Därför är Sveriges smittspridning skyhög men dödstalen bland EU:s lägsta

2021 05 25

Sverige har en skyhög smittspridning – högst i EU – men ändå låga dödstal jämfört med övriga EU-länder och det finns flera troliga orsaker till detta.

Med 577 bekräftade smittfall per 100 000 invånare de senaste två veckorna är Sverige det land där smittspridningen är som värst i EU och EES just nu enligt Europiska Smittskyddsmyndigheten ECDC:s statistik. Men trots det ligger Sverige relativt bra till när det gäller låga dödstal samma period. Bara 7 av de 30 EU- och EES länderna har lägre dödstal än Sverige. Här är statistiken avseende Norden och de tre folkrikaste länderna, de tre med flest dödsfall per capita respektive de tre med högst smittspridning:

Fall per 100 000 invånare och dödsfall per 1 000 000 invånare senaste 2 veckorna:

Land                  Nya fall           Dödsfall

Ungern             148                   134

Kroatien          369                   128

Bulgarien        129                   110

Polen                 130                   94

Litauen             562                   56

Frankrike         335                  42

Tyskland           208                  35

Spanien            159                   24

Nederländer. 483                  15

Sverige             577                  12

Danmark         235                   2

Norge               108                    3

Finland                53                   3

Island                   18                   0

Epidemiolog Cecilia Magnusson, chef vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, lämnar flera möjliga orsaker till DN idag:

◾Hur pass väl man vaccinerat de äldre och mest sårbara. I Sverige har 94% av 80-plussarna fått minst en dos men i Ungern bara 72%, Kroatien 50% och Bulgarien bara 12%.

◾Sjukvårdens funktion. Sverige har en mycket bra intensivvård. Sjukvårdsinsatser med syrgas, blodförtunnande och ökad kunskap har räddat många smittade.

◾Testkapacitet och beräkningsmodell av positiva snabbtester och dödsfall kan variera i en del länder och därmed påverka statistiken.

[yop_poll id="89"]

01 juni 26

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 01

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år. 

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år. 

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.  

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

–  Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer 

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

–  Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


1 juni 2026

Sverige kan tvingas avskaffa skatt – kan vara olaglig

2026 06 01

En omtalad skatt i Sverige har blivit ett EU-ärende.

Den svenska bankskatten har tidigare fått grönt ljus av EU-kommissionen.

Nu kan skatten prövas på nytt.

EU-domstolens generaladvokat vill nämligen att kommissionen ser över möjligheten till att tvinga Sverige att avskaffa skatten, rapporterar EFN.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är inget fan av bankskatten. Men han avfärdar ett scenario där Sverige agerar i förtid och drar tillbaka den innan EU fattat sitt beslut.

– Vi har försökt hantera problemen med bankskatten, dels genom en lättnad som kommer Kommuninvest till dels för att deras verksamhet inte ska slås sönder, och sen genom att vi har en utredning som analyserar den här bankskatten. Den ska rapportera i januari nästa år och den ser vi fram emot att ta del av, säger Niklas Wykman till EFN.

S vill se skatt mot "övervinster"

Enligt finansmarknadsministern är bankskatt “mycket dåligt” och påverkar bland annat hushållens bolånekostnader negativt. 

Socialdemokraterna är av en annan uppfattning och har gått till val på att införa just en särskild skatt för bankerna. Det handlar om en tillfällig skatt mot “övervinster”.

Den tillfälliga skatten skulle gälla ett halvår till att börja med. Sen beror det på utvecklingen om man kan fortsätta med den, har partiets ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg sagt till Aftonbladet.

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

6,7 miljarder årligen

Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen, uppger att skatten inbringar drygt 6,7 miljarder kronor varje år. Han uppmanar även regeringen att slopa den.

– Nu befinner man sig i en process där skatten sannolikt förklaras olaglig. Då bör man från regeringens sida överväga att avskaffa skatten så snabbt som möjligt. Det vore ett klokt drag, säger Hans Lindberg till EFN.

LÄS MER: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen