Diktatorns nästa drag oroar försvarschefen

2022 10 10

Försvarets insatschef Michael Claesson oroas över Vladimir Putins upptrappade retorik.

I en intervju med SvD konstaterar insatschefen att de förmodade sabotagen i Östersjön på Nord Stream 1 och 2 inte oroar honom nämnvärt.

– Däremot känner jag en starkare oro efter de utspel som Ryssland gjorde igår efter annekteringen och den retorik man har använt under ett tag, därför att Ryssland har en obehaglig vana att göra som de säger. Då ser jag ett antal utfallsrum som är ganska obehagliga, säger Michael Claesson till tidningen.

I slutet av förra veckan undertecknade den ryska diktatorn Vladimir Putin ett dekret som tillkännagav annekteringen av ukrainska regionerna Luhansk, Donetsk, Cherson och Zaporizjzja.

En annektering som har fördömts av en enad västvärld.

I samband med beslutet talade Putin till nationen. Han underströk att Ryssland kommer att försvara sig mot angrepp på ”ryskt territorium” med alla medel. Underförstått hotade diktatorn återigen med att använda kärnvapen.

– Det går inte att bortse från att man ständigt återkommer till kärnvapenretoriken, säger Michael Claesson till SvD.

Viktig seger för Ukraina

Samtidigt som Putin trappar upp retoriken fortsätter Ukrainas motoffensiv att skörda framgång.

I de södra och nordöstra delarna av landet pressar Ukrainas väpnade styrkor tillbaka de ryska ockupanterna.

I går, lördag, återerövrade Ukraina den strategiskt viktiga staden Lyman i Donetsk. En prestigeseger för Ukraina och ett svidande nederlag för Moskva.

Lyman, som varit under rysk kontroll sedan början av kriget, har fungerat som samlingspunkt för transporter av ryska soldater och rysk ammunition.

Vapen och ammunition till ryska trupper i södra och västra Ukraina har transporterats genom staden som kopplar samman regionerna Donetsk, Luhansk och Kharkiv.

Kräver kärnvapen

Nederlaget i Lyman har fått Vladimir Putins knähund, den tjetjenska ledaren Ramzan Kadyrov, att ilskna till.

I ett inlägg på plattformen Telegram kritiserar Kadyrov den ryska militärledningen och uppmanar Vladimir Putin att använda taktiska kärnvapen för att vända krigslyckan.

– Enligt min personliga åsikt borde mer drastiska åtgärder vidtas, inklusive undantagstillstånd i gränsregioner och användning av taktiska kärnvapen, skriver Kadyrov.

LÄS MER: STORT JUBEL I UKRAINA – VÄRSTA FÖRLUSTEN HITTILLS FÖR PUTIN

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen