02 juni 2026

Det är bekräftat – detta är Sveriges dyraste matkedja

2026 06 02

För tre veckor sedan konstaterades den största prissänkning på 30 år i matbutikerna.

Inte sedan 1996 hade ett liknande prisras noterats.

De senaste siffrorna är mer blygsamma. Enligt oberoende Matpriskollen sjönk ordinariepriserna på mat med 0,2 procent i maj jämfört med april.

Organisationen har emellertid inte enbart granskat prisförändringen mellan de två månaderna. Matkedjorna har även ställts mot varandra – och nu har man fått fram svaret på vilken som är Sveriges dyraste.

Syftet med undersökningen är att ge konsumenter en tydligare bild av hur mycket priset på en matkasse kan skilja sig beroende på var man handlar, förklarar Matpriskollen.

Beror på var man bor

Matpriskollen har jämfört butikerna i prisområdena Syd, Sydost, Väst, Öst, Mellan och Norr. I undersökningen framgår en del variationer beroende på familjekonstellation och var i Sverige man handlar.

För ett singelhushåll på en vuxen är dock siffrorna tydliga: Coop är den dyraste kedjan i fyra av sex prisområden. I Norr är matjätten näst dyrast och i region Mellan har företaget den tredje dyraste matkassen.

Willys konstateras leverera de billigaste varorna.

Samtidigt har avståndet till flera andra kedjor minskat jämfört med tidigare undersökningar. Stora Coop ligger i undersökningen cirka 6 procent högre än Willys, men med variation mellan olika Stora Coop-butiker, uppger Matpriskollen.

Dyrast för många

För ett sammanboende par med två småbarn är siffrorna snarlika. Coop är dyrast i de fyra sydligaste regionerna, näst dyrast i Norr och tredje dyrast efter Ica Kvantum och City Gross i region Mellan.

– Även inom Ica finns stora prisskillnader. I de undersökta Ica Kvantum-butikerna ligger genomsnittet cirka 5 procent över Willys, medan Ica Maxi i genomsnitt ligger cirka 2 procent över Willys. Skillnaderna mellan enskilda Ica-butiker är dock stora, och vissa butiker kan ligga på en prisnivå som är i nivå med eller till och med lägre än Willys, förklarar Matpriskollen.

Flera kedjor ingår ej

I undersökningen ingår inte Lidl, Hemköp, Ica Nära, Ica Supermarket och mindre Coopbutiker. 

Anledningen är att undersökningen bygger på att samma eller mycket likvärdiga varor ska kunna jämföras mellan butikerna, menar Matpriskollen.

Hela listan

Beroende på storleken på hushållet och var man bor i landet kan prisskillnaderna se olika ut.

För ett sammanboende par med två småbarn ser dock prislapparna på livsmedel månadsvis ut enligt följande i de olika regionerna.

Syd

Willys: 10 029 kronor

ICA Maxi: 10 179 kronor

ICA Kvantum: 10 479 kronor

City Gross: 10 515 kronor

Coop: 10 558 kronor

Sydost

Willys: 10 029 kronor

ICA Maxi: 10 072 kronor

City Gross: 10 515 kronor

ICA Kvantum: 10 595 kronor

Coop: 10 727 kronor

Väst

Willys: 10 029 kronor

ICA Maxi: 10 204 kronor

ICA Kvantum: 10 474 kronor

City Gross: 10 513 kronor

Coop: 10 741 kronor

Öst

Willys: 10 029 kronor

ICA Maxi: 10 455 kronor

ICA Kvantum: 10 513 kronor

City Gross: 10 515 kronor

Coop: 10 523 kronor

Mellansverige

Willys: 10 029 kronor

ICA Maxi: 10 071 kronor

Coop: 10 495 kronor

City Gross: 10 527 kronor

ICA Kvantum: 10 539 kronor

Norr

Willys: 10 029 kronor

ICA Maxi: 10 321 kronor

City Gross: 10 515 kronor

Coop: 10 540 kronor

ICA Kvantum: 10 610 kronor

Se alla jämförelser med andra typer av hushåll (singel, två tonårsbarn etc) genom att klicka här (länk till Matpriskollen).

Foto: ICA-Gruppen resp Willys, City Gross och Coop Sverige

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen