittofunktionen som är standard i iPhonetelefoner sedan 2011.

Funktionen kan användas som ett verktyg för människor som vill bedra och lura.

– Om man skickar till hundratusen så ser man vilka som faktiskt används, om det är någon som faktiskt läser dem. På det sättet kan man se vilka man borde bearbeta då, för att eventuellt lura dem, säger Marcus Murray, till TV4.

Funktionen

Läskvitton finns i alla iPhonetelefoner som lanserats efter 2011.

Funktionen innebär att den som skickar ett meddelande får en bekräftelse när mottagaren har tagit emot och läst det som skickats.

– Du kan använda läskvittenser så att andra automatiskt får veta när du har sett deras textmeddelanden, uppger iPhonetillverkaren Apple.

– När läskvittenser är på ser avsändare ordet ”Läst” nedanför meddelanden som de har skickat till dig. Om du inte har läst meddelandet ser avsändaren ”Levererat”.

Går att stänga av

Men funktionen går att stänga av, eller ha aktiv för utvalda kontakter, för den som vill det.

– Om du inte vill att andra ska veta att du har öppnat deras meddelanden kan du stänga av läskvittenser, framhåller Apple.

– Du kan slå på läskvittenser i en konversation om du vill att just den mottagaren ska kunna se när du har sett dess inkommande meddelanden även om du har stängt av läskvittenser generellt.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Finns andra sätt

Även om läskvittofunktionen skulle kunna användas av bedragare är det i dagsläget inte så vanligt, och det finns många andra tillvägagångssätt.

Men det är ett problem att många människor som har iPhone inte vet om att funktionen är automatiskt påslagen, och att den aktivt måste stängas av ifall den inte är önskvärd för användaren, anser cybersäkerhetsexperten Marcus Murray.

– Det är det svåra när tillverkarna låter en välja. Det är viktigt att människor generellt sett försöker förstå verktygen de använder, och vad de har för val och hur det kan påverka integriteten, säger han, till TV4.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Yura Fresh

Text: Redaktionen