Diktatorns nästa drag oroar försvarschefen

2022 10 10

Försvarets insatschef Michael Claesson oroas över Vladimir Putins upptrappade retorik.

I en intervju med SvD konstaterar insatschefen att de förmodade sabotagen i Östersjön på Nord Stream 1 och 2 inte oroar honom nämnvärt.

– Däremot känner jag en starkare oro efter de utspel som Ryssland gjorde igår efter annekteringen och den retorik man har använt under ett tag, därför att Ryssland har en obehaglig vana att göra som de säger. Då ser jag ett antal utfallsrum som är ganska obehagliga, säger Michael Claesson till tidningen.

I slutet av förra veckan undertecknade den ryska diktatorn Vladimir Putin ett dekret som tillkännagav annekteringen av ukrainska regionerna Luhansk, Donetsk, Cherson och Zaporizjzja.

En annektering som har fördömts av en enad västvärld.

I samband med beslutet talade Putin till nationen. Han underströk att Ryssland kommer att försvara sig mot angrepp på ”ryskt territorium” med alla medel. Underförstått hotade diktatorn återigen med att använda kärnvapen.

– Det går inte att bortse från att man ständigt återkommer till kärnvapenretoriken, säger Michael Claesson till SvD.

Viktig seger för Ukraina

Samtidigt som Putin trappar upp retoriken fortsätter Ukrainas motoffensiv att skörda framgång.

I de södra och nordöstra delarna av landet pressar Ukrainas väpnade styrkor tillbaka de ryska ockupanterna.

I går, lördag, återerövrade Ukraina den strategiskt viktiga staden Lyman i Donetsk. En prestigeseger för Ukraina och ett svidande nederlag för Moskva.

Lyman, som varit under rysk kontroll sedan början av kriget, har fungerat som samlingspunkt för transporter av ryska soldater och rysk ammunition.

Vapen och ammunition till ryska trupper i södra och västra Ukraina har transporterats genom staden som kopplar samman regionerna Donetsk, Luhansk och Kharkiv.

Kräver kärnvapen

Nederlaget i Lyman har fått Vladimir Putins knähund, den tjetjenska ledaren Ramzan Kadyrov, att ilskna till.

I ett inlägg på plattformen Telegram kritiserar Kadyrov den ryska militärledningen och uppmanar Vladimir Putin att använda taktiska kärnvapen för att vända krigslyckan.

– Enligt min personliga åsikt borde mer drastiska åtgärder vidtas, inklusive undantagstillstånd i gränsregioner och användning av taktiska kärnvapen, skriver Kadyrov.

LÄS MER: STORT JUBEL I UKRAINA – VÄRSTA FÖRLUSTEN HITTILLS FÖR PUTIN

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen