Dåliga nyheter för alla saltälskare – kräver massiva åtgärder

2023 03 10

Världens länder måste vidta ”massiva åtgärder” för att lyckas med målet att minska saltkonsumtionen med 30 procent.

Målet, som utstakats av Världshälsoorganisationen WHO, ska vara uppfyllt till 2025.

Nästan 200 länder förband sig till målet 2013.

I dag har endast nio länder vidtagit tillräckligt omfattande åtgärder och lyckats minska befolkningens saltintag, uppger WHO.

Det handlar om följande länder:

- Brasilien

- Chile

- Spanien

- Tjeckien

- Litauen

- Mexiko

- Saudiarabien

- Malaysia

- Uruguay

Går för långsamt

– Det har gått långsamt framåt. Endast ett fåtal länder har kunnat minska befolkningens saltintag, men ingen har lyckats uppnå målet, säger Francesco Branca, chef för WHO:s avdelning för näring och hälsa till CNN.

Salt är ett viktigt ämne, men en överkonsumtion ökar risken för hjärtsjukdomar, stroke och för tidig död.

Ovanstående står för två miljoner dödsfall per år, rapporterar Institute for Health Metrics and Evaluation.

Kräver kraftiga åtgärder

WHO uppmanar nu världens länder att agera gällande saltfrågan.

Enligt organisationen måste det genomsnittliga saltintaget ner till 5 gram per dag för vuxna. I dag ligger det genomsnittliga intaget av salt på 10,8 gram per dag.

– Vi kan minska saltintaget genom att tillsätta mindre salt till maten och genom att köpa mat som innehåller en mindre saltmängd. Men myndigheterna måste göra de här valen enklare, säger Francesco Branca till CNN.

Flera förslag

WHO föreslår nu följande åtgärder för att minska saltintaget:

- En minskad mängd salt i processad mat

- En begränsning av mat som innehåller mycket salt vid offentliga institutioner

- Synligare och tydligare etiketter på matvaror med information om näringsinnehållet, så att konsumenter lättare kan välja varor som innehåller mindre salt

- Kampanjer i massmedier för att minska saltintaget

Sverige och salt

I genomsnitt äter svensken 11 gram salt per dag, vilket motsvarar ungefär två teskedar.

Livsmedelsverket rekommenderar sedan länge en halvering av saltkonsumtionen.

– I dag är det få som äter så lite salt, så det skulle innebära en stor förändring. Dessutom är det nog få som vet hur mycket salt de faktiskt får i sig, säger Annika Rosengren, som är professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, till DN.

Fakta salt och hälsan

- I salt finns natrium som är viktigt för olika funktioner i kroppen. Men mycket natrium kan höja blodtrycket, och det i sin tur ökar risken för hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och njurskador.

- I dag uppskattas var fjärde vuxen i Sverige ha högt blodtryck, och närmare hälften av alla över 65 år.

- För hälsan bör man inte få i sig mer än 1 tesked salt (6 gram) per dag. I genomsnitt får vi i oss ungefär dubbelt så mycket salt som rekommenderas.

Källa: Livsmedelsverket

Foto: M. Vigerova resp J. Tunstra

Text: Redaktionen

Pensionärer kan få pensionen spärrad i tre år

2026 02 18

Ett slarvfel kan äventyra svenskars pensioner.

Regeringen har utfärdat ett förslag om en bidragsspärr i socialförsäkringen.

Detta väcker nu kritik från flera experter då det kan få allvarliga konsekvenser för pensionärer som av misstag lämnat fel uppgifter, rapporterar Senioren.

Förslag om bidragsspärr

Regeringen har föreslagit att en bidragsspärr och sanktionsavgifter ska införas inom socialförsäkringen för att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. 

Det innebär att Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten kan besluta att en person inte får ut sin pension under en viss tid – från några månader upp till tre år – om personen medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktiga uppgifter. 

Syftet med lagförslaget är enligt regeringen att förhindra medvetet fusk, men de tar inte upp hur pensionärer som oavsiktligt lämnar fel uppgifter ska skyddas.

– Genom en bidragsspärr och sanktionsavgift i socialförsäkringen skickar vi en tydlig signal att det aldrig är acceptabelt att missbruka våra välfärdssystem, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje om förslaget.

LÄS MER: SEB: Det händer med svenska kronan nu

Risk för dubbelbestraffning

Men förslaget har fått kritik från Lagrådet, regeringens egen juridiska rådgivande instans, som menar att delar av bidragsspärren kan strida mot grundläggande rättigheter. 

Lagrådet varnar för att förfarandet kan krocka med egendomsskyddet i regeringsformen, som garanterar att privat egendom inte får tas i beslag eller begränsas utan lag och rimlig kompensation.

Om någon redan fått en påföljd för ett brott kan denne också få förmåner spärrade, vilket i praktiken kan innebära att en person tvingas avstå från sin inkomst som pensionär. 

Pensionärer särskilt utsatta

Kritiker menar att det är särskilt problematiskt när reglerna kan drabba pensionärer som gjort ett misstag – utan att det handlar om brottslig avsikt. 

Enligt Lagrådet skulle en pensionär som lämnat fel uppgift kunna få sin redan intjänade pension spärrad under en längre period, utan möjlighet att retroaktivt få ut pengarna. 

– Enligt Lagrådet går det under förslaget inte att få ut de spärrade pensionspengarna i efterhand, även om pensionen egentligen är rätt intjänad, uppger Senioren.

Förslaget har skickats vidare till beredning och ska granskas mer noggrant innan det eventuellt blir verklighet.

LÄS MER: Magdalena Andersson anklagas – ”S fifflade”

Foto: N Andersson Regeringskansliet resp M Timberlake

Text: Redaktionen

Ryska lager står fulla – ingen vill köpa

2026 02 18

Ryska lager har snart ingen mer plats.

Ryssland riskerar ett oljelagerkaos.

Detta när exporten bromsar och lagringskapaciteten nästan är fylld, rapporterar Kyiv Post.

Ökad oljesvacka

Rysslands lagringskapacitet för olja börjar nå sin gräns samtidigt som exporten till utlandet, särskilt till Indien, minskat kraftigt.

Enligt data från Kpler och Rystad Energy har exporten av råolja från ryska hamnar minskat kraftigt, och ungefär 150 miljoner fat står nu fast på havet.

– Ryska oljeproducenter kan tvingas skära ned produktionen kraftigt under de kommande månaderna eftersom ökande press från Donald Trump och europeiska makter begränsar landets export samtidigt som lagren fylls upp, uppger Reuters.

LÄS MER: Kalldusch för ryska armén – “Inte hänt på 2,5 år”

Produktion kan minska

Med lagringsutrymmet nästan slut kan oljeproducenter bli tvungna att stänga ner brunnar.

Rystad Energy uppskattar att Ryssland kan tvingas minska produktionen med cirka 300 000 fat per dag under mars eller april.

Även Transnefts omfattande pipelinesystem, som kan lagra upp till 100 miljoner fat, erbjuder bara begränsad lindring och motsvarar cirka elva dagars produktion.

– Den ryska oljeproduktionen sjönk med 100 000 fat per dag i december och ytterligare 26 000 i januari, baserat på hemligstämplad regeringsdata, säger en källa till Bloomberg.

Fallande priser

Exportproblemen slår hårt mot Kremls budget.

Gazprombank uppskattar att oljebolagen förlorat omkring 33 miljarder dollar i exportintäkter på grund av logistiska problem och djupa rabatter – ibland nästan 30 dollar per fat.

Som följd har olje- och gasintäkterna rasat.

I januari föll statsinkomsterna från sektorn till 393 miljarder rubel – ungefär hälften av nivån ett år tidigare och den lägsta sedan COVID-19-pandemin.

Rapporten om att Rysslands oljelager snart är fullt och att exporten stagnerar kommer samtidigt som tecken på att Kina ökar sitt stöd för den ryska oljeindustrin och blir en allt viktigare kund för Moskva.

Kinas sjöburna leveranser kan komma att hjälpa Ryssland att mildra effekterna av de minskade exporterna till andra marknader och den ekonomiska press som Ryssland står inför.

LÄS MER: Flera ryska regioner under attack

Foto: President of Russia office

Text: Redaktionen