Danska lågpriskedjan expanderar i Sverige – “Efterfrågan är stor”

2025 04 12

Den danska lågpriskedjan Jem & Fix växer.

Lågpriskedjan fortsätter därmed utmana kedjor som Byggmax.

Jem & Fix öppnade två nya butiker i mars – och nu i april kommer ytterligare en butik att öppnas i Sverige.

Det rapporterar Market.

Ny butik

Jem & Fix öppnade den 25 mars i Ljusdal och den 4 mars i Kil.

Dessutom slog man upp en ny butik i Lomma den 25 februari.

Den 14 april blir det dags för nästa öppning – då byggkedjan etablerar sig i Simrishamn.

“Stor efterfrågan”

Vd Fredrik Hennings kommenterar.

– Vi finns redan i Ystad, Skurup och Sjöbo, men för många är butiken i Simrishamn vår första ”äkta” Österlen-butik, säger han.

– Vi vet att efterfrågan är stor och ser fram emot att få bidra till ett starkare handelsutbud i regionen.

Det är Jem & Fix

Kedjan grundades i Danmark, med det något ovanliga namnet som kommer från danskans ”hjem og fiks”, det vill säga ”hem och fix”.

År 1988 öppnade den första Jem & fix-butiken i danska Fredericia.

De första svenska butikerna öppnade år 2005, i Karlshamn, Karlskrona och Gislaved.

Sedan dess har organisationen vuxit ordentligt, och idag har kedjan över 220 butiker i Skandinavien – med 71 butiker i Sverige, 135 i Danmark och 20 i Norge.

“Är enormt”

Jem & Fix är ett familjeägt företag, och en del av Harald Nyborg-koncernen tillsammans med Harald Nyborg och Daells Bolighus.

Lågpriskedjan går mot strömmen i en tid då många företag i olika branscher tvingas slå igen dörrarna på grund av de ekonomiska förutsättningarna.

Lågkonjunkturen har bitit sig fast i Sverige och konkursansökningarna fortsätter att ramla in månad efter månad.

Företagsägare fortsätter att blicka mot Riksbanken i hopp om ytterligare räntesänkningar.

Riksbanken har aviserat att det inte kommer att bli några sänkningar i närtid.

Dock har USA:s president Donald Trumps tullar ändrat på förutsättningarna – och vissa bedömare pekar på att det kan bli räntesänkningar inom kort trots allt.

Foto: Jem & fix

Text: Redaktionen

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Massiv kinesisk expansion i Ryssland

2026 03 06

Kina storsatsar i Ryssland.

Allt fler kinesiska företag tar sig in på den ryska online‑marknaden och hotar traditionella ryska aktörer.

Under förra året startades var femte e‑handelsföretag i landet med kinesiskt inflytande, rapporterar oberoende Moscow Times.

Ökar sin närvaro online

Under 2025 startades en betydande mängd nya online‑företag i Ryssland där en kinesisk medborgare varit grundare eller vd.

Ungefär var femte nyregistrerat e‑handelsbolag var kinesiskt enligt en undersökning från T-Business.

Analytiker visar att förra året fördubblades antalet registreringar av kinesiska företag inom e‑handel, och det totala antalet kinesiska aktörer som sysslar med online‑handel i Ryssland ökade 2,4 gånger jämfört med 2024.

– Den här utvecklingen är snabbare än vad vi sett tidigare, och visar på en tydlig trend av kinesiskt inflytande i Rysslands digitala ekonomi, säger en affärsanalytiker som följer marknaden.

LÄS MER: 80 procent stoppas – dundersmäll för Putins armé

Slår mot ryska aktörer

Den ökade närvaron av kinesiska nätverksföretag innebär att ryska entreprenörer möter hårdare konkurrens i en redan utmanande ekonomi.

Många ryska e‑handelsplattformar har tidigare haft en dominerande roll i landet, men den snabba ökningen av kinesiska aktörer har lett till ett ökat tryck – särskilt inom varuförsäljning och tekniska tjänster.

Experter menar att kinesiska företag ofta har stora resurser och effektiva logistikkedjor, vilket kan ge dem fördelar i konkurrensen om ryska konsumenter och partners.

– Det här är inte bara tillfälliga satsningar – det är en strukturell förändring, säger en marknadsexpert med fokus på e‑handel, till Moscow Times.

Öppnar upp

Den kinesiska expansionen i Rysslands digitala ekonomi kommer i ett läge där många västerländska företag har lämnat den ryska marknaden efter sanktioner och handelsbegränsningar.

Detta öppnar upp för asiatiska aktörer att ta större marknadsandelar.

Samtidigt fortsätter Kina och Ryssland bygga ekonomiska relationer inom många sektorer, där Kina länge varit en av de största handelspartnerna för rysk import och export.

LÄS MER: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen