Danmark varnar turister – “Håll er borta”

2023 09 08

En av Danmarks absolut största turistattraktioner har trätt in i en ny verklighet.

Drygt en miljon besöker platsen varje år – och folk beskriver den som “en annan värld”.

Det handlar om stadsdelen Christiania i Köpenhamn som den senaste tiden har drabbats hårt av en våldsvåg och kriminella gäng.

Unikt budskap

I slutet av augusti sköts en man i 30-årsåldern ihjäl i just Christiania. Fyra andra personer skadades i samma skjutning.

Det fick boende i området att gå ihop och kräva samma sak – stoppa droghandeln på gatan Pusher Street.

Ett unikt budskap med tanke på att Christiania sedan 1971 fungerat som ett parallellsamhälle där droger som cannabis florerat fritt utan att myndigheterna ingriper.

Och den bilden är intakt bland utländska turister som besöker stadsdelen, enligt en undersökning från danska TV2 Kosmopol.

"Håll er borta"

Att turister inte förstår riskerna i området oroar danska politiker.

Och nu går såväl justitieminister Peter Hummelgard (S) som Köpenhamns överborgmästare Sophie Hæstrup Andersen (S) ut och varnar potentiella besökare.

– Håll er borta. Det är inte längre det här öppna och härliga stället där man komma och köpa sig en bit “mys-cannabis, säger den senare i en intervju med SVT Skåne.

"Naiv föreställning"

Överborgmästaren poängterar att det istället har blivit ett samhälle där gängkriminella kämpar om marknadsandelar.

– Många av turisterna har en naiv föreställning om att det handlar om hippies som odlar hampa i ett drivhus där hemma, fyller Peter Hummelgard i.

Polisen misslyckas

En del frågar sig varför polisen inte bara går in på Pusher Street och rensar ut bodarna där det säljs hasch och cannabis.

– Det är inte så vettigt ur polisiär synvinkel, för historien har visat att man har misslyckats med det många gånger, säger Søren Thomassen, chefspolisinspektör vid Köpenhamnspolisen, till DR Nyheder.

Omger sig med vakter

Flera kranskommuner till Köpenhamn oroas också att våldet och brottsligheten kommer att flytta någon annanstans om den uppmärksammade gatan stängs av.

Men polisen är optimistisk om att kunna hantera ett sådant scenario.

– Det är komplext när man har så många kriminella på ett så litet område som Christiania. De omger sig med vakter och en massa annat skydd för att se till att vi inte kan komma in och göra som vi vill, säger Søren Thomassen.

Foto: Johan Nilsson/Øresundsbron

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen