Dåliga nyheter för alla saltälskare – kräver massiva åtgärder

2023 03 10

Världens länder måste vidta ”massiva åtgärder” för att lyckas med målet att minska saltkonsumtionen med 30 procent.

Målet, som utstakats av Världshälsoorganisationen WHO, ska vara uppfyllt till 2025.

Nästan 200 länder förband sig till målet 2013.

I dag har endast nio länder vidtagit tillräckligt omfattande åtgärder och lyckats minska befolkningens saltintag, uppger WHO.

Det handlar om följande länder:

- Brasilien

- Chile

- Spanien

- Tjeckien

- Litauen

- Mexiko

- Saudiarabien

- Malaysia

- Uruguay

Går för långsamt

– Det har gått långsamt framåt. Endast ett fåtal länder har kunnat minska befolkningens saltintag, men ingen har lyckats uppnå målet, säger Francesco Branca, chef för WHO:s avdelning för näring och hälsa till CNN.

Salt är ett viktigt ämne, men en överkonsumtion ökar risken för hjärtsjukdomar, stroke och för tidig död.

Ovanstående står för två miljoner dödsfall per år, rapporterar Institute for Health Metrics and Evaluation.

Kräver kraftiga åtgärder

WHO uppmanar nu världens länder att agera gällande saltfrågan.

Enligt organisationen måste det genomsnittliga saltintaget ner till 5 gram per dag för vuxna. I dag ligger det genomsnittliga intaget av salt på 10,8 gram per dag.

– Vi kan minska saltintaget genom att tillsätta mindre salt till maten och genom att köpa mat som innehåller en mindre saltmängd. Men myndigheterna måste göra de här valen enklare, säger Francesco Branca till CNN.

Flera förslag

WHO föreslår nu följande åtgärder för att minska saltintaget:

- En minskad mängd salt i processad mat

- En begränsning av mat som innehåller mycket salt vid offentliga institutioner

- Synligare och tydligare etiketter på matvaror med information om näringsinnehållet, så att konsumenter lättare kan välja varor som innehåller mindre salt

- Kampanjer i massmedier för att minska saltintaget

Sverige och salt

I genomsnitt äter svensken 11 gram salt per dag, vilket motsvarar ungefär två teskedar.

Livsmedelsverket rekommenderar sedan länge en halvering av saltkonsumtionen.

– I dag är det få som äter så lite salt, så det skulle innebära en stor förändring. Dessutom är det nog få som vet hur mycket salt de faktiskt får i sig, säger Annika Rosengren, som är professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, till DN.

Fakta salt och hälsan

- I salt finns natrium som är viktigt för olika funktioner i kroppen. Men mycket natrium kan höja blodtrycket, och det i sin tur ökar risken för hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och njurskador.

- I dag uppskattas var fjärde vuxen i Sverige ha högt blodtryck, och närmare hälften av alla över 65 år.

- För hälsan bör man inte få i sig mer än 1 tesked salt (6 gram) per dag. I genomsnitt får vi i oss ungefär dubbelt så mycket salt som rekommenderas.

Källa: Livsmedelsverket

Foto: M. Vigerova resp J. Tunstra

Text: Redaktionen

JUST NU: Regeringen drar i handbromsen – ”fungerar inte”

2025 11 28

Regeringen backar nu från en av sina stora satsningar inom skolan.

Stora pengar har satsats på att skolans nationella prov ska genomföras digitalt.

– Införandet av digitala nationella prov sker successivt. Läsåret 2024/25 genomfördes de första nationella proven i Skolverkets provplattform och läsåret 2025/26 blir ytterligare prov digitala, uppger Skolverket.

Tvingas backa

Nu kommer beskedet att regeringen sätter stopp för satsningen, och det blir inga digitala nationella prov till våren.

Projektet, som har kostat skattebetalarna nära en miljard, stoppas på obestämd tid.

– De här senaste testerna visar ju att det uppenbarligen inte fungerar och då kan vi inte låta elever och lärare och rektorer leva i den här smeten, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L), till SR.

Krav har ställts från Lärarfacket

Lärarfacket har tidigare ställt krav på att satsningen ska stoppas, mycket på grund av de stora problem som tidigare tester har inneburit.

Lotta Edholm menar att ansvaret för den fallerade satsningen delas av många.

– Det är ju svårt att säga exakt var man ska lägga ansvaret. Vi är nog många som är delansvariga för detta, säger hon.

LÄS OCKSÅ: ”Erbjuder falska lån” – Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Tar ett omtag

I samband med beskedet från regeringen går också Skolverket ut och kommenterar att man nu pausar satsningen.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Dels har Skolverket inte lyckats ta fram en tillräckligt bra provplattform, dels är ett antal stora reformer på gång, uppger Skolverket.

De kommande åren kommer alltså elever att fortsätta göra sina nationella prov på papper.

-Vi kan konstatera att uppdraget att införa digitala nationella prov är ett komplext och utmanande uppdrag som vi dessvärre inte har lyckats med. Nu behövs ett omtag för att säkerställa att skolväsendet får säkra, användarvänliga och stabila digitala prov, säger Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen - i alla 64 varuhus

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

LIVSMEDELSVERKET: Sju av tio märken går bort – välj dessa till julfikat

2025 11 28

En analys från Livsmedelsverket visar på stora mängder bekämpningsmedelsrester i ett populärt tillbehör till julfikat.

Det handlar om russin som ofta intas tillsammans med glöggen eller stoppas i lussebullarna.

Hela 71 procent av de russinssorter som inte är ekologiska innehåller bekämpningsmedelsrester, enligt en sammanställning av Livsmedelsverkets analyser.

I åtta procent av dem är halterna så höga att de överskrider gränsvärdena för vad som är tillåtet i russin.

För de ekologiska russinen var det endast fyra procent som innehöll rester från bekämpningsmedel, men ingen av dem var över gränsvärdet.

– Julens smaker är något alldeles extra, och många vill göra medvetna val inför helgerna, säger KRAV:s vd Emma Rung, i ett uttalande.

– Genom att välja ekologiska russin bidrar du till odlingar som gynnar den biologiska mångfalden och minskar användningen av kemiska bekämpningsmedel. Det gör både glöggen och lussebullen lite godare – i dubbel bemärkelse.

Ett av de mest besprutade

Russin som inte kommer från ekologiska odlingar är ett av de livsmedel som är allra hårdast besprutat.

– Det kan finnas rester av 30 olika bekämpningsmedel i ett enda o-ekologiskt russinpaket. Det vill ingen ge till sina barn eller ha i sin julglögg, säger Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall, i ett uttalande.

Hur besprutningsresterna påverkar hälsan är oklart, men rekommendationen är ändå att hålla sig till de ekologiska russinen.

– Hur det påverkar hälsan att få i sig så många olika bekämpningsmedel vet man inte, då de utvärderas ett ämne i taget. Vårt råd är att köpa ekologiska russin, säger Beatrice Rindevall.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen – i alla 64 varuhus

Ekologiska får inte besprutas

Russin som är ekologiska och KRAV-märkta besprutas inte med naturfrämmade kemiska bekämpningsmedel.

Dessutom ställs högre krav på arbetsvillkor för de som arbetar med odlingarna.

– Bekämpningsmedel påverkar inte bara miljön och riskerar att lämna rester i maten vi äter – de drabbar också människorna som arbetar med odlingen. Genom att välja ekologiskt gör vi ett aktivt val för vår egen hälsa, men också för att fler ska få en bättre ska arbetsmiljö, säger Emma Rung.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Йоана Петрова flickr

Text: Redaktionen