Danska soldater inte välkomna – Sveriges regering uttrycker oro

2022 01 27

Den styrka som Danmark skickat till Mali som en del av det franskledda multinationella specialförbandet Task Force Takuba lämnar nu landet.

Danmark hade skickat en styrka på 90 personer till Mali för att att bekämpa militanta islamister, som en del av det franska multinationella specialförbandet Task Force Takuba, som även Sverige är en del av.

Inte välkomna 

Kort efter att de danska trupperna anlänt till Mali meddelade militärjuntan att de inte var välkomna i landet. Anledningen är att Juntan anser att Danmark inte har följt de protokoll som finns och att de även saknar en formell inbjudan.

– Kuppgeneralerna skickade ut ett offentligt uttalande där de återigen upprepade att Danmark inte är välkommet i Mali. Det kommer vi naturligtvis inte att stå ut med så därför har vi beslutat att dra hem våra soldater, säger Danmarks utrikesminister Jeppe Kofod till DR.

Sverige på plats i Mali

Sverige bidrar med närmare 380 soldater i olika insatser i Mali och utrikesminister Ann Linde (S) är oroad över att de danska trupperna nu tvingas lämna.

Ann Linde (S) oroad

– Sverige beklagar att Danmark har tvingats dra tillbaka sin kontingent vid Task Force Takuba på grund av beslutet från maliska övergångsmyndigheterna. Vi har fortsatt nära kontakt med internationella partners för att diskutera möjliga konsekvenser för Takubaoperationenens status. Oroad över utvecklingen, meddelar Ann Linde (S) på Twitter ikväll.

Hundratals svenska soldater

Sverige bidrar med omkring 220 soldater och officerare till FN-insatsen Minusma, 150 till den multinationella specialförbandsinsatsen Task Force Takuba och 8 officerare till EU:s tränings- och utbildningsinsats EUTM Mali, uppger Försvarsmakten.

Frankrike vädjar till juntan

Frankrike och 14 andra länder har bett juntan att tillåta att de danska trupperna stannar kvar i landet och menar att Danmark faktiskt har följt det protokoll som finns. På det svarade en talesperson för juntan att de vill att Danmark tar hem sina trupper omedelbart och att Frankrike ska sluta med sina “koloniala reflexer”, uppger France 24 .

Kommer sannolikt att påverka framtiden

Juntans beslut att be Danmark att kalla hem sina trupper visar sannolikhet hur de kommer agera i framtiden. Norge, Ungern, Portugal, Rumänien och Litauen har planerat att skicka trupper till Mali senare i år, men om det kommer att tillåtas är oklart  

Bakgrund till spänningarna i Mali

Bakgrunden till de ökade spänningarna i Mali är bland annat att militärjuntan som tog makten i mars 2020 har inte har hållit de politiska val som de lovat. Något som adderar ytterligare en dimension till spänningarna är att militärjuntan tagit hjälp av det ryska säkerhetsbolaget  Wagnergruppen för att behålla makten. 

Foto: Forsvaret

Text: Redaktionen


5 okt 2026

Sverige vägrar – Lavrov hotar med konsekvenser

2026 10 05

Ryssland har inlett en ny våg av attacker mot Kyjiv.

Bland annat har flera broar attackerats i massiva drönaranfall mot den ukrainska huvudstaden.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har samtidigt uppmanat utländska medborgare och diplomater att hålla sig undan. Lämna Kyjiv eller bär ansvaret för konsekvenserna, löd varningen som Lavrov utfärdade i helgen.

Nu kommer det svenska svaret.

Sverige vägrar lyda.

– Tillsammans med andra beskickningschefer i Kyjiv noterar vi med oro det ryska utrikesministeriets hot mot diplomater och utländska medborgare i Ukraina, skriver den svenska ambassaden i Kyjiv på X och fortsätter:

– Ryssland är bundet av Wienkonventionen och internationell humanitär rätt. Vi stannar i Kyjiv.

Lägger ansvaret på Sverige

Det var i lördags som Sergej Lavrov uppmanade utländska medborgare att lämna Ukrainas huvudstad.

– Ansvaret för eventuella negativa konsekvenser ligger helt och hållet hos dem som ignorerar denna varning, uppgav det ryska utrikesministeriet enligt Reuters.

Varningen kom efter att tre broar i Kyjiv som korsar floden Dnepr helt eller delvis stängts av till följd av ryska drönarattacker.

Läs mer: Historiskt besked till Ukraina

Merz dök upp 

Under söndagen attackerades även Pivnichnyibron, den norra bron, samtidigt som den tyska förbundskanslern Friedrich Merz dök upp i den ukrainska huvudstaden.

– Ukraina står inför avgörande veckor. Det är därför jag reste till Kyjiv idag med budskapet: ni kan lita på oss. Tysklands säkerhet beror också på resultatet av detta krig. Vi hjälper därför till också av egenintresse, framhöll Merz på X igår.

Tyskland, Italien, Spanien och Danmark har kommunicerat motsvarande svar som Sverige gjort efter Rysslands varningar. Samtliga lämnar beskedet att de kommer stanna i Kyjiv trots de ryska hoten.

Läs mer: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


5 okt 2026

Hugger Ryssland i ryggen – Moskva varnar för “nytt Ukraina”

2026 10 05

En av de forna Sovjetstaterna har huggit Ryssland i ryggen.

Det anser den före detta ryska presidenten Dmitrij Medvedev, numera vice ordförande i ryska säkerhetsrådet.

Armenien, på många sätt militärt och ekonomiskt allierat med Ryssland, har den senaste tiden förändrat sin utrikespolitik och närmat sig Europa och USA.

– Det nuvarande armeniska ledarskapet har beslutat att ändra sin riktning. Jag är säker på att detta inte kommer att leda till något gott. Det värsta som kan hända är dess förvandling till ett nytt Ukraina, säger Medvedev i en intervju med iransk statlig tv, enligt den ryska exiltidningen The Moscow Times.

"Testar" relationen

I samma veva går Kremlhöken till attack mot flera länder, som han inte nämner vid namn, för att “uppvigla något” och splittra länderna i Sydkaukasien. 

Han pekar på Georgien som tidigare öppnat för att gå med i Nato, vilket “ledde till konflikt”, enligt Medvedevs ord. Nu “testar” väst styrkan i relationen mellan Ryssland och Armenien på samma sätt, påstår han.

Väckt Putins vrede

Armenien har länge varit allierat till Ryssland, bland annat i den ryskledda militäralliansen CSTO. Förra året inledde landet emellertid en process för att kunna gå med i EU, vilket väckt Moskvas vrede. Även Vladimir Putin har varnat för att Armenien riskerar att bli ett “nytt Ukraina” och uppmanat till folkomröstning om frågan då han anser ett medlemskap i EU vara “omöjligt” att förena med medlemskap i den Eurasiska ekonomiska unionen EAEU.

– Vi lever nu igenom allt som händer på det ukrainska spåret. Och var började det? Med Ukrainas försök att gå med i EU, sade diktatorn i våras enligt RBC Ukraine.

Andra läser: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Dumpat diktatorn

Armeniens premiärminister Nikol Pashinyan har sagt att det är meningslöst att hålla en folkomröstning innan landet tilldelades kandidatstatus för EU-medlemskap. 

Tidigare i år ingick landet ett stort avtal med USA för att utveckla den armeniska kärnenergisektorn, vilket ytterligare ökade avståndet till Moskva.

Pashinyan har även uttryckt att det varit ett “strategiskt misstag” att lita på Ryssland.

Andra läser: Ryskt stridsflygplan har skjutit ner egna styrkor

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen