11 april 2026

Diktaturen slår tillbaka – stora bekymmer för Putin

2023 03 10

Ryssland har stött på nya problem i kriget mot Ukraina.

Gerillasoldater från Belarus har de senaste veckorna utfört allt fler sabotage mot ryska försörjningsled och militära föremål, uppger Sky News.

– Belarusiska partisaner utför bland annat sabotage mot landets järnvägar i försök att skydda och hjälpa Ukraina, framhåller nyhetskanalen.

Enligt Sky News uppgifter har partisanerna utfört totalt 17 sabotage mot järnvägsspår för att förhindra transporter av ryska trupper och vapen.

Sprängde flygplan

Men att spränga järnvägsspår är bara en av motståndsrörelsens taktiker.

Söndagen den 26 februari lyckades den belarusiska oppositionsgruppen Bypol spränga ett toppmodernt ryskt radarplan som var stationerat vid det belarusiska militärflygfältet i Machulishchi, beläget 12 kilometer från Minsk.

Planet som attackerats är av samma typ som används i kriget för att avfyra robotar mot Ukraina.

Kommer fler dåd

Belarus diktator  Alexandr Lukasjenko och hans allierade i Moskva kan förvänta sig fler sabotage på belarusisk mark.

Det framhåller den före detta belarusiska militären ”Anton” som har anslutit till motståndsrörelsen.

– Belarusierna kommer inte tillåta att ryssarna fritt använder vårt territorium för krigshandlingar mot Ukraina. Vi vill tvinga dem att lämna vårt land, säger han till nyhetsbyrån AP.

Panik i Minsk

Enligt Viasna, en belarusisk människorättsgrupp, råder det en panikartad stämning hos regimen i Minsk efter den senaste utvecklingen i landet.

Regimen har fängslat minst 1 575 personer som har protesterat mot kriget. Över 50 personer har, på olika grunder, dömts till fängelsestraff som sträcker sig från ett till 23 år.

– Myndigheterna är väldigt rädda för hur stor motståndsrörelsen har blivit. De vet inte hur de ska bekämpa den, så de har valt hårt förtryck och hot som sina huvudverktyg, säger Viasnas talesperson Pavel Sapelka enligt Sky News.

Putins nickedocka

Sedan invasionens början har Belarus tillåtit Ryssland att stationera soldater, ammunition, stridsflyg och andra vapen i landet.

När Moskva inledde sin fullskaliga invasion tillät Lukasjenko ryska trupper att anfalla Ukraina via Belarus.

Det inhemska stödet för Lukasjenko är lågt, men diktatorn har med hjälp av Moskva använt våld för att bekämpa oppositionen i landet. 

Foto: F. Andrejevic resp President of Russia

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen