Danska soldater inte välkomna – Sveriges regering uttrycker oro

2022 01 27

Den styrka som Danmark skickat till Mali som en del av det franskledda multinationella specialförbandet Task Force Takuba lämnar nu landet.

Danmark hade skickat en styrka på 90 personer till Mali för att att bekämpa militanta islamister, som en del av det franska multinationella specialförbandet Task Force Takuba, som även Sverige är en del av.

Inte välkomna 

Kort efter att de danska trupperna anlänt till Mali meddelade militärjuntan att de inte var välkomna i landet. Anledningen är att Juntan anser att Danmark inte har följt de protokoll som finns och att de även saknar en formell inbjudan.

– Kuppgeneralerna skickade ut ett offentligt uttalande där de återigen upprepade att Danmark inte är välkommet i Mali. Det kommer vi naturligtvis inte att stå ut med så därför har vi beslutat att dra hem våra soldater, säger Danmarks utrikesminister Jeppe Kofod till DR.

Sverige på plats i Mali

Sverige bidrar med närmare 380 soldater i olika insatser i Mali och utrikesminister Ann Linde (S) är oroad över att de danska trupperna nu tvingas lämna.

Ann Linde (S) oroad

– Sverige beklagar att Danmark har tvingats dra tillbaka sin kontingent vid Task Force Takuba på grund av beslutet från maliska övergångsmyndigheterna. Vi har fortsatt nära kontakt med internationella partners för att diskutera möjliga konsekvenser för Takubaoperationenens status. Oroad över utvecklingen, meddelar Ann Linde (S) på Twitter ikväll.

Hundratals svenska soldater

Sverige bidrar med omkring 220 soldater och officerare till FN-insatsen Minusma, 150 till den multinationella specialförbandsinsatsen Task Force Takuba och 8 officerare till EU:s tränings- och utbildningsinsats EUTM Mali, uppger Försvarsmakten.

Frankrike vädjar till juntan

Frankrike och 14 andra länder har bett juntan att tillåta att de danska trupperna stannar kvar i landet och menar att Danmark faktiskt har följt det protokoll som finns. På det svarade en talesperson för juntan att de vill att Danmark tar hem sina trupper omedelbart och att Frankrike ska sluta med sina “koloniala reflexer”, uppger France 24 .

Kommer sannolikt att påverka framtiden

Juntans beslut att be Danmark att kalla hem sina trupper visar sannolikhet hur de kommer agera i framtiden. Norge, Ungern, Portugal, Rumänien och Litauen har planerat att skicka trupper till Mali senare i år, men om det kommer att tillåtas är oklart  

Bakgrund till spänningarna i Mali

Bakgrunden till de ökade spänningarna i Mali är bland annat att militärjuntan som tog makten i mars 2020 har inte har hållit de politiska val som de lovat. Något som adderar ytterligare en dimension till spänningarna är att militärjuntan tagit hjälp av det ryska säkerhetsbolaget  Wagnergruppen för att behålla makten. 

Foto: Forsvaret

Text: Redaktionen


1 jul 26

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi  CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen


4 maj 2026

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen