Diktatorns panikorder framför Putin: “En fråga om liv eller död”

2023 09 16

Varken Vladimir Putin eller Kim Jong-Un har särskilt många vänner i världen, men de har åtminstone varandra. 

Flera uppgifter har pekat på att Ryssland och Nordkorea dessutom avser att förstärka varandra med vapenleveranser, och under veckan har de två envåldshärskarna träffats för att fördjupa sitt samarbete. 

– Vi stöder alltid president Putins beslut och det ryska ledarskapet, sade Kim Jong-Un i ett uttalande efter mötet på onsdagen. 

Vågade inte sitta på stolen 

Men allt var inte frid och fröjd för den nordkoreanska diktatorn. 

Inför att de två ledarna skulle posera på varsin stol framför journalisternas kameror vägrade Kim Jong-Un att acceptera sin sittplats, rapporterar Sky News.

Anledningen ska ha varit bacillskräck av grova proportioner. 

Kanalen hänvisar till den ryska tidningen Kommersant som publicerat en video föreställandes en tjänsteman som, iklädd vita handskar, frenetiskt rengör en stol med sprayflaska och trasa.

– Stolen visade sig vara föremål för den nordkoreanska sidans största oro, framhåller Kreml-korrespondenten Andrei Kolesnikov till Kommersant.

"Handlade om liv eller död"

Och det var inte bara bacillerna som satte skräck i nordkoreanerna.

Även stolens utseende gjorde tjänstemännen rejält skakiga.

– Designen på stolen var sådan att det inte fanns något stöd på de solida benen baktill. Och nordkoreanerna blev nervösa, satte sig på stolen, ställde sig upp, satte sig ned igen, rapporterar Kommersant.

Andrei Kolesnikov skriver att de nordkoreanska assistenterna framför allt var mån om att inte själva råka illa ut om deras ledare skulle göra sig illa.

– Till slut handlade det om liv eller död, och inte om deras ledare, utan naturligtvis om dem själva.

Hemlig överenskommelse

Putin och Kim Jong-Un spenderade även flera timmar bakom låsta dörrar utan några kameror eller reportrar närvarande.

Vad de kom överens om har inte publicerats.

– Våra förhandlingar var goda och produktiva, sade Putin i en kommentar till rysk tv efteråt.

– Tillsammans med kamrat Putin har vi just haft en omfattande diskussion om den militära och politiska situationen på den koreanska halvön och i Europa, sade Kim Jong-Un enligt Yles rapportering.

Galet påstående

Den nordkoreanska ledaren tillade även att samarbetet med Ryssland behöver “intensifieras” för att “garantera säkerheten och freden i världen”.

Han fortsatte sedan med märkliga uttalanden som helt saknade förankring i verkligheten.

– Den ryska armén och det ryska folket kommer helt säkert att vinna en stor seger i den heliga kampen mot en stor ondska som gör anspråk på hegemoni och som föder en expansionistisk illusion, sade Kim.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen