Diktaturens löfte: Ska göra vad ingen gjort förut

2023 10 05

Kina har stora planer på att göra någonting som aldrig har gjorts av någon annan nation.

USA tog en enorm prestigeseger i rymdkapplöpningen när de amerikanska astronauterna Neil Armstrong och Buzz Aldrin blev de två första människorna att sätta sina fötter på månen 1969.

Men ambitionerna bland några av världens andra mäktigaste nationer har inte svalnat för den sakens skull.

Och nu närmar sig Kina någonting unikt i rymdforskningen, rapporterar CNN.

"Inget land har gjort det"

Återigen är det månen som är i fokus.

– Kinas nästa månuppdrag syftar till att göra vad inget land någonsin gjort, framhåller CNN:s korrespondenter Kathleen Magramo och Simone McCarthy.

Reportrarna konstaterar också:

– Peking strävar efter att bli en stor rymdmakt.

Månens baksida

Vad de syftar på specifikt är bland annat att Kina lyckats samla in de första proverna som någonsin tagits från månens baksida.

Nästa år planeras proverna att föras tillbaka till jorden, samtidigt som kinesiska tjänstemän bekräftar att man har för avsikt att skicka astronauter till månen de närmaste åren och bygga en internationell månforskningsstation.

Den senare ska stå färdig på månens sydpol lagom till år 2040.

Ryssland har nappat

Senast 2030 planerar även Kina att bli det andra landet i världen att landa människor på månen.

Man har också sträckt ut en hand till ett flertal länder att haka på rymdsatsningen och att ansluta sig till den forskning som ska bedrivas på den kommande månstationen.

Hittills har Kina fått napp från bland annat Ryssland, Venezuela och Sydafrika, enligt kinesiska medier.

USA rustar

Samtidigt rustar andra aktörer för att slå Kina på fingrarna.

Indien skickade förra månaden en farkost till månen och blev därmed fjärde nationen i världen att lyckas med den bedriften.

USA förstärker också sitt månprogram och siktar på att sätta människor på månen återigen lagom till 2025 för att bygga ett vetenskapligt basläger.

Foto: President of Russia Office resp L. Stackpoole

Text: Redaktionen

Bakslag för Rusta

2026 07 04

När Rusta för en dryg månad sedan summerade fjolårets sista kvartal var det med stabila siffror.

Vd Cathrine Wigzell hade flera anledningar att vara nöjd. Kedjan gjorde en vinst på över 500 miljoner kronor.

– Lågpris växer stadigt och Rusta har tagit en ledande position genom att kombinera lågt pris med kvalitet och en bra shoppingupplevelse, framhöll Cathrine Wigzell i juni.

Men parallellt med glädjebeskedet finns det även mörkare siffror.

I ett avseende tycks kunderna svika Rusta och andra lågpriskedjor, nämligen när det gäller försäljning av dagligvaror. Konkurrensen har blivit större, bland annat från City Gross och Ica Maxi, rapporterar Market.

– Min analys är att de helt enkelt har vässat sig. Det är en rimlig förklaring till att diverselågprishandeln kan ha gått miste om en del köpare, säger Fredrik Bendz, analytiker på Yougov, till sajten.

"Betydande bakslag"

Det är just Yougov som tagit fram siffror på hur utmanare inom dagligvaror inte når fram till kunderna. Rusta har idag en räckvidd på 22,8 procent när det gäller dagligvaror. Det är ett tapp på hela åtta procent.

– Bakslaget är betydande och har en starkt negativ effekt på dagligvarutrafiken till varuhusen. Glädjeämnet för Rusta är istället att kvarvarande dagligvarukunder är mer lojala, säger Fredrik Bendz.

LÄS MER: Lågpriskedjan storsatsar – ska nå 300 butiker

Sju miljoner medlemmar

De goda nyheterna för Rusta är alltså att de kunder de behåller tycks vara väldigt trogna butiskedjan. Det är något som Cathrine Wigzell också gärna framhåller.

Enligt Rusta själva har man över sju miljoner medlemmar.

– Medlemstillväxten har varit stark på samtliga marknader och vi ser genomgående att Club Rusta attraherar breda kundgrupper, skriver Wigzell i senaste bokslutskommunikén.

LÄS OCKSÅ:

Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Galen rusning till apotek – “Folk har rest med flygplan”

Foto: Rusta

Test: Redaktionen

Skyfall och åska drar in – tre landskap varnas

2026 07 03

SMHI går ut med en varning inför helgen.

Stora delar av landet hade jättehöga temperaturer i början av veckan.

I norr har solen dröjt sig kvar till idag, medan övriga landet har fått mer ostadigt väder med kallare temperaturer.

Från helgens 30-gradiga värme visar termometern istället ner mot 15 grader ända ner i söder.

– Ett lågtryck passerar över mellersta Sverige, klargör SMHI.

– Redan igår var skurarna rätt kraftiga här, vilket innebär att det totalt sett kan bli rätt stora mängder, då det fortsätter under dagen och natten. Dessutom blir det rätt blåsigt i södra Götaland.

Varnar tre landskap

Under lördagen väntas temperaturerna stiga på många håll igen.

Däremot slår vädret om och blir mer ostadigt i de norra delarna.

Nu går SMHI ut med en gul varning i landskapen Västerbotten, Norrbotten och Lappland.

Skyfall och åska väntar under morgondagen.

– Under lördagseftermiddagen kan kraftiga regn- eller åskskurar bildas längs en front över norra Sverige, uppger väderinstitutet.

– Dessa skurar kan lokalt ge stora regnmängder, 30 till 50 millimeter på kort tid.

LÄS MER: Ryska armén verkställer krisplan

Risk för översvämningar

Vid skyfallen finns risk för översvämningar i källare och dagvattensystem.

Även vägar och viadukter kan översvämmas, vilket kan orsaka problem i trafiken.

– Restider kan bli längre då det kan vara dålig sikt och risk för vattenplaning. Avsätt längre tid för din resa och anpassa hastigheten, råder SMHI.

Nästa vecka

I början av nästa vecka fortsätter det ostadiga och regniga vädret över landets nordligaste delar.

Mer söderut väntas solsken, men en del regnskurar kan förekomma.

Mellan 15 och 20 grader väntas.

Sedan ser en vändning ut att vara på väg.

– Under mitten av veckan börjar en högtrycksrygg sträcka sig in över Sverige söderifrån. I söder blir det troligen soligt väder och högsommarvärme, uppger SMHI.

– I norr är det osäkert hur långt varmluften når, lågtryck pressar på västerifrån så eventuell varmluft i norr ser ut att bli tillfällig.

LÄS MER: 35 000 nya företag – stark vändning i Sverige

Foto: E. Triguba

Text: Redaktionen