Därför har män börjat ta mer socialt ansvar i familjen

2023 08 27

Under en längre tid har kommunikationen med släkten skötts av kvinnorna i familjen.

Nu visar dock en ny studie att män tar allt mer ansvar för den sociala biten när det kommer till släkten och familjen.

Anledningarna handlar bland annat om nya digitala plattformar och nya normer om ansvarstagande.

Det rapporterar SVT.

“Intressant trendbrott”

Kommunikationen kan vara i form av att skicka julkort eller gratulera släktingar på födelsedagen.

En intressant ny utveckling, menar forskaren Lina Eklund som arbetat med studien.

– Unga män visar ett större engagemang i kommunikationen med släkten. De skickar sms eller skriver på sociala medier i samband med högtider eller bemärkelsedagar. Det är ett intressant trendbrott, säger hon.

Andra förväntningar

Det nya ansvarstagandet från männens sida tycks bland annat ha att göra med normer som förändrat den sociala strukturen.

– I dag har män och kvinnor andra förväntningar på vem som ska göra vad. Studien är en tydlig indikation, men vi behöver samtidigt undersöka det här på en mer storskalig nivå, säger Lina Eklund.

“Nya normer”

Eklund medger samtidigt att i de äldre generationerna är det alltjämt kvinnan som oftare tar kontakt med släkten.

Bland de yngre generationerna tycks privata mobiltelefoner spela en roll i kontakten som män har med sin familj.

– Om det förr varit kvinnors ansvar att skicka vykort från hela familjen, eller se till att barn, föräldrar och svärföräldrar gratulerades på födelsedagen, råder idag nya normer, framhåller Uppsala universitet.

Skifte i kommunikation

Det är bland annat den nya teknologin när det gäller kommunikation som uppmärksammas.

– Ny teknologi har bidragit till ett skifte från gruppbaserad kommunikation till individuell kommunikation. Den nya studien visar att med de nya teknologierna utför män mer familjekommunikation och tar i vissa fall även större ansvar för den.

Foto: N. Dumlao

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 23

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen