DANMARK: Flera personer har skjutits

2023 08 26

På lördagskvällen har uppgifter kommit in om en stor polisinsats som pågår i stadsdelen Christiania i centrala Köpenhamn.

Flera samtal har kommit in till polisen, och det ska handla om ett flertal personer som blivit skjutna.

Det är oklart exakt hur många det rör sig om.

Det rapporterar danska Ekstrabladet.

“Arbetar intensivt”

Köpenhamnspolisen framhåller via sociala medieappen X, tidigare Twitter, att man har ett “massivt närvarande” på plats just nu.

– Vi arbetar intensivt där ute just nu. Vi har en större polisinsats i gång, där vi ska skaffa oss överblick över exakt vad som har skett, säger Martin Kajberg som är vakthavande befäl vid Köpenhamnspolisen till nyhetsbyrån Ritzau.

Korsning avspärrad

Enligt uppgifter till TV2 ska åtminstone en akutläkarbil såväl som flera ambulanser ha befunnit sig på platsen, varav två ambulanser åkt därifrån.

Korsningen mellan Prinsessegade och Bådmansgade har spärrats av, och det ska vara väldigt mycket människor på plats.

Det finns ännu inga uppgifter angående skadeläget på de skjutna personerna.

– I samband med situationen i Christiania kan vi konstatera att flera personer träffats av skottlossning. Detaljer följer, framhåller Köpenhamnspolisen via X.

Gammalt militärområde

Området Christiania är en av Köpenhamns mest populära turistattraktioner.

– Den lilla staden i staden inrättades 1971 när ockupanter klippte hål i staketet till ett gammalt militärområde på Bådmandsgade, och bosatte i barackerna, framhåller turistbyrån Visit Denmark.

– Området blev snabbt känt som pusher street, där man kunde köpa hasch och marijuana (men inga tunga droger) i små bodar. 

“Kan upplevas som rå”

Trots områdets rykte som turistattraktion är den en kontroversiell stadsdel.

– Även om Christiania är relativt tryggt och välbesökt så är fristaden kontroversiell och ett ständigt ämne för diskussion, bland annat på grund av den öppna och olagliga handeln med hasch. I synnerhet miljön kring Pusher Street kan upplevas som rå, fortsätter turistbyrån.

Foto: M. König

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen