Danska lågpriskedjan expanderar i Sverige – “Efterfrågan är stor”

2025 04 12

Den danska lågpriskedjan Jem & Fix växer.

Lågpriskedjan fortsätter därmed utmana kedjor som Byggmax.

Jem & Fix öppnade två nya butiker i mars – och nu i april kommer ytterligare en butik att öppnas i Sverige.

Det rapporterar Market.

Ny butik

Jem & Fix öppnade den 25 mars i Ljusdal och den 4 mars i Kil.

Dessutom slog man upp en ny butik i Lomma den 25 februari.

Den 14 april blir det dags för nästa öppning – då byggkedjan etablerar sig i Simrishamn.

“Stor efterfrågan”

Vd Fredrik Hennings kommenterar.

– Vi finns redan i Ystad, Skurup och Sjöbo, men för många är butiken i Simrishamn vår första ”äkta” Österlen-butik, säger han.

– Vi vet att efterfrågan är stor och ser fram emot att få bidra till ett starkare handelsutbud i regionen.

Det är Jem & Fix

Kedjan grundades i Danmark, med det något ovanliga namnet som kommer från danskans ”hjem og fiks”, det vill säga ”hem och fix”.

År 1988 öppnade den första Jem & fix-butiken i danska Fredericia.

De första svenska butikerna öppnade år 2005, i Karlshamn, Karlskrona och Gislaved. 

Sedan dess har organisationen vuxit ordentligt, och idag har kedjan över 220 butiker i Skandinavien – med 71 butiker i Sverige, 135 i Danmark och 20 i Norge.

“Är enormt”

Jem & Fix är ett familjeägt företag, och en del av Harald Nyborg-koncernen tillsammans med Harald Nyborg och Daells Bolighus.

Lågpriskedjan går mot strömmen i en tid då många företag i olika branscher tvingas slå igen dörrarna på grund av de ekonomiska förutsättningarna.

Lågkonjunkturen har bitit sig fast i Sverige och konkursansökningarna fortsätter att ramla in månad efter månad.

Företagsägare fortsätter att blicka mot Riksbanken i hopp om ytterligare räntesänkningar.

Riksbanken har aviserat att det inte kommer att bli några sänkningar i närtid.

Dock har USA:s president Donald Trumps tullar ändrat på förutsättningarna – och vissa bedömare pekar på att det kan bli räntesänkningar inom kort trots allt.

Foto: Jem & fix

Text: Redaktionen


04 aug 26

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

–  Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor 

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen


4 augusti 2026

Kommer vara gratis efter årsskiftet – storsatsning från regeringen

2026 08 05

En stor satsning från regeringen fortsätter även 2027.

I våras beslutade regeringen att göra en satsning för att erbjuda fler svenskar möjligheten att få barn genom provrörsbefruktning, även kallat IVF.

– Regeringen och Sverigedemokraterna satsar nu på vården för ofrivilligt barnlösa, framhöll sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD), finansminister Elisabeth Svantesson (M) och jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i samband med beslutet.

– I den kommande vårändringsbudgeten avsätts 327 miljoner kronor för att möjliggöra tre extra IVF-försök. Det är en viktig åtgärd för att öka möjligheterna för många att få barn, i synnerhet då forskning visar att chanserna till en lyckad graviditet ökar med fler IVF-försök.

Bara 2026

De extra pengarna avsattes för 2026.

Men flera läkare och patienter har ifrågasatt satsningen, då det är svårt att hinna göra tre försök innan årsskiftet, rapporterar SR.

Som svar går nu sjukvårdsministern ut med besked inför framtiden. Satsningen på de tre extra kostnadsfria IVF-försöken kommer fortsätta också under 2027, vilket gör att möjligheten kommer finnas kvar.

– Den här satsningen ligger permanent och ska fortsätta framåt och tanken är ju att det här ska ge fler par möjligheten att förverkliga drömmen om barn, säger Elisabet Lann, till radion.

LÄS MER: Svenskt rymdbolag i konkurs

Kan tas bort

Regeringens besked är tydligt. Men om en ny regeringen tillträder efter valet kan det bli en ändring.

– Ska man plocka bort det här måste man aktivt besluta att avbryta och det kan ju en regering alltid göra, men från den här regeringens sida så ligger beslutet fast, säger Elisabet Lann.

Många drabbas

Omkring vart sjätte par i Sverige drabbas av ofrivillig barnlöshet, enligt regeringen.

Det kan föra med sig både medicinska och psykosociala svårigheter.

– För de enskilda personerna blir kostnaderna höga, en genomsnittlig behandling kostar enligt det nationella kvalitetsregistret upp emot 50 000 kronor. Längtan efter barn kan till sist bli en fråga om storleken på plånboken, framhåller regeringen.

LÄS MER: Konkurserna ökar i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen