Därför tror jag på öronbedövande jubel vid Liberalernas valvaka 2022

2021 06 05

Detta är en av de tyngsta dagarna för Liberalerna i mannaminne. Nattsvart! Men det är alltid som mörkast precis innan gryningen.

Efter Liberalernas katastrofresultat i stora SCB-mätningen är rubrikerna nattsvarta.

◾Aftonbladet: ”Bara ett under kan rädda Liberalerna”

◾DN:  ”En usel utgångspunkt för Sabuni”

◾SR:  ”Historiskt bottennapp”

◾SVT: ”Avgrundens rand”

Och det är verkligen ett dåligt resultat i en den extra viktiga mätning som SCB utgör då undersökningen har större underlag än andra undersökningar. 2,5 % är det sämsta SCB-resultatet för Liberalerna på i stort sett 50 år. Det sämsta ända sedan SCB:s mätningar började 1972. Det är total kris.

Men min prognos kvarstår – jag tror fortfarande att Liberalerna har goda chanser att klara det här. Goda chanser att klättra över 4 % på valkvällen och att därmed sitta kvar i riksdagen. Ja, till och med reella chanser att bli vågmästare och få igenom en hel del av sin politik från 2022 till 2026.

Göra sitt allra yttersta

Min poäng är med andra ord att skillnaden mellan katastrof och succé ofta kan vara väldigt liten i politiken. Och trots alla nattsvarta rubriker ikväll är min prognos att det finns god chans till öronbedövande jubel på Liberalernas valvaka på söndagskvällen den 11 september 2022. Då tror nämligen jag att partiet får mer än 4,0% vilket med tanke på rådande läge denna mandatperiod vore en stor framgång.

Men det är inte säkert – värsta tänkbara scenario för ett riksdagsparti kan inte uteslutas. L löper förhöjd risk att trilla ur riksdagen – och det vet partiledningen om. Den insikten i sig är en av de faktorer som gör att jag är säker på att partiet kommer att göra sitt allra yttersta och lite till för att fixa detta.

Faktorer som talar för L

Här är några andra faktorer som ligger bakom min analys: 

✅ Nyamko är orädd, rättfram och uppenbarligen underskattad. Hon har lagt sin energi på att försöka ena partiet vilket var ett omöjligt uppdrag eftersom man var tvungen att välja mellan Löfven eller Kristersson. Senast i november efter landsmötet torde hela partiet sluta samman för att gemensamt kämpa inför valet. När hon får lägga sin energi utåt istället för inåt så ger det positivt effekt.

✅ Liberalerna har en unik position som det parti som säger ja till ett regeringsalternativ där hårdare tag mot brottsligheten och åtstramning av migrationen blir paradfrågor samtidigt som partiet kan bli den stora motvikten mot SD-genomslag på andra områden. Där finns det en betydande väljargrupp.

Vi tar det igen – väljare som vill strama åt migrationen och som vill ha mycket hårdare tag mot brottslingar och som uppskattar SD i de två frågorna men som inte uppskattar SD i en rad andra frågor. Väljare som gärna samverkar med SD så länge SD inte alls får genomslag inom en rad andra områden. Med andra ord liberala väljare som ser sig som pragmatiska och som hellre har en SD-beroende regering än en Löfvenregering. Det finns en hel del sådana väljare även om man kanske inte tror det mellan alla skrikande tidningsrubriker där mycket är svart eller vitt.

Liberalkonservativa M och konservativa KD ligger även betydligt närmare konservativa SD rent ideologiskt jämfört med liberala L.

✅ Det är punkten ovan som är L:s unika strategiska regeringsmässiga marknadsföringsfönster i valkampanjen 2022. Det är ett fönster som har en hel del tyngd enligt min bedömning.

✅ Stödröster! Det kan komma ett läge där till och med SD:are stödröstar på Nyamko. Det kan låta märkligt men vänta får ni se. Om vi i slutspurten har ett läge där det väger nästan 50-50 och där L ligger på cirka 3 % så hänger allt för SD, KD och M på att Liberalerna når 4,0 %. Men det är framförallt moderata väljare som kan tänkas stödrösta på L. Och då M har över 22 % så finns det många M-väljare som kan tänkas stödrösta på L med vetskapen att de inte löper risk att M själva faller under 4 % bara för att de stödröstar på ett annat parti.

✅ Mindre partier får ökat genomslag i valkampanjer.

✅ Inget parti som suttit i riksdagen två mandatperioder eller mer i sträck har fallit ur sedan 1940. Jag älskar att studera historik och statistik och båda dessa tunga parametrar ger ett visst stöd till L.

När jag lägger samman allt det här, ja då hör jag ett öronbedövande jubel bortifrån Liberalernas valvaka på söndagskvällen den 11 september 2022.

[yop_poll id="149"]

JUST NU: Alexander Bard dundrar – ”Reagerar i panik”

2025 11 24

Alexander Bard riktar hård kritik mot en skola.

Artisten, författaren och samhällsdebattören Alexander Bard riktar hård kritik mot Handelshögskolan i Stockholm.

Även höga företrädare för SD och KD kritiserar skolan.

Bard kritisk mot Handelshögskolan

Handelshögskolan i Stockholm har beslutat att dra tillbaka krav på högskoleprov, rapporterar SVT.

Krav på högskoleprov hade införts för att kringgå problem med glädjebetyg – men avskaffas nu med motiveringen att det lett till att färre kvinnor kom in på utbildningarna.

Andelen kvinnor minskade från 39 till 29 procent.

– Det fick negativa effekter på mångfalden. Vi tar nu bort kravet på högskoleprov inför hösten 2026, säger Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan, till kanalen.

Beslutet får artisten och debattören Alexander Bard, som själv har studerat på Handelshögskolan, att rasa.

– Fascinerande hur Handelshögskolan reagerar i panik när grabbarna tar för sig efter att de förbannade kvoteringarna har skrotats, dundrar Alexander Bard i ett inlägg på X.

– Men varför inte bara bekämpa betygsinflationen direkt? Vad fan hände med de nationella proven? Skit i orättvisa könskvoter! tillägger Bard i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Forskare varnar för drönarattacker i Sverige

Kritiseras även av SD

Handelshögskolans besked har väckt reaktioner från flera håll.

Bland dem som har reagerat finns Sverigedemokraternas toppolitiker Tobias Andersson, som är ordförande i riksdagens näringsutskott.

– Mångfald före excellens låter Handelshögskolan i Stockholm hälsa, skriver Andersson på X, i ett inlägg där han delar en artikel om skolans beslut.

Partikollegan Jessica Stegrud (SD) instämmer.

– Kvinnor ska komma in på egna och likvärdiga meriter. Allt annat är både förnedrande, fördummande och orättvist, skriver Stegrud på X.

Teodorescu Måwe instämmer

Även Kristdemokraternas Europaparlamentariker Alice Teodorescu Måwe är kritisk till Handelshögskolans besked.

– Borde inte det centrala vara faktiska meriter och inte kön? Om man nu ansåg att man fick in studenter vars betyg inte motsvarade deras faktiska kunskaper finns det väl ingen anledning att vilja ha in dessa studenter bara för att de är kvinnor? Märklig syn på meritokrati, skriver Teodorescu Måwe på X.

Handelshögskolan uppger emellertid att man ser över sin antagningsmodell. Inför höstterminen 2026 har man enbart betygskrav, därefter kommer man dock att även titta på andra antagningsmodeller som används internationellt, rapporterar kanalen.

LÄS OCKSÅ: Sanslösa summan - jättebolag satsar 475 miljarder

Foto: Stockholm Pride, Wikimedia 

Text: Redaktionen


24nov25

JUST NU: Moskva attackerat – akut evakueringsorder

2025 11 24

Ukraina har avfyrat flera drönare mot Moskvaregionen.

Enligt det ryska försvarsdepartementet har 14 ukrainska drönare skjutits ner ovanför regionen. Över hälften av dem uppges ha varit på väg direkt mot huvudstaden.

Det finns inga rapporter om personskador eller skador på infrastruktur, uppger departementet.

Samtidigt rapporterar pro-ukrainska konton om turbulens i industriområdet Zelenograd, som är beläget nordväst om Moskva. 

– I industriområdet Zelenograd i ryska Moskvaregionen har en akut evakueringsorder utfärdats, sannolikt på grund av en robotattack. Studenter och personal vid institutet för elektronik har hänvisats till skyddsrum, rapporterar det brittiskbaserade X-kontot WarTranslated som följer kriget i Ukraina.

Enligt kontot är institutet specialiserat på utveckling av mikro- och nanoteknik – det vill säga utveckling av halvledarkomponenter och mikrochip.

Halvledare och mikrochip spelar en avgörande roll i dagens krigföring. Ryssland använder komponenterna i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

LÄS MER: Kreml säger blank nej – nytt besked om kriget 

Uppdaterat avtal

Samtidigt fortsätter det att svänga i fredsförhandlingarna mellan USA, Ryssland och Ukraina.

Enligt uppgifter till Financial Times har Ukraina och USA enats om en ny, nedbantad fredsplan.

Den nya fredsplanen innehåller 19 punkter, jämfört med det tidigare avtalet på 28 punkter som presenterats av USA och Ryssland.

De känsligaste frågorna, som handlar om territoriella uppgörelser och ett framtida ukrainskt Natomedlemskap, har inte berörts i det uppdaterade avtalet. Dessa frågor ska i stället diskuteras direkt mellan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och hans amerikanske motsvarighet Donald Trump.

Det är dock oklart när presidenterna ska träffas. Enligt det ukrainska presidentkansliet finns det i nuläget ingen konkret plan för ett sådant möte.

LÄS OCKSÅ: “Mäktigast sedan Obama” – pekas ut som presidentkandidat i USA

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen