Därför är Sveriges smittspridning skyhög men dödstalen bland EU:s lägsta

2021 05 25

Sverige har en skyhög smittspridning – högst i EU – men ändå låga dödstal jämfört med övriga EU-länder och det finns flera troliga orsaker till detta.

Med 577 bekräftade smittfall per 100 000 invånare de senaste två veckorna är Sverige det land där smittspridningen är som värst i EU och EES just nu enligt Europiska Smittskyddsmyndigheten ECDC:s statistik. Men trots det ligger Sverige relativt bra till när det gäller låga dödstal samma period. Bara 7 av de 30 EU- och EES länderna har lägre dödstal än Sverige. Här är statistiken avseende Norden och de tre folkrikaste länderna, de tre med flest dödsfall per capita respektive de tre med högst smittspridning:

Fall per 100 000 invånare och dödsfall per 1 000 000 invånare senaste 2 veckorna:

Land                  Nya fall           Dödsfall

Ungern             148                   134

Kroatien          369                   128

Bulgarien        129                   110

Polen                 130                   94

Litauen             562                   56

Frankrike         335                  42

Tyskland           208                  35

Spanien            159                   24

Nederländer. 483                  15

Sverige             577                  12

Danmark         235                   2

Norge               108                    3

Finland                53                   3

Island                   18                   0

Epidemiolog Cecilia Magnusson, chef vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, lämnar flera möjliga orsaker till DN idag:

◾Hur pass väl man vaccinerat de äldre och mest sårbara. I Sverige har 94% av 80-plussarna fått minst en dos men i Ungern bara 72%, Kroatien 50% och Bulgarien bara 12%.

◾Sjukvårdens funktion. Sverige har en mycket bra intensivvård. Sjukvårdsinsatser med syrgas, blodförtunnande och ökad kunskap har räddat många smittade.

◾Testkapacitet och beräkningsmodell av positiva snabbtester och dödsfall kan variera i en del länder och därmed påverka statistiken.

[yop_poll id="89"]

11 dec 2025

Pensionär måste betala – har för mycket pengar på banken

2025 12 11

Under 2025 och 2026 genomför Pensionsmyndigheten en nationell satsning.

Projektet kallas för ÅKA (Återkrav, Kraftsamling och Avarbetning) och går ut på att kräva tillbaka pengar från cirka 60 000 pensionärer som fått felaktiga utbetalningar i form av pension och bostadstillägg.

– Det kan handla om skulder på allt ifrån några tusenlappar till hur mycket som helst. Ibland har de felaktiga utbetalningarna pågått i flera år, sade Åsa Lindestam, ordförande i Pensionärernas riksorganisation, PRO till PROpensionären för ett år sedan.

Måste betala tillbaka – har för mycket pengar

Nu har ett uppmärksammat fall i Lidköping hamnat i medierna.

En pensionär måste betala tillbaka efter att ha haft för mycket pengar på banken, rapporterar Nya Lidköpings-Tidningen.

Detta då bostadstillägget betalats ut på fel grunder i nästan tio års tid. I juni tidigare i år gjorde Pensionsmyndigheten en ny beräkning och konstaterade att pensionären måste betala tillbaka 53 000 kronor.

Återkravet skickades ut den 15 november och måste vara betalt senast 15 december – annars kan fallet hamna hos Kronofogden.

Skattefritt stöd för fattigpensionärer

De flesta ärenden inom ÅKA berör felaktigt utbetalda bostadstillägg, som är ett skattefritt stöd för pensionärer med låg inkomst.

Den som har rätt till tillägget kan få upp till 7 290 kronor per månad beroende på bostadskostnad, inkomst, förmögenhet och familjesituation.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

För ett år sedan bollades frågan upp om att göra om hela pensionssystemet, mycket på grund av att dagens regelverk anses vara alldeles för obegripligt.

Det är otroligt svårt för den enskilda individen att förstå. Man får det här, men man förstår inte varför och man kan definitivt inte veta på förhand för det är för komplext, så redan där finns en poäng, sade Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till SR vid tillfället.

Det finns ett brett politiskt stöd för att göra om det grundläggande skyddet i systemet. 

LÄS MER: Här är banken med högst ränta just nu – hela listan

Arkivfoto: C. Langballe (personen på bilden är inte samma person som beskrivs i artikeln)

Text: Redaktionen


Massiv attack mot Ryssland – regnar ned över Moskva

2025 12 11

Över 300 drönare har i natt skickats mot Ryssland.

Ryska myndigheter utfärdade då en varning om ett omedelbart drönarhot, uppger Kyiv Post med hänvisning till rysk media.

Under natten till torsdagen har attackerna fortsatt.

Ett massivt anfall har riktats mot Moskva med drönare som regnar ned över huvudstaden, uppger borgmästaren Sergej Sobjanin enligt Kyiv Independent.

Minst 31 drönare uppges ha skjutits ned av det ryska luftförsvarssystemet.

– Sobjanin började rapportera om attacker mot den ryska huvudstaden sent på kvällen den 9 december och uppdaterade då fler drönare påstås ha skjutits ner över staden. Explosioner rapporterades i förorter till Moskva, enligt den ryska nyhetskanalen Telegram Shot, skriver den ukrainska tidningen.

Akutstoppar flygen

Till följd av drönarna har flygtrafiken ställts in på samtliga flygplatser i Moskvaregionen, uppger finländska Iltalehti som hänvisar till den ryska flygtrafikmyndigheten Rosaviatiya.

Även på andra platser i centrala Ryssland har flyg ställts in med omedelbar verkan. Flera flyg på väg till Moskva har istället tvingats landa i Sankt Petersburg.

Inga dödsfall eller skador har hittills rapporterats av de ryska myndigheterna.

– Räddningstjänsten arbetar på kraschplatserna, uppger Sergej Sobjanin på Telegram under flera tillfällen i natt.

LÄS MER: Ukraina slår tillbaka – återtar mark från Ryssland

Slår till mot militära mål

Ukraina använder sig regelbundet av långdistansdrönare för att slå tillbaka mot den ryska invasionen. Drönarna används för att attackera ryska militära och industriella mål, exempelvis oljeraffinaderier, vapenfabriker och ammunitionsdepåer.

Senaste Ukraina gick till motattack mot Moskvaregionen i den här omfattningen var den 27 oktober tidigare i höstas.

LÄS MER: Stor byteshandel nära – Ukraina kan få stridsflyg

Arkivfoto: T. Odintsova resp J. Figueroa

Text: Redaktionen