Därför tror jag på öronbedövande jubel vid Liberalernas valvaka 2022

2021 06 05

Detta är en av de tyngsta dagarna för Liberalerna i mannaminne. Nattsvart! Men det är alltid som mörkast precis innan gryningen.

Efter Liberalernas katastrofresultat i stora SCB-mätningen är rubrikerna nattsvarta.

◾Aftonbladet: ”Bara ett under kan rädda Liberalerna”

◾DN:  ”En usel utgångspunkt för Sabuni”

◾SR:  ”Historiskt bottennapp”

◾SVT: ”Avgrundens rand”

Och det är verkligen ett dåligt resultat i en den extra viktiga mätning som SCB utgör då undersökningen har större underlag än andra undersökningar. 2,5 % är det sämsta SCB-resultatet för Liberalerna på i stort sett 50 år. Det sämsta ända sedan SCB:s mätningar började 1972. Det är total kris.

Men min prognos kvarstår – jag tror fortfarande att Liberalerna har goda chanser att klara det här. Goda chanser att klättra över 4 % på valkvällen och att därmed sitta kvar i riksdagen. Ja, till och med reella chanser att bli vågmästare och få igenom en hel del av sin politik från 2022 till 2026.

Göra sitt allra yttersta

Min poäng är med andra ord att skillnaden mellan katastrof och succé ofta kan vara väldigt liten i politiken. Och trots alla nattsvarta rubriker ikväll är min prognos att det finns god chans till öronbedövande jubel på Liberalernas valvaka på söndagskvällen den 11 september 2022. Då tror nämligen jag att partiet får mer än 4,0% vilket med tanke på rådande läge denna mandatperiod vore en stor framgång.

Men det är inte säkert – värsta tänkbara scenario för ett riksdagsparti kan inte uteslutas. L löper förhöjd risk att trilla ur riksdagen – och det vet partiledningen om. Den insikten i sig är en av de faktorer som gör att jag är säker på att partiet kommer att göra sitt allra yttersta och lite till för att fixa detta.

Faktorer som talar för L

Här är några andra faktorer som ligger bakom min analys: 

✅ Nyamko är orädd, rättfram och uppenbarligen underskattad. Hon har lagt sin energi på att försöka ena partiet vilket var ett omöjligt uppdrag eftersom man var tvungen att välja mellan Löfven eller Kristersson. Senast i november efter landsmötet torde hela partiet sluta samman för att gemensamt kämpa inför valet. När hon får lägga sin energi utåt istället för inåt så ger det positivt effekt.

✅ Liberalerna har en unik position som det parti som säger ja till ett regeringsalternativ där hårdare tag mot brottsligheten och åtstramning av migrationen blir paradfrågor samtidigt som partiet kan bli den stora motvikten mot SD-genomslag på andra områden. Där finns det en betydande väljargrupp.

Vi tar det igen – väljare som vill strama åt migrationen och som vill ha mycket hårdare tag mot brottslingar och som uppskattar SD i de två frågorna men som inte uppskattar SD i en rad andra frågor. Väljare som gärna samverkar med SD så länge SD inte alls får genomslag inom en rad andra områden. Med andra ord liberala väljare som ser sig som pragmatiska och som hellre har en SD-beroende regering än en Löfvenregering. Det finns en hel del sådana väljare även om man kanske inte tror det mellan alla skrikande tidningsrubriker där mycket är svart eller vitt.

Liberalkonservativa M och konservativa KD ligger även betydligt närmare konservativa SD rent ideologiskt jämfört med liberala L.

✅ Det är punkten ovan som är L:s unika strategiska regeringsmässiga marknadsföringsfönster i valkampanjen 2022. Det är ett fönster som har en hel del tyngd enligt min bedömning.

✅ Stödröster! Det kan komma ett läge där till och med SD:are stödröstar på Nyamko. Det kan låta märkligt men vänta får ni se. Om vi i slutspurten har ett läge där det väger nästan 50-50 och där L ligger på cirka 3 % så hänger allt för SD, KD och M på att Liberalerna når 4,0 %. Men det är framförallt moderata väljare som kan tänkas stödrösta på L. Och då M har över 22 % så finns det många M-väljare som kan tänkas stödrösta på L med vetskapen att de inte löper risk att M själva faller under 4 % bara för att de stödröstar på ett annat parti.

✅ Mindre partier får ökat genomslag i valkampanjer.

✅ Inget parti som suttit i riksdagen två mandatperioder eller mer i sträck har fallit ur sedan 1940. Jag älskar att studera historik och statistik och båda dessa tunga parametrar ger ett visst stöd till L.

När jag lägger samman allt det här, ja då hör jag ett öronbedövande jubel bortifrån Liberalernas valvaka på söndagskvällen den 11 september 2022.

[yop_poll id="149"]

12 januari 2026

Stort regnväder drar in över Sverige

2026 01 12

Snövarningar och minusgrader har präglat den svenska väderkartan under den senaste tiden.

Men nu kommer en vändning i vintervädret.

Imorgon tisdag väntas ett nytt område med nederbörd dra in över södra Sverige.

– Den strängaste kylan ersätts under dagen av mildare luft och snö, säger SMHI:s meteorolog Linus Karlsson, till GP.

Övergår i regn

Temperaturen väntas fortsätta uppåt och nå plusgrader i stora delar av södra Sverige.

Då övergår nederbörden i regn som kan frysa till is på kalla vägar.

Under onsdagen kommer regnet tillta när lågtrycket drar in västerifrån och sprider sig över södra Sverige.

– På onsdag tar sig ett lågtryck med nederbörd in över södra Sverige och högtrycket pressas in över västra Ryssland, säger Viktor Bergman på SMHI, i ett uttalande.

– Samtidigt förs mildare luft in och i Götaland ser det ut att falla mest regn. Från någonstans över sydligaste Svealand och norrut väntas snöfall, men exakt var gränsen mellan regn och snö kommer att gå är fortfarande lite osäkert.

Det kan komma uppemot 15 millimeter regn lokalt.

Vid kusten kan det bli hårda vindbyar, enligt prognosen från SMHI.

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

Vädret mot helgen

Det fortsatta vädret under veckan är ännu oklart, men enligt prognosen ser inte kylan i södra Sverige ut att återvända i närtid.

– På torsdag ligger resterna av onsdagens snöväder kvar över norra halvan av landet. I övriga delar av landet mest mulet och i huvudsak uppehållsväder, säger Viktor Bergman.

– Även under helgen blir det liknande temperaturer, men ännu något mildare luft kan ta sig in. Nederbörd i form av både snö och regn kan förekomma, särskilt över västra Götaland och västra Svealand.

Nästa vecka

Över helgen och under början av nästa vecka ser väderinstitutet två olika scenarion framför sig.

– Antingen fortsätter det lite som tidigare med högtryck i öster och lågtryck i väster med ganska milt och blött väder. Alternativt så växer högtrycket tillbaka in över landet och då efterhand kallare igen med minusgrader även i söder, säger Viktor Bergman.

LÄS MER: Oväntad faktura skickas ut via sms – betala inte

Foto: Joey Huang

Text: Redaktionen


12 januari 2026

Historiskt nederlag för Putin – värre än andra världskriget

2026 01 12

Den 22 juni 1941 blev Sovjetunionen indragna i kriget mot Adolf Hitlers Tyskland under andra världskriget.

Naziregimen i Tyskland invaderade och inledde det som i Ryssland kallas för ”Stora fosterländska kriget”.

I maj 1945 lades vapnen ner i Europa, vilket innebar att Sovjetunionen lämnade 1 418 dagar av krig bakom sig.

Nu befinner sig den ryska nationen i ett nytt krig som nu går in i ett historiskt skede.

1 419 dagar

Den 24 februari 2022 invaderade Ryssland, med full kraft, Ukraina.

Efter snart fyra år av krig passeras nu ett historiskt skede i kriget.

– Den "särskilda militära operationen" mot Ukraina, som Vladimir Putin inledde den 24 februari 2022, överskrider nu varaktigheten av Stora fosterländska kriget. Den 12 januari 2025 är den 1 419:e dagen av kriget, rapporterar The Moscow Times.

Var tänkt som ett blixtkrig

Att Ryssland fortfarande, efter nästan fyra år, skulle befinna sig i krig med Ukraina var det troligtvis inte många som trodde i början av invasionen.

Allra minst ryssarna i Kreml.

– Kriget, som var tänkt som ett segerrikt blixtkrig där Kiev skulle falla på tre dagar, har förvandlats till en blodig uppgörelse som gjort Ryssland till världsrekordhållare i antal sanktioner och som har inneburit förluster många gånger högre än krigen i Afghanistan och Tjetjenien tillsammans, uppger tidningen.

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

Ryska armén lider stora förluster

Under det långa kriget har den ryska armén lidit stora förluster på slagfältet.

– Enligt Natos uppskattningar har den ryska armén i december 2025 förlorat över 1 miljon soldater som dödats eller sårats, uppger tidningen.

– Bland de skadade är omkring 400 000 personer nu funktionshindrade.

Stora ekonomisk smäll

Utöver de stora mänskliga förlusterna har kriget också inneburit stora ekonomiska bakslag.

– Kriget suger ut ekonomiska, materiella och mänskliga resurser, säger den ryska ekonomen Sergej Aleksasjenko, rapporterar The Moscow Times.

– Trycket från västerländska sanktioner som begränsar tillgången till modern teknik och utrustning gör produktionen omodern och ineffektiv.

LÄS MER: Total “blackout“ efter attack – hundratusentals ryssar strandsatta

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen