Därför attackerar Erdogan Sverige – politisk strategi

2022 05 23

Turkiets motstånd mot ett svenskt medlemskap i Nato är ingen hemlighet. Statsminister Magdalena Andersson (S) säger att samtalen med landet fortsätter och ser fram emot en fortsatt dialog.

– Det är bra att vi kan fortsätta den här dialogen, men det kommer säkert att ta lite tid, säger Magdalena Andersson enligt SVT med hänvisning till nyhetsbyrån TT.

Hon tillägger:

– Från början fick vi ju positiva signaler från Turkiet på hur de skulle se på en svensk och finsk ansökan till Nato. Nu har vi en dialog i gång. Den kommer att fortsätta och det ser jag fram emot.

Vill framstå som stark

Turkiet och president Recep Tayyip Erdogan utnyttjar kritiken mot Sverige och Finland för att öka sitt stöd på hemmaplan.

Det hävdar Tomas Thorén, SVT:s korrespondent i Turkiet.

En politisk strategi

Enligt Thorén och flera andra Turkietkännare är Erdogans hårda retorik en utstuderad politisk strategi.

– Turkiet försöker använda situationen för att vinna gehör för nationalistiska underströmningar på hemmaplan. Det här väcker starka känslor och det finns ett starkt stöd, säger Tomas Thorén till SVT,

Snart val

Flera experter har framhävt att president Erdogan försöker stärka sina aktier på hemmaplan inför presidentvalet som är planerat till 2023. Erdogan har tappat i förtroende och riskerar att förlora valet.

Tidigare har bland annat Utrikespolitiska institutet rapporterat om att presidentens ekonomisk politik har lett till en skyhög inflation i Turkiet.

– Landet är på väg mot ruinens brant, fastslog UI i början av februari.

Skyhög inflation

Under december 2021 låg inflationen i Turkiet enligt officiella siffror på 36 procent. Men den beräknas vara mycket högre än så.

– President Erdoğans tjurskalliga ekonomiska politik förstör Turkiets ekonomi och eldar på inflationen. Jag bedömer inflationen till skyhöga 94,3 procent på årsbasis, vilket är 2,5 gånger den officiella inflationssiffran för december från Turkstat. Statistikbyråns siffror är rena påhitt, betonar Steve Hanke, professor vid Johns Hopkins University i Baltimore, enligt UI.

I takt med att levnadsvillkoren för turkiska medborgare blir allt sämre försöker president Erdogan skifta fokus. Attackerna mot Sverige kan således tolkas vara ett försök att göra just detta.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen

Tv-serie gör braksuccé – enbart “På spåret” ses av fler

2025 12 03

Etablerade program på bästa sändningstid som Carina Bergfeldt, Idol och Förrädarna har inget annat val än att erkänna sig besegrade.

I början av december är det en annan tv-serie som fått svenska folket att bänka sig framför tv-apparaterna.

Det är nämligen årets upplaga av SVT:s julkalender Tidstjuven som inlett månaden med en flygande start.

Enligt siffror från Mediamätning i Skandinavien, MMS, sågs första avsnittet av julkalendern i måndags av minst 1 324 000 personer.

Det kan jämföras med fjolårets succé Snödrömmar som vid första avsnittet lockade 1 077 000 tittare i broadcast.

Enda programmet som slår Tidstjuven på fingrarna är På spåret, som i fredags sågs av 1 910 000 tittare, enligt samma statistik.

"Inget annat än magiskt"

Årets julkalender handlar om 11-årige Clint som har kommit att hata julen sedan hans pappa försvann på julafton. En dag möter Clint en mystisk man som dyker upp i garderoben och har med sig en tidskikare som avslöjar att pappan lever – han är fast i forntiden.

Mottagandet har varit positivt i mediernas recensioner.

– En trevande inledning följs av en lång väntan, men desto närmare den 24:e vi kommer, desto mer spännande blir det. Och finalen är inget annat än magisk, skriver exempelvis DN:s Tara Moshizi.

– På det stora hela levererar årets julkalender, som är en rolig, lagom spännande och även rörande historia om en pojke som reser i tiden för att hitta sin försvunna pappa, framhåller Karolina Fjellborg i Aftonbladet.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

Många kända namn

I rollerna syns exempelvis Simon J Berger, Maja Rung, Sissela Kyle och Inger Nilsson. Den sistnämnda är för många sannolikt mest känd som Pippi Långstrump i de klassiska Pippifilmerna från 1960-talet.

Calle Åstrand står bakom regin. Han har tidigare även gjort “Mirakel” från 2020 och “Håkan Bråkan” från 2003.

LÄS MER: “Sveriges sämsta bank” – har flera miljoner kunder

Foto: Bo Håkanson, SVT På spåret

Text: Redaktionen

Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 04

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen