Den stora vinnaren – Nooshi Dadgostar

2021 06 21

Det är ingen tvekan om vem som är den stora vinnaren på de senaste dagarnas politiska dramatik – Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar. Lyckönskningarna och gratulationerna strömmar in.

Sällan hårda ord, inga personangrepp, ödmjuk stil men ändå rak och tydlig har hon stått där på presskonferenserna – Vänsterledaren som fick det till synes omöjliga uppdraget att ta över efter Sveriges populäraste partiledare Jonas Sjöstedt (V). Hon har lyckats alldeles briljant.

Hennes argument mot marknadshyror har stått emot S-C-L-linjen som argumenterat för det de kallar för friare hyressättning. Tre mot en – men ändå är min bedömning att Nooshi Dadgostar vunnit fajten om väljarnas sympatier på flera sätt.

🔸Hennes personliga, sympatiska och ödmjuka stil

🔸Man märker att hon brinner för sakfrågan och tror på det hon säger

🔸Hon står för sitt ord och har inte låtit sig knäckas av den tunga pressen från regeringen

🔸Till och med en hel del väljare från M, KD och SD torde stödja hennes och Vänsterpartiet i sakfrågan mot marknadshyror – S-C-MP-sidan har inte lyckats vinna debatten

🔸Hon har profilerat partiet på en rättvisefråga för alla hyresgäster vilket passar bra in i partiets slogan ”Ett Sverige för alla – inte bara för de rikaste”.

Beröm och lyckönskningar har strömmat in till Vänsterpartiet och på bilden ses Nooshi (V) som tackat för alla gratulationer genom att lägga ut en tackbild.

– Tack alla som hör av sig och visar sitt stöd i kampen mot marknadshyror, hälsar Nooshi på sin Instagram story.

Hennes främsta seger är att ha ökat möjligheterna för Vänsterpartiet att få verkligt genomslag i politiken i framtiden. Det fungerar inte i längden att ta andra partiers stöd för givet. Hon har förändrat Sveriges politiska landskap. 

Foto: Vänsterpartiet

[yop_poll id="240"]
29nov2025

Varning utfärdad till svenska hushåll – på trettondagsafton

2026 01 04

Femte januari anses vara den farligaste dagen för svenska hushåll.

I alla fall när det kommer till bränder i svenska hem.

Trots att julen är över inträffar flest bränder på trettondagsafton, enligt ny statistik från säkerhetsföretaget Verisure.

Januari – brandtopp

Varje dag sker i genomsnitt 16 bränder i svenska hem, enligt MSB.

Men när Verisure sammanställt statistik över husbränder under de senaste tio åren framgår att femte januari, trettondagsafton, sticker ut som den dag då flest bränder inträffar.

– Man kan säga att januari är något av en doldis. Många vet med sig att vara lite extra försiktiga i december, kring advent och julhelgen när det är extra mycket ljus, och tänker kanske att faran är över efter jul. Men med storhelgerna över och när vi återgår till vardagslunken kommer nya risker, säger Clas Starwing, trygghetsexpert på Verisure Sverige.

LÄS MER: Svagt år för marknaden – men en biltyp slår rekord

Röktimmarna – störst risk

De flesta bränder inträffar under så kallade röktimmar, sent på eftermiddagen och tidig kväll.

Då lagar människor mat, eldar i kaminer och tänder ljus. Därför är det viktigt att vara extra vaksam under dessa timmar.

Starwing rekommenderar också brandövningar i hemmet, för att alla ska veta hur de ska agera vid en brand:

– På arbetsplatser har vi gedigna utrymningsplaner, men hemma glömmer vi ofta det. Genomför en brandövning med familjen minst en gång om året, och bestäm en återsamlingsplats utanför hemmet, säger han.

Speciellt viktigt är det för familjer med små barn, som kan bli rädda och gömma sig när brandvarnaren piper.

Så minskar du riskerna

  • Se till att ha en uppkopplad brandvarnare.
  • Lämna aldrig spisen när den är på och håll saker som kan fatta eld på avstånd.
  • Placera levande ljus långt från gardiner eller annat brännbart och blås alltid ut ljusen när du lämnar rummet.
  • Samla aska från öppna spisen eller kaminen i ett metallkärl med lock.

LÄS MER: Svenskt byggbolag säkrar stort USA-avtal

Foto: J Wellington

Text: Redaktionen

2januari2026

Ryssland drar i handbromsen – ”erkänner misslyckande”

2026 01 04

Ryssland tvingas att backa från sina planer.

Efter den ryska invasionen av Ukraina 2022, med tunga sanktioner från omvärlden som följd, har den ryska ekonomin stagnerat på punkt efter punkt.

Detsamma gäller den ryska förmågan att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner och investeringar som behövs för en fungerande tillvaro för befolkningen.

Inför 2026 tvingas nu myndigheterna att återigen dra i handbromsen för viktiga investeringar.

– Ryska järnvägar minskar investeringarna för tredje året i rad. Investeringsprogrammet för 2026 har minskats med nästan en femtedel, vilket signalerar att den ryska ledningen erkänner ett misslyckande, uppger Ukrainas underrättelsetjänst, i ett uttalande.

Påskyndar försämring

Uteblivna investeringar i den ryska järnvägen riskerar att slå hårt mot landet på sikt, då ett fungerande transportsystem är avgörande för den ryska ekonomin.

– Mot bakgrund av den kroniska stagnationen i transportsystemet påskyndas försämringen av en sådan minskning. Istället för utveckling och modernisering går de flesta resurser till primitivt underhåll av utslitna medel, uppger underrättelsetjänsten.

Järnvägarna till Östersjön

Ett arbete som nu väntas stanna av är de planerade ryska projekten för att öka transportkapaciteten till sina hamnar i Östersjön.

– Baserat på nuvarande finansieringsnivåer har genomförandet 2026 i praktiken kollapsat. Det lämnar strategiska rutter begränsade och berövar ekonomin på exportmöjligheter, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: Nyårssmäll i Ryssland – video på explosioner sprids

Systemkris i infrastrukturen

De återkommande minskningarna inom den ryska järnvägen är en del av ett större problem i landet.

– Det pekar på en systemkris inom transportinfrastrukturen. Som en följd levereras inte nyckelprojekt, entreprenörer står utan arbete och järnvägsnätet fortsätter att försämras, rapporterar tidningen.

– Detta är inte bara ett problem för järnvägen. Det speglar den övergripande försämringen av Rysslands ekonomi, som inte ens kan upprätthålla grundläggande investeringsprogram, framhåller rapporten från den ukrainska underrättelsetjänsten.

LÄS MER: Ryskt sammanbrott – sämsta sedan 70-talet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen