Danmark varnar turister – “Håll er borta”

2023 09 08

Högt uppsatta politiker i Danmark riktar en skarp uppmaning till turister och utländska besökare.

En av Danmarks absolut största turistattraktioner har trätt in i en ny verklighet.

Drygt en miljon besöker platsen varje år – och folk beskriver den som “en annan värld”.

Det handlar om stadsdelen Christiania i Köpenhamn som den senaste tiden har drabbats hårt av en våldsvåg och kriminella gäng.

Unikt budskap

I slutet av augusti sköts en man i 30-årsåldern ihjäl i just Christiania. Fyra andra personer skadades i samma skjutning.

Det fick boende i området att gå ihop och kräva samma sak – stoppa droghandeln på gatan Pusher Street.

Ett unikt budskap med tanke på att Christiania sedan 1971 fungerat som ett parallellsamhälle där droger som cannabis florerat fritt utan att myndigheterna ingriper.

Och den bilden är intakt bland utländska turister som besöker stadsdelen, enligt en undersökning från danska TV2 Kosmopol.

"Håll er borta"

Att turister inte förstår riskerna i området oroar danska politiker.

Och nu går såväl justitieminister Peter Hummelgard (S) som Köpenhamns överborgmästare Sophie Hæstrup Andersen (S) ut och varnar potentiella besökare.

– Håll er borta. Det är inte längre det här öppna och härliga stället där man komma och köpa sig en bit “mys-cannabis, säger den senare i en intervju med SVT Skåne.

"Naiv föreställning"

Överborgmästaren poängterar att det istället har blivit ett samhälle där gängkriminella kämpar om marknadsandelar.

– Många av turisterna har en naiv föreställning om att det handlar om hippies som odlar hampa i ett drivhus där hemma, fyller Peter Hummelgard i.

Polisen misslyckas

En del frågar sig varför polisen inte bara går in på Pusher Street och rensar ut bodarna där det säljs hasch och cannabis.

– Det är inte så vettigt ur polisiär synvinkel, för historien har visat att man har misslyckats med det många gånger, säger Søren Thomassen, chefspolisinspektör vid Köpenhamnspolisen, till DR Nyheder.

Omger sig med vakter

Flera kranskommuner till Köpenhamn oroas också att våldet och brottsligheten kommer att flytta någon annanstans om den uppmärksammade gatan stängs av.

Men polisen är optimistisk om att kunna hantera ett sådant scenario.

– Det är komplext när man har så många kriminella på ett så litet område som Christiania. De omger sig med vakter och en massa annat skydd för att se till att vi inte kan komma in och göra som vi vill, säger Søren Thomassen.

Foto: Johan Nilsson/Øresundsbron

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen