Därför har män börjat ta mer socialt ansvar i familjen

2023 08 27

En ny studie visar ett trendbrott bland män.

Under en längre tid har kommunikationen med släkten skötts av kvinnorna i familjen.

Nu visar dock en ny studie att män tar allt mer ansvar för den sociala biten när det kommer till släkten och familjen.

Anledningarna handlar bland annat om nya digitala plattformar och nya normer om ansvarstagande.

Det rapporterar SVT.

“Intressant trendbrott”

Kommunikationen kan vara i form av att skicka julkort eller gratulera släktingar på födelsedagen.

En intressant ny utveckling, menar forskaren Lina Eklund som arbetat med studien.

– Unga män visar ett större engagemang i kommunikationen med släkten. De skickar sms eller skriver på sociala medier i samband med högtider eller bemärkelsedagar. Det är ett intressant trendbrott, säger hon.

Andra förväntningar

Det nya ansvarstagandet från männens sida tycks bland annat ha att göra med normer som förändrat den sociala strukturen.

– I dag har män och kvinnor andra förväntningar på vem som ska göra vad. Studien är en tydlig indikation, men vi behöver samtidigt undersöka det här på en mer storskalig nivå, säger Lina Eklund.

“Nya normer”

Eklund medger samtidigt att i de äldre generationerna är det alltjämt kvinnan som oftare tar kontakt med släkten.

Bland de yngre generationerna tycks privata mobiltelefoner spela en roll i kontakten som män har med sin familj.

– Om det förr varit kvinnors ansvar att skicka vykort från hela familjen, eller se till att barn, föräldrar och svärföräldrar gratulerades på födelsedagen, råder idag nya normer, framhåller Uppsala universitet.

Skifte i kommunikation

Det är bland annat den nya teknologin när det gäller kommunikation som uppmärksammas.

– Ny teknologi har bidragit till ett skifte från gruppbaserad kommunikation till individuell kommunikation. Den nya studien visar att med de nya teknologierna utför män mer familjekommunikation och tar i vissa fall även större ansvar för den.

Foto: N. Dumlao

Text: Redaktionen


USA säger ja – jättebesked för Ukraina

2026 01 06

Ukraina kräver säkerhetsgarantier från sina allierade för att kunna underteckna ett fredsavtal med Ryssland.

Europeiska länder har utryckt vilja att bistå, medan USA hittills har varit mer avvaktande.

Men nu uppges den krångliga frågan vara avgjord. 

Efter tisdagens toppmöte i Paris meddelar länderna i ”De villigas koalition” att man har enats om säkerhetsgarantier till Ukraina.

Dessutom är USA med på tåget.

– Det nya är att USA är villigt att ge sådana garantier. Huvudkomponenten är att övervaka och säkerställa att ett eventuellt fredsavtal följs, men också att brott mot avtalet kommer att engagera USA att stödja Ukraina, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre till Dagbladet efter mötet.

Støre beskriver beskedet som avgörande.

– Det är USA som behövs för att få trovärdiga säkerhetsgarantier på plats.

Hela listan

Enligt det norska regeringskansliet är Europa, USA och Ukraina överens om en slutdeklaration som specificerar vad som ska ingå i säkerhetsgarantierna.

Det handlar bland annat om:

- USA-ledd övervakning och verkställande av en framtida vapenvila, i samarbete med koalitionspartner

- Stöd till Ukrainas försvarsstyrkor

- En internationell säkerhetsstyrka på plats i Ukraina

- Stöd till Ukraina om Ryssland anfaller igen

- Långsiktigt militärt stöd och samarbete med Ukraina

LÄS MER: Grönländskt raseri – mot Danmark

Svensk optimism

Statsminister Ulf Kristersson (M) säger sig vara positiv efter tisdagens toppmöte. Han uppger att länderna har tagit ”ytterligare steg mot trovärdiga säkerhetsgarantier för Ukraina”.

– Med sådana finns det förutsättningar för en hållbar fred, det tycker jag är helt uppenbart, säger han till SVT.

LÄS OCKSÅ:

Mardröm för Irans ledare – nya uppgifter i dag

Rysslands “röda linje” passerad – Expert: Putin har skämt ut sig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


6 januari 2026

Trump fruktar riksrätt – ”vad i helvete pågår?”

2026 01 07

Donald Trump är orolig.

President Trumps utrikespolitiska agerande har återigen väckt uppseende de senaste dagarna, inte minst när det gäller Venezuela och Grönland.

Samtidigt uttrycker Trump oro över risken för ett inrikespolitiskt bakslag under 2026 – som kan leda till att han återigen ställs inför riksrätt.

”Vi måste vinna – annars…”

I november hålls det mellanårsval i USA – alla platser i representanthuset och en tredjedel av platserna i senaten står på spel.

Nu varnar Donald Trump sina partikamrater för vad som kommer att hända om republikanerna förlorar mellanårsvalet, rapporterar Reuters.

– Vi måste vinna mellanårsvalet, för om vi inte vinner mellanårsvalet kommer det bara att bli… jag menar, de kommer att hitta en anledning att ställa mig inför riksrätt, säger Donald Trump till republikanska politiker, enligt nyhetsbyrån.

– Jag blir ställd inför riksrätt, upprepar den amerikanska presidenten.

LÄS OCKSÅ: Vita huset hånar Kreml

”Vad i helvete pågår?!”

Trump är den enda presidenten i USA:s historia som har ställts inför riksrätt två gånger. Han friades dock i senaten båda gångerna.

Men nu fruktar han alltså att det ska hända igen om republikanerna förlorar mellanårsvalet.

Oron förstärks av dåliga opinionssiffror, och av den historiska erfarenheten att presidentens parti brukar förlora platser i mellanårsvalet.

Donald Trump uttrycker frustration över denna historik och de just nu svaga opinionssiffrorna.

– De säger att när man vinner presidentvalet förlorar man mellanårsvalet, säger Trump, enligt nyhetsbyrån.

– Jag önskar att ni kunde förklara för mig vad i helvete som pågår i det allmänna medvetandet, för vi har rätt politik, säger den amerikanska presidenten.

Riksrätt två gånger

Trump ställdes inför riksrätt 2019 på grund av anklagelser om maktmissbruk och rättshinder relaterade till Ukraina, rapporterar Axios.

2021 ställdes han återigen inför riksrätt, då anklagad för att ha hetsat till upploppet vid Kapitolium den 6 januari, alltså för exakt fem år sedan. Men han friades alltså i båda fallen.

Mellanårsvalet blir dock mycket viktigt för Trump, och presidenten har nu press på sig att ägna mer energi åt inrikespolitiken. Frågan om inflation och levnadskostnader är extra viktig för många amerikanska väljare, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Grönländskt raseri - mot Danmark

Foto: The White House

Text: Redaktionen