Därför har Sverige inte erkänt Taiwan

2022 08 02

Sverige saknar diplomatiska förbindelser med Taiwan.

Trots avsaknaden av ett svenskt erkännande är banden mellan Sverige och Taiwan omfattande enligt regeringen.

– Sverige har ett handelskontor i Taipei. Handelsutbytet är en viktig del av våra förbindelser, liksom kulturutbytet, det akademiska samarbetet och de parlamentariska kontakterna. Sverige och Taiwan håller årliga överläggningar inom det så kallade Joint Business Council, framhåller regeringen på sin hemsida.

Därför har Sverige inte erkänt Taiwan

Trots en stark relation är Sverige ett av de länder i världen som inte har erkänt Taiwan som en självständig stat.

Enligt SVT:s tidigare Asienkorrespondent Niklas Sjögren är det varken konstigt eller ovanligt.

Han berättar att ungefär 15 länder i världen har erkänt Taiwans självständighet. Det rör sig om länder i Centralafrika, Karibien och i Stilla havet.

– Det handlar om att Kina förbjuder förbindelser med både Kina och Taiwan. Kina säger: ”Ska ni ha diplomatiska förbindelser med Taiwan, då har ni inte det med Kina”, säger Niklas Sjögren till SVT Nyheter och tillägger:

– Det gör att man måste välja. Vem vill missta en av världens största marknader och en ekonomisk supermakt som Kina? Många länder har i valet fastnat för Kina. Man kan inte ha diplomatiska förbindelser i dag utan att reta Kina mer än vad man önskar.

Första besöket på 25 år

Klockan 16.44 svensk tid landade Nancy Pelosi i Taiwan.

Det är första gången på 25 år som en högt uppsatt amerikansk politiker besöker ön. 

Den amerikanska talesmannen utryckte genast sitt stöd för den taiwanesiska demokratin.

– Vår delegations besök i Taiwan hedrar Amerikas orubbliga engagemang för att stödja Taiwans pulserande demokrati, skrev Nancy Pelosi på Twitter.

Länder som erkänt Taiwan

Belize

1989-nutid

Guatemala

1933-nutid

Haiti

1956-nutid

Vatikanstaten

1942-nutid

Honduras

1985-nutid

Marshallöarna

1998-nutid

Nauru

1980-2002, 2005-nutid

Palau

1999-nutid

Paraguay

1957-nutid

Federationen Saint Kitts och Nevis

1983-nutid

Saint Lucia

1984-1997, 2007-nutid

Saint Vincent och Grenadinerna

1981-nutid

Tuvalu

Eswatini (Swaziland) 

1979-nutid

1969-nutid

Källa: World Population Review resp UI

Foto: T. Volz

Text: Redaktionen

06mars26

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

06mars26

Ryssland ger sig in i nytt krig

2026 03 06

Ryssland blandar sig i ytterligare ett krig.

Putinregimens krig i Ukraina har fått allvarliga konsekvenser även för det ryska samhället.

Trots det väljer Ryssland nu att ge sig in i ännu ett krig.

Möjliggör attacker

Ryssland ger ett aktivt stöd till Iran i dess krig med USA och Israel, rapporterar Washington Post.

Ryssland förser Iran med underrättelseinformation som hjälper dem att attackera amerikanska styrkor och mål i Mellanöstern, uppger tre tjänstemän med insyn i ärendet, enligt tidningen.

Sedan kriget inleddes i lördags har Ryssland delat med sig av information om platser där amerikanska tillgångar finns, enligt tjänstemännen.

Det handlar bland annat om uppgifter om var amerikanska krigsfartyg och flygplan befinner sig.

Amerikaner har dödats

Den exakta omfattningen av Rysslands aktiva stöd till Iran är okänd, men klart är att Putinregimen i direkt mening hjälper Iran att attackera amerikanska mål – en hjälp som Iran är beroende av i kriget, eftersom deras förmåga att lokalisera amerikanska mål har försämrats.

Under konflikten har sex amerikanska soldater dödats och ännu fler skadats i samband med en drönarattack i Kuwait på söndagen.

Iran har avfyrat tusentals drönare och hundratals missiler mot amerikanska militära anläggningar, ambassader och så vidare.

Ryssland, som har beskrivit USA:s attack mot Iran som en ”oprovocerad väpnad aggression”, stödjer nu alltså sin allierade. Detta trots tidigare uppgifter om att Kreml inte hjälper Iran eftersom de har fullt upp med kriget i Ukraina.

Enligt tjänstemännen har Ryssland hjälpt Iran ända sedan konflikten inleddes.

LÄS OCKSÅ: KREML: "Början på en era av fullständig kollaps"

Attackerat 2 000 mål

Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA vill inte kommentera uppgifterna om Rysslands stöd till Iran. Inte heller Pentagon vill kommentera rapporten.

Samtidigt fortsätter USA och Israel att attackera Iran. Över 2 000 iranska mål har attackerats, inklusive uppskjutningsramper för ballistiska robotar, flera fartyg och platser med koppling till Irans högsta ledning.

– Den iranska regimen har fullständigt krossats, säger Vita husets talesperson  Anna Kelly på en pressträff.

– Deras vedergällningsattacker med ballistiska robotar minskar i styrka för varje dag, deras flotta utplånas, deras produktionskapacitet raseras, och deras ombud utgör knappt något hot, fortsätter hon.

LÄS OCKSÅ: Rysk superhelikopter nedskjuten

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen