Danska soldater inte välkomna – Sveriges regering uttrycker oro

2022 01 27

Den styrka som Danmark skickat till Mali som en del av det franskledda multinationella specialförbandet Task Force Takuba lämnar nu landet.

Danmark hade skickat en styrka på 90 personer till Mali för att att bekämpa militanta islamister, som en del av det franska multinationella specialförbandet Task Force Takuba, som även Sverige är en del av.

Inte välkomna 

Kort efter att de danska trupperna anlänt till Mali meddelade militärjuntan att de inte var välkomna i landet. Anledningen är att Juntan anser att Danmark inte har följt de protokoll som finns och att de även saknar en formell inbjudan.

– Kuppgeneralerna skickade ut ett offentligt uttalande där de återigen upprepade att Danmark inte är välkommet i Mali. Det kommer vi naturligtvis inte att stå ut med så därför har vi beslutat att dra hem våra soldater, säger Danmarks utrikesminister Jeppe Kofod till DR.

Sverige på plats i Mali

Sverige bidrar med närmare 380 soldater i olika insatser i Mali och utrikesminister Ann Linde (S) är oroad över att de danska trupperna nu tvingas lämna.

Ann Linde (S) oroad

– Sverige beklagar att Danmark har tvingats dra tillbaka sin kontingent vid Task Force Takuba på grund av beslutet från maliska övergångsmyndigheterna. Vi har fortsatt nära kontakt med internationella partners för att diskutera möjliga konsekvenser för Takubaoperationenens status. Oroad över utvecklingen, meddelar Ann Linde (S) på Twitter ikväll.

Hundratals svenska soldater

Sverige bidrar med omkring 220 soldater och officerare till FN-insatsen Minusma, 150 till den multinationella specialförbandsinsatsen Task Force Takuba och 8 officerare till EU:s tränings- och utbildningsinsats EUTM Mali, uppger Försvarsmakten.

Frankrike vädjar till juntan

Frankrike och 14 andra länder har bett juntan att tillåta att de danska trupperna stannar kvar i landet och menar att Danmark faktiskt har följt det protokoll som finns. På det svarade en talesperson för juntan att de vill att Danmark tar hem sina trupper omedelbart och att Frankrike ska sluta med sina “koloniala reflexer”, uppger France 24 .

Kommer sannolikt att påverka framtiden

Juntans beslut att be Danmark att kalla hem sina trupper visar sannolikhet hur de kommer agera i framtiden. Norge, Ungern, Portugal, Rumänien och Litauen har planerat att skicka trupper till Mali senare i år, men om det kommer att tillåtas är oklart  

Bakgrund till spänningarna i Mali

Bakgrunden till de ökade spänningarna i Mali är bland annat att militärjuntan som tog makten i mars 2020 har inte har hållit de politiska val som de lovat. Något som adderar ytterligare en dimension till spänningarna är att militärjuntan tagit hjälp av det ryska säkerhetsbolaget  Wagnergruppen för att behålla makten. 

Foto: Forsvaret

Text: Redaktionen


Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen


19 mars 2026

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen