Danska soldater inte välkomna – Sveriges regering uttrycker oro

2022 01 27

Den styrka som Danmark skickat till Mali som en del av det franskledda multinationella specialförbandet Task Force Takuba lämnar nu landet.

Danmark hade skickat en styrka på 90 personer till Mali för att att bekämpa militanta islamister, som en del av det franska multinationella specialförbandet Task Force Takuba, som även Sverige är en del av.

Inte välkomna 

Kort efter att de danska trupperna anlänt till Mali meddelade militärjuntan att de inte var välkomna i landet. Anledningen är att Juntan anser att Danmark inte har följt de protokoll som finns och att de även saknar en formell inbjudan.

– Kuppgeneralerna skickade ut ett offentligt uttalande där de återigen upprepade att Danmark inte är välkommet i Mali. Det kommer vi naturligtvis inte att stå ut med så därför har vi beslutat att dra hem våra soldater, säger Danmarks utrikesminister Jeppe Kofod till DR.

Sverige på plats i Mali

Sverige bidrar med närmare 380 soldater i olika insatser i Mali och utrikesminister Ann Linde (S) är oroad över att de danska trupperna nu tvingas lämna.

Ann Linde (S) oroad

– Sverige beklagar att Danmark har tvingats dra tillbaka sin kontingent vid Task Force Takuba på grund av beslutet från maliska övergångsmyndigheterna. Vi har fortsatt nära kontakt med internationella partners för att diskutera möjliga konsekvenser för Takubaoperationenens status. Oroad över utvecklingen, meddelar Ann Linde (S) på Twitter ikväll.

Hundratals svenska soldater

Sverige bidrar med omkring 220 soldater och officerare till FN-insatsen Minusma, 150 till den multinationella specialförbandsinsatsen Task Force Takuba och 8 officerare till EU:s tränings- och utbildningsinsats EUTM Mali, uppger Försvarsmakten.

Frankrike vädjar till juntan

Frankrike och 14 andra länder har bett juntan att tillåta att de danska trupperna stannar kvar i landet och menar att Danmark faktiskt har följt det protokoll som finns. På det svarade en talesperson för juntan att de vill att Danmark tar hem sina trupper omedelbart och att Frankrike ska sluta med sina “koloniala reflexer”, uppger France 24 .

Kommer sannolikt att påverka framtiden

Juntans beslut att be Danmark att kalla hem sina trupper visar sannolikhet hur de kommer agera i framtiden. Norge, Ungern, Portugal, Rumänien och Litauen har planerat att skicka trupper till Mali senare i år, men om det kommer att tillåtas är oklart  

Bakgrund till spänningarna i Mali

Bakgrunden till de ökade spänningarna i Mali är bland annat att militärjuntan som tog makten i mars 2020 har inte har hållit de politiska val som de lovat. Något som adderar ytterligare en dimension till spänningarna är att militärjuntan tagit hjälp av det ryska säkerhetsbolaget  Wagnergruppen för att behålla makten. 

Foto: Forsvaret

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen