Danmarks restriktioner borta – viruset inte längre samhällsfarligt

2022 02 01

Från och med idag är Danmarks restriktioner borttagna. Coronaviruset anses inte längre vara lika farligt för samhället.

Enligt DR orsakar coronaviruset inte längre lika allvarliga störningar i det danska samhället. Därför valde Danmarks myndigheter att från och med idag slopa alla restriktioner.

Alla krav borta

Det finns inget krav på munskydd eller vaccinationspass som båda har blivit en viktig del i hur samhället fungerar sedan pandemins start. Danmark har tagit bort alla krav, och enligt DR kan människor till och med ta bort appen där deras vaccinationspass finns lagrade.

Nattklubbar öppnar igen

Danmarks nattliv får liv igen. Myndigheterna har tagit bort alla restriktioner för nattklubbar, restauranger och barer vilket betyder att de från och med idag får hålla öppet nattetid.

Inga begränsningar

Restriktionerna för evenemang, kaféer och restauranger har även blivit slopade. Det finns inga begränsningar för antalet deltagare på teaterföreställningar, fotbollsmatcher eller konserter. För restauranger och kaféer finns det inte heller krav på hur många gäster det får finnas per kvadratmeter.

Epidemin dör ut

Då tillräckligt många har blivit smittade av omikronvarianten anser Jens Lundgren, professor i infektionssjukdomar, att det snart kommer uppstå en flockimmunitet.

- Inom kort kommer epidemin att dö ut. Men det behöver inte betyda att allt är tillbaka till det normala, säger han till TV 2.

Färre blir allvarligt sjuka

Omikronvarianten har visat sig ge ett lindrigare sjukdomsförlopp, men samtidigt är varianten mer smittsam. Dock blir färre och färre allvarligt sjuka.

- Vi har varit här förut, men den här gången är det annorlunda, säger Jens Lundgren.

Omöjligt att göra framtidsplan

Det finns dock inte tillräckligt mycket kunskap om omikronsmittan för att det ska gå att göra en plan för framtiden. Det är alltså inte uteslutet att Danmarks restriktioner kommer tillbaka. Jens Lundgren förklarar att de inte vet hur länge immuniteten från omikron varar, men att informationen inom de närmsta sex till nio månaderna kommer klargöra en del frågor kring läget.

- Vi behöver ingen plan just nu. Vi behöver mer kunskap, och det borde vi nog få, säger han.

Foto: N. Karvounis

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


14 november 2025

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

2026 04 11

En del läkemedel i Sverige riskerar att försvinna.

Europa tappar sin ledande roll i läkemedelsutveckling när investeringar flyttar till USA och Kina.

Det kan leda till att nya mediciner lanseras senare – eller inte alls – i Sverige.

Europa halkar efter

För 35 år sedan stod Europa för nästan hälften av forskning och utveckling inom läkemedel.

I dag är siffran nere på omkring 26 procent, medan USA har vuxit till cirka 55 procent.

Kina har snabbt blivit en stor aktör inom läkemedelsutveckling. För tio år sedan stod landet för bara 4 procent av den globala forskningsbudgeten i branschen, men i dag är andelen nära en tredjedel enligt ING.

Den här förskjutningen innebär att läkemedelsbolag i allt högre grad prioriterar andra marknader än Europa.

– För läkemedel där värde är lösningen kommer vi att se uppskjutningar av lanseringar i Europa, säger Diederik Stadig, sjukvårdsanalytiker på finansbolaget ING, till CNBC.

Det betyder i praktiken att patienter i Europa – inklusive Sverige – kan få vänta längre på nya behandlingar.

LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts

Sverige kan drabbas

Sverige, som är en del av EU:s gemensamma läkemedelsmarknad, påverkas direkt om bolag väljer bort Europa för lanseringar eller investeringar.

Om läkemedelsbolag prioriterar USA-marknaden, där betalningsviljan är högre, kan vissa mediciner helt enkelt bli sena eller i värsta fall inte lanseras i Europa alls.

Detta är särskilt allvarligt för patienter med ovanliga sjukdomar eller behov av nya specialläkemedel, där tillgången ofta är beroende av just de senaste innovationerna.

– Vi måste öka utgifterna och utrota statliga återkrav och skatter – den här politiken är avgörande för att hålla företag kvar i EU och förbättra tillgången, säger Nathalie Moll, generaldirektör för branschorganisationen EFPIA.

Redan brist

SVT rapporterade redan för tre år sedan om läkemedelsbrist.

Då uppgavs den svaga svenska kronan som en av flera faktorer bakom den ökande läkemedelsbristen i Sverige.

När kronan tappar i värde blir det dyrare för apotek och regioner att köpa in mediciner från den globala marknaden, vilket kan påverka tillgången.

Det innebär att läkemedel som tillverkas utomlands kan bli dyrare att importera till Sverige, vilket i sin tur ökar risken för att vissa mediciner prioriteras bort eller blir restnoterade.

– Det är en komponent som försvårar just Sveriges situation, sade Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, till SVT vid tillfället.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen