Danska soldater inte välkomna – Sveriges regering uttrycker oro

2022 01 27

Den styrka som Danmark skickat till Mali som en del av det franskledda multinationella specialförbandet Task Force Takuba lämnar nu landet.

Danmark hade skickat en styrka på 90 personer till Mali för att att bekämpa militanta islamister, som en del av det franska multinationella specialförbandet Task Force Takuba, som även Sverige är en del av.

Inte välkomna 

Kort efter att de danska trupperna anlänt till Mali meddelade militärjuntan att de inte var välkomna i landet. Anledningen är att Juntan anser att Danmark inte har följt de protokoll som finns och att de även saknar en formell inbjudan.

– Kuppgeneralerna skickade ut ett offentligt uttalande där de återigen upprepade att Danmark inte är välkommet i Mali. Det kommer vi naturligtvis inte att stå ut med så därför har vi beslutat att dra hem våra soldater, säger Danmarks utrikesminister Jeppe Kofod till DR.

Sverige på plats i Mali

Sverige bidrar med närmare 380 soldater i olika insatser i Mali och utrikesminister Ann Linde (S) är oroad över att de danska trupperna nu tvingas lämna.

Ann Linde (S) oroad

– Sverige beklagar att Danmark har tvingats dra tillbaka sin kontingent vid Task Force Takuba på grund av beslutet från maliska övergångsmyndigheterna. Vi har fortsatt nära kontakt med internationella partners för att diskutera möjliga konsekvenser för Takubaoperationenens status. Oroad över utvecklingen, meddelar Ann Linde (S) på Twitter ikväll.

Hundratals svenska soldater

Sverige bidrar med omkring 220 soldater och officerare till FN-insatsen Minusma, 150 till den multinationella specialförbandsinsatsen Task Force Takuba och 8 officerare till EU:s tränings- och utbildningsinsats EUTM Mali, uppger Försvarsmakten.

Frankrike vädjar till juntan

Frankrike och 14 andra länder har bett juntan att tillåta att de danska trupperna stannar kvar i landet och menar att Danmark faktiskt har följt det protokoll som finns. På det svarade en talesperson för juntan att de vill att Danmark tar hem sina trupper omedelbart och att Frankrike ska sluta med sina “koloniala reflexer”, uppger France 24 .

Kommer sannolikt att påverka framtiden

Juntans beslut att be Danmark att kalla hem sina trupper visar sannolikhet hur de kommer agera i framtiden. Norge, Ungern, Portugal, Rumänien och Litauen har planerat att skicka trupper till Mali senare i år, men om det kommer att tillåtas är oklart  

Bakgrund till spänningarna i Mali

Bakgrunden till de ökade spänningarna i Mali är bland annat att militärjuntan som tog makten i mars 2020 har inte har hållit de politiska val som de lovat. Något som adderar ytterligare en dimension till spänningarna är att militärjuntan tagit hjälp av det ryska säkerhetsbolaget  Wagnergruppen för att behålla makten. 

Foto: Forsvaret

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen