16 okt 26

Dåliga nyheter för alla saltälskare – kräver massiva åtgärder

2023 03 10

Världens länder måste vidta ”massiva åtgärder” för att lyckas med målet att minska saltkonsumtionen med 30 procent.

Målet, som utstakats av Världshälsoorganisationen WHO, ska vara uppfyllt till 2025.

Nästan 200 länder förband sig till målet 2013.

I dag har endast nio länder vidtagit tillräckligt omfattande åtgärder och lyckats minska befolkningens saltintag, uppger WHO.

Det handlar om följande länder:

- Brasilien

- Chile

- Spanien

- Tjeckien

- Litauen

- Mexiko

- Saudiarabien

- Malaysia

- Uruguay

Går för långsamt

– Det har gått långsamt framåt. Endast ett fåtal länder har kunnat minska befolkningens saltintag, men ingen har lyckats uppnå målet, säger Francesco Branca, chef för WHO:s avdelning för näring och hälsa till CNN.

Salt är ett viktigt ämne, men en överkonsumtion ökar risken för hjärtsjukdomar, stroke och för tidig död.

Ovanstående står för två miljoner dödsfall per år, rapporterar Institute for Health Metrics and Evaluation.

Kräver kraftiga åtgärder

WHO uppmanar nu världens länder att agera gällande saltfrågan.

Enligt organisationen måste det genomsnittliga saltintaget ner till 5 gram per dag för vuxna. I dag ligger det genomsnittliga intaget av salt på 10,8 gram per dag.

– Vi kan minska saltintaget genom att tillsätta mindre salt till maten och genom att köpa mat som innehåller en mindre saltmängd. Men myndigheterna måste göra de här valen enklare, säger Francesco Branca till CNN.

Flera förslag

 WHO föreslår nu följande åtgärder för att minska saltintaget:

- En minskad mängd salt i processad mat

- En begränsning av mat som innehåller mycket salt vid offentliga institutioner

- Synligare och tydligare etiketter på matvaror med information om näringsinnehållet, så att konsumenter lättare kan välja varor som innehåller mindre salt

- Kampanjer i massmedier för att minska saltintaget  

Sverige och salt

I genomsnitt äter svensken 11 gram salt per dag, vilket motsvarar ungefär två teskedar.

Livsmedelsverket rekommenderar sedan länge en halvering av saltkonsumtionen.

– I dag är det få som äter så lite salt, så det skulle innebära en stor förändring. Dessutom är det nog få som vet hur mycket salt de faktiskt får i sig, säger Annika Rosengren, som är professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, till DN.

Fakta salt och hälsan

- I salt finns natrium som är viktigt för olika funktioner i kroppen. Men mycket natrium kan höja blodtrycket, och det i sin tur ökar risken för hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och njurskador.

- I dag uppskattas var fjärde vuxen i Sverige ha högt blodtryck, och närmare hälften av alla över 65 år.

- För hälsan bör man inte få i sig mer än 1 tesked salt (6 gram) per dag. I genomsnitt får vi i oss ungefär dubbelt så mycket salt som rekommenderas. 

Källa: Livsmedelsverket

Foto: M. Vigerova resp J. Tunstra

Text: Redaktionen


22 nov 2026

Ny mätning: Plötslig ökning bland väljarna

2026 11 22

En ny mätning visar att svenskarna har ändrat uppfattning.

Det har nu gått 70 dagar utan att en ny regering har kommit på plats.

En mätning från i oktober visade att 39 procent av svenskarna då var för ett extraval, och 40 procent var emot. Resten var osäkra kring hur de kände.

Nu visar en ny mätning att det har skett en plötslig ökning kring hur många svenskar som ställer sig positivt till ett extraval, rapporterar TV4.

Plötslig ökning

Nu är 44 procent positiva till ett extraval, medan 36 procent är negativa.

Kalmarbon Annika är en av de som vill se extraval.

– Jag tror vi är nära och jag hoppas på att det blir ett omval. Jag tycker det har varit jättejobbigt. De har dagisnivå, de kan aldrig bestämma sig och de skyller på varandra, säger hon. 

Är mer positiva

Inställningen till extraval skiljer sig beroende på partisympatier.

Bland Moderaternas, Liberalernas och Kristdemokraternas väljare är 73 procent positiva, medan bara sju procent av Socialdemokraternas, Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Centerpartiets väljare är det.

– Förutsättningarna kommer ändras med ett nyval dels för att tyvärr tror jag att Socialdemokraterna kommer lida av det här i och med att man har hittat en lösning på det, säger göteborgaren Glenn.

Läs mer: 61 procent för Magdalena Andersson

Senaste nytt

Medieuppgifter gör gällande att Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har förhandlat fram ett nytt bud som har lämnats över till Vänsterpartiet, rapporterar SVT.

V-toppen Ida Gabrielsson meddelar dock att hon inte har tagit del av det.

“Inte sett skymten av det”

Gabrielsson framhåller att “ska man bygga förtroendefulla samarbeten och genomföra konstruktiva förhandlingar är det nog bättre att ta sådana diskussioner direkt med varandra”.

– Går och lägger mig, utan att ha sett skymten av detta totalpaket till V. Men Expressen verkar ha fått besked om det, till skillnad från V, vars mandat C, S och MP ju efterfrågar, skriver hon på X.

Läs mer: 60-plussare kan gå före i bostadskön

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp  F Uusitalo | valtioneuvoston kansliahttps://www.flickr.com/photos/finnishgovernment/51919260031/ resp Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen