13 oktober 2025

Diktaturen slår tillbaka – stora bekymmer för Putin

2023 03 10

Ryssland har stött på nya problem i kriget mot Ukraina.

Gerillasoldater från Belarus har de senaste veckorna utfört allt fler sabotage mot ryska försörjningsled och militära föremål, uppger Sky News.

– Belarusiska partisaner utför bland annat sabotage mot landets järnvägar i försök att skydda och hjälpa Ukraina, framhåller nyhetskanalen.

Enligt Sky News uppgifter har partisanerna utfört totalt 17 sabotage mot järnvägsspår för att förhindra transporter av ryska trupper och vapen.

Sprängde flygplan

Men att spränga järnvägsspår är bara en av motståndsrörelsens taktiker.

Söndagen den 26 februari lyckades den belarusiska oppositionsgruppen Bypol spränga ett toppmodernt ryskt radarplan som var stationerat vid det belarusiska militärflygfältet i Machulishchi, beläget 12 kilometer från Minsk.

Planet som attackerats är av samma typ som används i kriget för att avfyra robotar mot Ukraina.

Kommer fler dåd

Belarus diktator  Alexandr Lukasjenko och hans allierade i Moskva kan förvänta sig fler sabotage på belarusisk mark.

Det framhåller den före detta belarusiska militären ”Anton” som har anslutit till motståndsrörelsen.

– Belarusierna kommer inte tillåta att ryssarna fritt använder vårt territorium för krigshandlingar mot Ukraina. Vi vill tvinga dem att lämna vårt land, säger han till nyhetsbyrån AP.

Panik i Minsk

Enligt Viasna, en belarusisk människorättsgrupp, råder det en panikartad stämning hos regimen i Minsk efter den senaste utvecklingen i landet.

Regimen har fängslat minst 1 575 personer som har protesterat mot kriget. Över 50 personer har, på olika grunder, dömts till fängelsestraff som sträcker sig från ett till 23 år.

– Myndigheterna är väldigt rädda för hur stor motståndsrörelsen har blivit. De vet inte hur de ska bekämpa den, så de har valt hårt förtryck och hot som sina huvudverktyg, säger Viasnas talesperson Pavel Sapelka enligt Sky News.

Putins nickedocka

Sedan invasionens början har Belarus tillåtit Ryssland att stationera soldater, ammunition, stridsflyg och andra vapen i landet.

När Moskva inledde sin fullskaliga invasion tillät Lukasjenko ryska trupper att anfalla Ukraina via Belarus.

Det inhemska stödet för Lukasjenko är lågt, men diktatorn har med hjälp av Moskva använt våld för att bekämpa oppositionen i landet. 

Foto: F. Andrejevic resp President of Russia

Text: Redaktionen


19 mars 2026

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen


Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen