Danmark varnar turister – “Håll er borta”

2023 09 08

Högt uppsatta politiker i Danmark riktar en skarp uppmaning till turister och utländska besökare.

En av Danmarks absolut största turistattraktioner har trätt in i en ny verklighet.

Drygt en miljon besöker platsen varje år – och folk beskriver den som “en annan värld”.

Det handlar om stadsdelen Christiania i Köpenhamn som den senaste tiden har drabbats hårt av en våldsvåg och kriminella gäng.

Unikt budskap

I slutet av augusti sköts en man i 30-årsåldern ihjäl i just Christiania. Fyra andra personer skadades i samma skjutning.

Det fick boende i området att gå ihop och kräva samma sak – stoppa droghandeln på gatan Pusher Street.

Ett unikt budskap med tanke på att Christiania sedan 1971 fungerat som ett parallellsamhälle där droger som cannabis florerat fritt utan att myndigheterna ingriper.

Och den bilden är intakt bland utländska turister som besöker stadsdelen, enligt en undersökning från danska TV2 Kosmopol.

"Håll er borta"

Att turister inte förstår riskerna i området oroar danska politiker.

Och nu går såväl justitieminister Peter Hummelgard (S) som Köpenhamns överborgmästare Sophie Hæstrup Andersen (S) ut och varnar potentiella besökare.

– Håll er borta. Det är inte längre det här öppna och härliga stället där man komma och köpa sig en bit “mys-cannabis, säger den senare i en intervju med SVT Skåne.

"Naiv föreställning"

Överborgmästaren poängterar att det istället har blivit ett samhälle där gängkriminella kämpar om marknadsandelar.

– Många av turisterna har en naiv föreställning om att det handlar om hippies som odlar hampa i ett drivhus där hemma, fyller Peter Hummelgard i.

Polisen misslyckas

En del frågar sig varför polisen inte bara går in på Pusher Street och rensar ut bodarna där det säljs hasch och cannabis.

– Det är inte så vettigt ur polisiär synvinkel, för historien har visat att man har misslyckats med det många gånger, säger Søren Thomassen, chefspolisinspektör vid Köpenhamnspolisen, till DR Nyheder.

Omger sig med vakter

Flera kranskommuner till Köpenhamn oroas också att våldet och brottsligheten kommer att flytta någon annanstans om den uppmärksammade gatan stängs av.

Men polisen är optimistisk om att kunna hantera ett sådant scenario.

– Det är komplext när man har så många kriminella på ett så litet område som Christiania. De omger sig med vakter och en massa annat skydd för att se till att vi inte kan komma in och göra som vi vill, säger Søren Thomassen.

Foto: Johan Nilsson/Øresundsbron

Text: Redaktionen

Rysk jätte paralyserad – har ingen chans

2026 10 24

Det knakar i fogarna för en rysk oljegigant.

Ukrainska drönarattacker har paralyserat den ryska oljejätten Rosneft.

Den ryska jätten har ingen chans att återställa reparationerna innan Ukraina slår till igen, rapporterar oberoende Moscow Times.

Attackerat över 100 gånger

Ukrainas attacker mot ryska oljetillgångar ökade kraftigt under det senaste året. Antalet bekräftade träffar mellan januari och oktober var mer än dubbelt så stort 2026 som under motsvarande period 2025.

– Sedan årets början har Ukrainas väpnade styrkor attackerat ryska oljeraffinaderier vid 114 tillfällen, enligt Bloombergs beräkningar, skriver tidningen.

Rosneft har drabbats särskilt hårt.

Det statliga bolaget är Rysslands största oljeföretag och driver tolv raffinaderier som tillsammans står för en tredjedel av landets oljeraffinering.

Enligt Bloomberg, som hänvisar till företagsledare och interna dokument, har attackerna försatt bolaget i en allt svårare situation.

Källor uppger för nyhetsbyrån att ytterligare två månader av krig i samma omfattning är ”ohållbart” för Rosnefts verksamhet.

Läs också: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Raffinaderier står stilla

Flera av bolagets anläggningar har haft stora problem efter attackerna.

Rjazanraffinaderiet, det största i bolagets nätverk, har stoppat bränsleproduktionen minst fyra gånger under året och har ännu inte återhämtat sig helt.

Syzrans raffinaderi har under de senaste sex månaderna nästan hela tiden stått stilla eller arbetat med bara en tredjedel av sin kapacitet.

Även raffinaderiet i Tuapse vid Svarta havet har drabbats. Anläggningen har inte återupptagit verksamheten sedan den stoppades i april.

Samtidigt växer kostnaderna för reparationer och ny utrustning. Enligt Bloombergs källor har vissa reparationer medvetet dragit ut på tiden, så att arbeten som kunde ha genomförts på några dagar i stället tagit flera veckor.

– Behovet av reparationer och utrustning vid raffinaderierna, liksom de tillhörande kostnaderna, samlas på Rosnefts balansräkning och når nivåer som företaget inte längre klarar av att upprätthålla, uppger Bloombergs källor.

Sanktioner försvårar reparationerna

Rosneft har dessutom svårt att få tag på reservdelar till de anläggningar där motorbränsle produceras.

På grund av västerländska sanktioner är reservdelar från väst inte tillgängliga. Alternativ från Kina och Ryssland kan kräva flera månaders väntan och passar ofta inte ihop med den befintliga utrustningen.

Försök att skydda raffinaderierna med drönarnät, stålvajrar och till och med fraktcontainrar har inte gett önskat resultat, enligt Bloomberg, som hänvisar till interna dokument från Rosneft.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata

Text: Redaktionen