Diktatorns nästa drag oroar försvarschefen

2022 10 10

Försvarets insatschef Michael Claesson oroas över Vladimir Putins upptrappade retorik.

I en intervju med SvD konstaterar insatschefen att de förmodade sabotagen i Östersjön på Nord Stream 1 och 2 inte oroar honom nämnvärt.

– Däremot känner jag en starkare oro efter de utspel som Ryssland gjorde igår efter annekteringen och den retorik man har använt under ett tag, därför att Ryssland har en obehaglig vana att göra som de säger. Då ser jag ett antal utfallsrum som är ganska obehagliga, säger Michael Claesson till tidningen.

I slutet av förra veckan undertecknade den ryska diktatorn Vladimir Putin ett dekret som tillkännagav annekteringen av ukrainska regionerna Luhansk, Donetsk, Cherson och Zaporizjzja.

En annektering som har fördömts av en enad västvärld.

I samband med beslutet talade Putin till nationen. Han underströk att Ryssland kommer att försvara sig mot angrepp på ”ryskt territorium” med alla medel. Underförstått hotade diktatorn återigen med att använda kärnvapen.

– Det går inte att bortse från att man ständigt återkommer till kärnvapenretoriken, säger Michael Claesson till SvD.

Viktig seger för Ukraina

Samtidigt som Putin trappar upp retoriken fortsätter Ukrainas motoffensiv att skörda framgång.

I de södra och nordöstra delarna av landet pressar Ukrainas väpnade styrkor tillbaka de ryska ockupanterna.

I går, lördag, återerövrade Ukraina den strategiskt viktiga staden Lyman i Donetsk. En prestigeseger för Ukraina och ett svidande nederlag för Moskva.

Lyman, som varit under rysk kontroll sedan början av kriget, har fungerat som samlingspunkt för transporter av ryska soldater och rysk ammunition.

Vapen och ammunition till ryska trupper i södra och västra Ukraina har transporterats genom staden som kopplar samman regionerna Donetsk, Luhansk och Kharkiv.

Kräver kärnvapen

Nederlaget i Lyman har fått Vladimir Putins knähund, den tjetjenska ledaren Ramzan Kadyrov, att ilskna till.

I ett inlägg på plattformen Telegram kritiserar Kadyrov den ryska militärledningen och uppmanar Vladimir Putin att använda taktiska kärnvapen för att vända krigslyckan.

– Enligt min personliga åsikt borde mer drastiska åtgärder vidtas, inklusive undantagstillstånd i gränsregioner och användning av taktiska kärnvapen, skriver Kadyrov.

LÄS MER: STORT JUBEL I UKRAINA – VÄRSTA FÖRLUSTEN HITTILLS FÖR PUTIN

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen