DANMARK: Flera personer har skjutits

2023 08 26

På lördagskvällen har uppgifter kommit in om en stor polisinsats som pågår i stadsdelen Christiania i centrala Köpenhamn.

Flera samtal har kommit in till polisen, och det ska handla om ett flertal personer som blivit skjutna.

Det är oklart exakt hur många det rör sig om.

Det rapporterar danska Ekstrabladet.

“Arbetar intensivt”

Köpenhamnspolisen framhåller via sociala medieappen X, tidigare Twitter, att man har ett “massivt närvarande” på plats just nu.

– Vi arbetar intensivt där ute just nu. Vi har en större polisinsats i gång, där vi ska skaffa oss överblick över exakt vad som har skett, säger Martin Kajberg som är vakthavande befäl vid Köpenhamnspolisen till nyhetsbyrån Ritzau.

Korsning avspärrad

Enligt uppgifter till TV2 ska åtminstone en akutläkarbil såväl som flera ambulanser ha befunnit sig på platsen, varav två ambulanser åkt därifrån.

Korsningen mellan Prinsessegade och Bådmansgade har spärrats av, och det ska vara väldigt mycket människor på plats.

Det finns ännu inga uppgifter angående skadeläget på de skjutna personerna.

– I samband med situationen i Christiania kan vi konstatera att flera personer träffats av skottlossning. Detaljer följer, framhåller Köpenhamnspolisen via X.

Gammalt militärområde

Området Christiania är en av Köpenhamns mest populära turistattraktioner.

– Den lilla staden i staden inrättades 1971 när ockupanter klippte hål i staketet till ett gammalt militärområde på Bådmandsgade, och bosatte i barackerna, framhåller turistbyrån Visit Denmark.

– Området blev snabbt känt som pusher street, där man kunde köpa hasch och marijuana (men inga tunga droger) i små bodar. 

“Kan upplevas som rå”

Trots områdets rykte som turistattraktion är den en kontroversiell stadsdel.

– Även om Christiania är relativt tryggt och välbesökt så är fristaden kontroversiell och ett ständigt ämne för diskussion, bland annat på grund av den öppna och olagliga handeln med hasch. I synnerhet miljön kring Pusher Street kan upplevas som rå, fortsätter turistbyrån.

Foto: M. König

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen