Därför attackerar Erdogan Sverige – politisk strategi

2022 05 23

Turkiets motstånd mot ett svenskt medlemskap i Nato är ingen hemlighet. Statsminister Magdalena Andersson (S) säger att samtalen med landet fortsätter och ser fram emot en fortsatt dialog.

– Det är bra att vi kan fortsätta den här dialogen, men det kommer säkert att ta lite tid, säger Magdalena Andersson enligt SVT med hänvisning till nyhetsbyrån TT.

Hon tillägger:

– Från början fick vi ju positiva signaler från Turkiet på hur de skulle se på en svensk och finsk ansökan till Nato. Nu har vi en dialog i gång. Den kommer att fortsätta och det ser jag fram emot.

Vill framstå som stark

Turkiet och president Recep Tayyip Erdogan utnyttjar kritiken mot Sverige och Finland för att öka sitt stöd på hemmaplan.

Det hävdar Tomas Thorén, SVT:s korrespondent i Turkiet.

En politisk strategi

Enligt Thorén och flera andra Turkietkännare är Erdogans hårda retorik en utstuderad politisk strategi.

– Turkiet försöker använda situationen för att vinna gehör för nationalistiska underströmningar på hemmaplan. Det här väcker starka känslor och det finns ett starkt stöd, säger Tomas Thorén till SVT,

Snart val

Flera experter har framhävt att president Erdogan försöker stärka sina aktier på hemmaplan inför presidentvalet som är planerat till 2023. Erdogan har tappat i förtroende och riskerar att förlora valet.

Tidigare har bland annat Utrikespolitiska institutet rapporterat om att presidentens ekonomisk politik har lett till en skyhög inflation i Turkiet.

– Landet är på väg mot ruinens brant, fastslog UI i början av februari.

Skyhög inflation

Under december 2021 låg inflationen i Turkiet enligt officiella siffror på 36 procent. Men den beräknas vara mycket högre än så.

– President Erdoğans tjurskalliga ekonomiska politik förstör Turkiets ekonomi och eldar på inflationen. Jag bedömer inflationen till skyhöga 94,3 procent på årsbasis, vilket är 2,5 gånger den officiella inflationssiffran för december från Turkstat. Statistikbyråns siffror är rena påhitt, betonar Steve Hanke, professor vid Johns Hopkins University i Baltimore, enligt UI.

I takt med att levnadsvillkoren för turkiska medborgare blir allt sämre försöker president Erdogan skifta fokus. Attackerna mot Sverige kan således tolkas vara ett försök att göra just detta.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen

Pensionär måste betala – har för mycket pengar på banken

2025 12 11

Under 2025 och 2026 genomför Pensionsmyndigheten en nationell satsning.

Projektet kallas för ÅKA (Återkrav, Kraftsamling och Avarbetning) och går ut på att kräva tillbaka pengar från cirka 60 000 pensionärer som fått felaktiga utbetalningar i form av pension och bostadstillägg.

– Det kan handla om skulder på allt ifrån några tusenlappar till hur mycket som helst. Ibland har de felaktiga utbetalningarna pågått i flera år, sade Åsa Lindestam, ordförande i Pensionärernas riksorganisation, PRO till PROpensionären för ett år sedan.

Måste betala tillbaka – har för mycket pengar

Nu har ett uppmärksammat fall i Lidköping hamnat i medierna.

En pensionär måste betala tillbaka efter att ha haft för mycket pengar på banken, rapporterar Nya Lidköpings-Tidningen.

Detta då bostadstillägget betalats ut på fel grunder i nästan tio års tid. I juni tidigare i år gjorde Pensionsmyndigheten en ny beräkning och konstaterade att pensionären måste betala tillbaka 53 000 kronor.

Återkravet skickades ut den 15 november och måste vara betalt senast 15 december – annars kan fallet hamna hos Kronofogden.

Skattefritt stöd för fattigpensionärer

De flesta ärenden inom ÅKA berör felaktigt utbetalda bostadstillägg, som är ett skattefritt stöd för pensionärer med låg inkomst.

Den som har rätt till tillägget kan få upp till 7 290 kronor per månad beroende på bostadskostnad, inkomst, förmögenhet och familjesituation.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

För ett år sedan bollades frågan upp om att göra om hela pensionssystemet, mycket på grund av att dagens regelverk anses vara alldeles för obegripligt.

– Det är otroligt svårt för den enskilda individen att förstå. Man får det här, men man förstår inte varför och man kan definitivt inte veta på förhand för det är för komplext, så redan där finns en poäng, sade Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till SR vid tillfället.

Det finns ett brett politiskt stöd för att göra om det grundläggande skyddet i systemet.

LÄS MER: Här är banken med högst ränta just nu – hela listan

Arkivfoto: C. Langballe (personen på bilden är inte samma person som beskrivs i artikeln)

Text: Redaktionen

Massiv attack mot Ryssland – regnar ned över Moskva

2025 12 11

Över 300 drönare har i natt skickats mot Ryssland.

Ryska myndigheter utfärdade då en varning om ett omedelbart drönarhot, uppger Kyiv Post med hänvisning till rysk media.

Under natten till torsdagen har attackerna fortsatt.

Ett massivt anfall har riktats mot Moskva med drönare som regnar ned över huvudstaden, uppger borgmästaren Sergej Sobjanin enligt Kyiv Independent.

Minst 31 drönare uppges ha skjutits ned av det ryska luftförsvarssystemet.

– Sobjanin började rapportera om attacker mot den ryska huvudstaden sent på kvällen den 9 december och uppdaterade då fler drönare påstås ha skjutits ner över staden. Explosioner rapporterades i förorter till Moskva, enligt den ryska nyhetskanalen Telegram Shot, skriver den ukrainska tidningen.

Akutstoppar flygen

Till följd av drönarna har flygtrafiken ställts in på samtliga flygplatser i Moskvaregionen, uppger finländska Iltalehti som hänvisar till den ryska flygtrafikmyndigheten Rosaviatiya.

Även på andra platser i centrala Ryssland har flyg ställts in med omedelbar verkan. Flera flyg på väg till Moskva har istället tvingats landa i Sankt Petersburg.

Inga dödsfall eller skador har hittills rapporterats av de ryska myndigheterna.

– Räddningstjänsten arbetar på kraschplatserna, uppger Sergej Sobjanin på Telegram under flera tillfällen i natt.

LÄS MER: Ukraina slår tillbaka – återtar mark från Ryssland

Slår till mot militära mål

Ukraina använder sig regelbundet av långdistansdrönare för att slå tillbaka mot den ryska invasionen. Drönarna används för att attackera ryska militära och industriella mål, exempelvis oljeraffinaderier, vapenfabriker och ammunitionsdepåer.

Senaste Ukraina gick till motattack mot Moskvaregionen i den här omfattningen var den 27 oktober tidigare i höstas.

LÄS MER: Stor byteshandel nära – Ukraina kan få stridsflyg

Arkivfoto: T. Odintsova resp J. Figueroa

Text: Redaktionen