Därför ökar smittan trots sommarvärmen – Väntas öka ännu mer i höst

2022 07 03

Trots att det är sommar och värme så ökar smittan rejält i Sverige och uppgången väntas fortsätta även framöver.

Det framhåller Folkhälsomyndigheten som nu uppmanar fler att vaccinera sig.

Fler behöver vård

̶  Tidigare somrar har spridningen av covid-19 gått ner, men de senaste veckorna har vi sett en ökning av antalet fall. Det är troligt att fallen kommer att fortsätta öka ytterligare några veckor, och därmed kommer fler behöva sjukhusvård, sa statsepidemiolog Anders Lindblom nyligen.

Ny smittsammare variant ligger bakom

Det är den nya omikronvarianten BA.5 som dominerar smittspridningen och Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi på Karolinska Institutet förklarar vad som ligger bakom överraskningen att smittan ökar trots att det är sommar.

– Det hade inte kunnat ske om den inte var mer smittsam, säger han till DN.

Mönstret har rubbats

Dessutom framhåller Anders Sönnerborg, professor i klinisk virologi på Karolinska Institutet, att det kan finnas ytterligare orsaker bakom den ökade smittan.

Det kan vara så att det immunförsvar allmänheten har byggt upp tack vare vaccindoserna och tidigare smittotillfällen inte biter lika bra på den nya varianten.

– Hela mönstret för hur virusinfektioner brukar bete sig har ju rubbats, säger han till tidningen.

Umgås tätare igen

En tredje orsak som pekas ut är att folk i samband med den minskade smittspridningen tidigare och de nedmonterade restriktionerna numera umgås mycket tätare.

Folkhälsomyndighetens statistik klargör samtidigt att 87,2 procent av alla över 12 år har vaccinerat sig med minst 1 dos och 85,1 procent med minst två doser.

Bland 18-plussarna har 65,9 procent även fått en tredje dos.

Ännu mer smitta i höst

Professor Anders Sönnerborg räknar med att smittspridningen kommer utvecklas ännu mer negativt till hösten.

Sönnerborg.

– Då tror jag att vi kan se en mer rejäl ökning jämfört med nu, säger han.

Professor Joakim Dillner lyfter fram vaccinet.

Vaccinet fungerar mot allvarlig sjukdom

– Vaccinet fungerar fortfarande bra mot död och allvarlig sjukdom. Men att bli sjuk och smittsam är mer sannolikt med den nya varianten, säger han till SvD.

Han tror att Sverige kommer överväga att köpa in vaccin som skyddar mot den nya och smittsammare varianten BA.5.

Foto: Region Kronoberg

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen