Därför tror jag på öronbedövande jubel vid Liberalernas valvaka 2022

2021 06 05

Detta är en av de tyngsta dagarna för Liberalerna i mannaminne. Nattsvart! Men det är alltid som mörkast precis innan gryningen.

Efter Liberalernas katastrofresultat i stora SCB-mätningen är rubrikerna nattsvarta.

◾Aftonbladet: ”Bara ett under kan rädda Liberalerna”

◾DN:  ”En usel utgångspunkt för Sabuni”

◾SR:  ”Historiskt bottennapp”

◾SVT: ”Avgrundens rand”

Och det är verkligen ett dåligt resultat i en den extra viktiga mätning som SCB utgör då undersökningen har större underlag än andra undersökningar. 2,5 % är det sämsta SCB-resultatet för Liberalerna på i stort sett 50 år. Det sämsta ända sedan SCB:s mätningar började 1972. Det är total kris.

Men min prognos kvarstår – jag tror fortfarande att Liberalerna har goda chanser att klara det här. Goda chanser att klättra över 4 % på valkvällen och att därmed sitta kvar i riksdagen. Ja, till och med reella chanser att bli vågmästare och få igenom en hel del av sin politik från 2022 till 2026.

Göra sitt allra yttersta

Min poäng är med andra ord att skillnaden mellan katastrof och succé ofta kan vara väldigt liten i politiken. Och trots alla nattsvarta rubriker ikväll är min prognos att det finns god chans till öronbedövande jubel på Liberalernas valvaka på söndagskvällen den 11 september 2022. Då tror nämligen jag att partiet får mer än 4,0% vilket med tanke på rådande läge denna mandatperiod vore en stor framgång.

Men det är inte säkert – värsta tänkbara scenario för ett riksdagsparti kan inte uteslutas. L löper förhöjd risk att trilla ur riksdagen – och det vet partiledningen om. Den insikten i sig är en av de faktorer som gör att jag är säker på att partiet kommer att göra sitt allra yttersta och lite till för att fixa detta.

Faktorer som talar för L

Här är några andra faktorer som ligger bakom min analys: 

✅ Nyamko är orädd, rättfram och uppenbarligen underskattad. Hon har lagt sin energi på att försöka ena partiet vilket var ett omöjligt uppdrag eftersom man var tvungen att välja mellan Löfven eller Kristersson. Senast i november efter landsmötet torde hela partiet sluta samman för att gemensamt kämpa inför valet. När hon får lägga sin energi utåt istället för inåt så ger det positivt effekt.

✅ Liberalerna har en unik position som det parti som säger ja till ett regeringsalternativ där hårdare tag mot brottsligheten och åtstramning av migrationen blir paradfrågor samtidigt som partiet kan bli den stora motvikten mot SD-genomslag på andra områden. Där finns det en betydande väljargrupp.

Vi tar det igen – väljare som vill strama åt migrationen och som vill ha mycket hårdare tag mot brottslingar och som uppskattar SD i de två frågorna men som inte uppskattar SD i en rad andra frågor. Väljare som gärna samverkar med SD så länge SD inte alls får genomslag inom en rad andra områden. Med andra ord liberala väljare som ser sig som pragmatiska och som hellre har en SD-beroende regering än en Löfvenregering. Det finns en hel del sådana väljare även om man kanske inte tror det mellan alla skrikande tidningsrubriker där mycket är svart eller vitt.

Liberalkonservativa M och konservativa KD ligger även betydligt närmare konservativa SD rent ideologiskt jämfört med liberala L.

✅ Det är punkten ovan som är L:s unika strategiska regeringsmässiga marknadsföringsfönster i valkampanjen 2022. Det är ett fönster som har en hel del tyngd enligt min bedömning.

✅ Stödröster! Det kan komma ett läge där till och med SD:are stödröstar på Nyamko. Det kan låta märkligt men vänta får ni se. Om vi i slutspurten har ett läge där det väger nästan 50-50 och där L ligger på cirka 3 % så hänger allt för SD, KD och M på att Liberalerna når 4,0 %. Men det är framförallt moderata väljare som kan tänkas stödrösta på L. Och då M har över 22 % så finns det många M-väljare som kan tänkas stödrösta på L med vetskapen att de inte löper risk att M själva faller under 4 % bara för att de stödröstar på ett annat parti.

✅ Mindre partier får ökat genomslag i valkampanjer.

✅ Inget parti som suttit i riksdagen två mandatperioder eller mer i sträck har fallit ur sedan 1940. Jag älskar att studera historik och statistik och båda dessa tunga parametrar ger ett visst stöd till L.

När jag lägger samman allt det här, ja då hör jag ett öronbedövande jubel bortifrån Liberalernas valvaka på söndagskvällen den 11 september 2022.

[yop_poll id="149"]

29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


30dec25

Ryskt blodbad – värre än någonsin

2025 12 30

De ryska förlusterna i Ukraina är högre än någonsin.

Det visar en färsk sammanställning från BBC News Russian, som baseras på underrättelseuppgifter från det oberoende mediebolaget Mediazona och en grupp volontärer.

– Under de senaste tio månaderna har de ryska förlusterna i kriget med Ukraina ökat snabbare än någonsin sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022, rapporterar kanalen.

”Mellan 243 000 och 352 000”

Totalt har BBC kunnat bekräfta 160 000 ryska dödsfall, men mörkertalet tros vara stort. Enligt analysen beräknas de 160 000 stupade soldaterna representera omkring 45–65 procent av den totala dödssiffran.

– Det innebär att antalet ryska dödsfall uppgår till mellan 243 000 och 352 000, uppger BBC.

Ökar inför fredssamtal

Kartläggningen av de ryska dödsfallen under 2025 visar en tydlig trend: antalet stupade ryska soldater ökar kraftigt i samband med viktiga diplomatiska händelser. När USA presenterade ett fredsförslag med 28 punkter, publicerades i genomsnitt 322 dödsannonser per dag i Ryssland – dubbelt så många som genomsnittet under 2024.

Samma mönster kunde noteras inför Vladimir Putins och Donalds Trumps toppmöte i Alaska i augusti. De ryska förlusterna ökade markant under perioden.

Uppgångarna förklaras av att den ryska ledningen är beredd att offra tusentals människoliv för att kunna visa upp territoriella framsteg inför viktiga toppmöten.

– Kreml ser territoriella vinster som ett sätt att påverka förhandlingarna med USA till sin fördel, fastslår BBC.

LÄS MER: ”Zelenskyj behöver gömma sig resten av livet”

”Köttkvarnen”

De enorma förlustsiffrorna kan förklaras av den ryska militärens brutala taktik. Janek Kesselmann, befälhavare vid den estniska underrättelsetjänsten, kallar taktiken för ”köttkvarnen”.

Underrättelsechefen berättar att ryssarna skickar in våg efter våg av soldater, utan att bry sig om antalet förluster.

– Ryssland slösar cyniskt bort sin personal, har Kesselman sagt till Estlands public servicebolag ERR.

LÄS OCKSÅ: Sveriges mest ägda aktie når drömnivå

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen