Dåliga nyheter för alla saltälskare – kräver massiva åtgärder

2023 03 10

Världens länder måste vidta ”massiva åtgärder” för att lyckas med målet att minska saltkonsumtionen med 30 procent.

Målet, som utstakats av Världshälsoorganisationen WHO, ska vara uppfyllt till 2025.

Nästan 200 länder förband sig till målet 2013.

I dag har endast nio länder vidtagit tillräckligt omfattande åtgärder och lyckats minska befolkningens saltintag, uppger WHO.

Det handlar om följande länder:

- Brasilien

- Chile

- Spanien

- Tjeckien

- Litauen

- Mexiko

- Saudiarabien

- Malaysia

- Uruguay

Går för långsamt

– Det har gått långsamt framåt. Endast ett fåtal länder har kunnat minska befolkningens saltintag, men ingen har lyckats uppnå målet, säger Francesco Branca, chef för WHO:s avdelning för näring och hälsa till CNN.

Salt är ett viktigt ämne, men en överkonsumtion ökar risken för hjärtsjukdomar, stroke och för tidig död.

Ovanstående står för två miljoner dödsfall per år, rapporterar Institute for Health Metrics and Evaluation.

Kräver kraftiga åtgärder

WHO uppmanar nu världens länder att agera gällande saltfrågan.

Enligt organisationen måste det genomsnittliga saltintaget ner till 5 gram per dag för vuxna. I dag ligger det genomsnittliga intaget av salt på 10,8 gram per dag.

– Vi kan minska saltintaget genom att tillsätta mindre salt till maten och genom att köpa mat som innehåller en mindre saltmängd. Men myndigheterna måste göra de här valen enklare, säger Francesco Branca till CNN.

Flera förslag

 WHO föreslår nu följande åtgärder för att minska saltintaget:

- En minskad mängd salt i processad mat

- En begränsning av mat som innehåller mycket salt vid offentliga institutioner

- Synligare och tydligare etiketter på matvaror med information om näringsinnehållet, så att konsumenter lättare kan välja varor som innehåller mindre salt

- Kampanjer i massmedier för att minska saltintaget  

Sverige och salt

I genomsnitt äter svensken 11 gram salt per dag, vilket motsvarar ungefär två teskedar.

Livsmedelsverket rekommenderar sedan länge en halvering av saltkonsumtionen.

– I dag är det få som äter så lite salt, så det skulle innebära en stor förändring. Dessutom är det nog få som vet hur mycket salt de faktiskt får i sig, säger Annika Rosengren, som är professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, till DN.

Fakta salt och hälsan

- I salt finns natrium som är viktigt för olika funktioner i kroppen. Men mycket natrium kan höja blodtrycket, och det i sin tur ökar risken för hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och njurskador.

- I dag uppskattas var fjärde vuxen i Sverige ha högt blodtryck, och närmare hälften av alla över 65 år.

- För hälsan bör man inte få i sig mer än 1 tesked salt (6 gram) per dag. I genomsnitt får vi i oss ungefär dubbelt så mycket salt som rekommenderas. 

Källa: Livsmedelsverket

Foto: M. Vigerova resp J. Tunstra

Text: Redaktionen


29nov2025

JUST NU: Rysk jättehamn under attack – ”bortom räddning”

2025 11 29

En undervattensattack stoppar delar av den ryska oljeexporten.

Den ryska krigskassan finansieras till stor del av inkomster från oljeindustrin.

Nu tvingas den ryska exporten från hamnen i Novorossiysk till ett stopp efter att en ukrainsk undervattensattack slagit ut en terminal vid hamnen, uppger flera medier.

– Hamnen fick betydande skador och är bortom räddning, rapporterar RBC-Ukraine.

– Drönarna attackerade och slog helt ut kajen i Novorossiysk, vilket stoppade oljeleveranserna, rapporterar ryska Tass.

Stoppar exporten

Till följd av attacken stoppas nu alltså alla oljeleveranser från hamnen.

Flera fartyg tvingas också lämna hamnen.

– Enligt order utfärdad av kaptenen för hamnen i Novorossiysk avbröts lastoperationer och andra aktiviteter, och tankfartyg flyttades utanför hamnens vatten, uppger det ryska hamnföretaget, rapporterar Tass.

Enligt ryska uppgifter orsakade attacken inga dödsfall.

– Det finns inga dödsoffer bland personal eller andra entreprenörer, framhåller företaget.

Ingen olja ska ha spillts ut i Svarta havet.

Jättehamn

Hamnen i Novorossiysk är en av Rysslands viktigaste oljehamnar i Svart havet står för omkring två procent av den globala oljetillgången, rapporterar Reuters.

Under gårdagen fattade ett tankfartyg, Kairo som seglar under gambisk flagg, eld i Svarta havet efter en explosion som orsakades av ”yttre påverkan”.

Fartyg var på väg från Egypten till hamnen i Novorossiysk, och misstänks vara en del av den ryska skuggflottan.

LÄS OCKSÅ: Rysk långdistansmissil exploderar vid start – se videon här

Ett fartyg till

Senare kom också rapporter om ytterligare ett fartyg, Virat, som fattat eld.

– Inom en timme rapporterade sjömyndigheten att en andra tanker "träffades" när den seglade i Svarta havet cirka 35 sjömil utanför Turkiets kust, uppger AP.

Efter en turkisk räddningsinsats kunde alla besättningsmedlemmar evakueras oskadda.

– Alla 20 besättningsmedlemmar ombord på Virat är säkra, även om kraftig rök rapporterades i maskinrummet, uppger den turkiska sjöfartsmyndigheten.

– Alla 25 besättningsmän ombord på Kairos evakuerades säkert.

LÄS OCKSÅ: Jättestöd till Ukraina – ”Största sedan invasionen började”

Foto: K. Sergeychik

Text: Redaktionen


29nov2025

Upprört i Tidöpartierna – ”får inte prata”

2025 11 29

En laddad fråga väcker lokal splittring i Tidösamarbetet.

Vid årsskiftet höjs återvandringsbidraget, efter ett beslut från regeringen.

– Du som har fått uppehållstillstånd i Sverige av skyddsskäl och vill flytta tillbaka till ditt hemland eller till annat land där du har rätt att bo, kan ansöka om ett ekonomiskt stöd hos Migrationsverket, uppger regeringen.

– En ensamstående vuxen kan få max 350 000 kronor. Ett hushåll med vuxna och barn kan som mest få 600 000 kronor.

Men trots regeringens beslut råder inte total enighet bland Tidöpartierna.

Tackade nej

I samband med beslutet kring återvandringsbidraget bjöds Sveriges kommuner in för att möta regeringens nationella samordnare, för information och samtal.

Många kommuner tackade nej till inbjudan, däribland Göteborgs kommun.

– Jag kan notera att det i allra flest fall rör sig om socialdemokratiska kommunledningar. Jag tror att de gör det här för att de i realiteten vill bilda regering med två partier som vill ha en helt oreglerad invandring, sa migrationsminister Johan Forssell (M), till SVT då.

SD lyfter frågan igen

Göteborg kommuns nej fick Jörgen Fogelklou (SD), kommunalråd i kommunen, att yrka på att man ändå skulle bjuda den nationella samordnaren till Göteborg.

Förslaget fick stöd av samarbetspartierna Moderaterna och Kristdemokraterna, men Liberalerna valde att motsätta sig Tidökollegorna och förslaget föll därför i omröstningen.

Och det liberala kommunalrådet Axel Darvik (L) ser inget problem med att partiet väljer att rösta på oppositionens linje.

– Nej, det tycker jag inte, därför att i grund i botten tycker jag att det här beloppet är alldeles för högt. Sedan är det upp till förvaltningar och Migrationsverket att sköta det, säger han, till GP.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt – ”Välfärdspengar”

”Får inte prata”

Liberalernas linje möts nu av skarp kritik från de övriga Tidöpartierna.

– Yrkandet försöker någonstans förtydliga att det är okej att ha dialog. Genom att avslå det säger man tvärtom, det är det som är signalen nu: Nu får ni inte prata med statsmakterna om frivillig återvandring, säger Moderaternas Axel Josefsson, till tidningen.

LÄS MER: ”Erbjuder falska lån” – Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen