Diktaturens löfte: Ska göra vad ingen gjort förut

2023 10 05

Kina har stora planer på att göra någonting som aldrig har gjorts av någon annan nation.

USA tog en enorm prestigeseger i rymdkapplöpningen när de amerikanska astronauterna Neil Armstrong och Buzz Aldrin blev de två första människorna att sätta sina fötter på månen 1969.

Men ambitionerna bland några av världens andra mäktigaste nationer har inte svalnat för den sakens skull.

Och nu närmar sig Kina någonting unikt i rymdforskningen, rapporterar CNN.

"Inget land har gjort det"

Återigen är det månen som är i fokus.

– Kinas nästa månuppdrag syftar till att göra vad inget land någonsin gjort, framhåller CNN:s korrespondenter Kathleen Magramo och Simone McCarthy.

Reportrarna konstaterar också:

– Peking strävar efter att bli en stor rymdmakt.

Månens baksida

Vad de syftar på specifikt är bland annat att Kina lyckats samla in de första proverna som någonsin tagits från månens baksida.

Nästa år planeras proverna att föras tillbaka till jorden, samtidigt som kinesiska tjänstemän bekräftar att man har för avsikt att skicka astronauter till månen de närmaste åren och bygga en internationell månforskningsstation.

Den senare ska stå färdig på månens sydpol lagom till år 2040.

Ryssland har nappat

Senast 2030 planerar även Kina att bli det andra landet i världen att landa människor på månen.

Man har också sträckt ut en hand till ett flertal länder att haka på rymdsatsningen och att ansluta sig till den forskning som ska bedrivas på den kommande månstationen.

Hittills har Kina fått napp från bland annat Ryssland, Venezuela och Sydafrika, enligt kinesiska medier.

USA rustar

Samtidigt rustar andra aktörer för att slå Kina på fingrarna.

Indien skickade förra månaden en farkost till månen och blev därmed fjärde nationen i världen att lyckas med den bedriften.

USA förstärker också sitt månprogram och siktar på att sätta människor på månen återigen lagom till 2025 för att bygga ett vetenskapligt basläger.

Foto: President of Russia Office resp L. Stackpoole

Text: Redaktionen

Dystert besked för pensionärer – krävs 2 000 kronor extra

2026 07 22

Ett för många pensionärer avgörande stöd är på väg att förlora sin funktion.

Den slutsatsen drar SPF Seniorerna efter att ha publicerat en ny rapport som släpps på onsdagen.

Rapporten visar att bostadstillägget för pensionärer inte alls har följt med utvecklingen av bostadskostnaderna.

Nu måste taket, det vill säga den högsta bostadskostnad som räknas med i beräkningen, höjas med minst 2 000 kronor, kräver organisationen.

– Ett bostadstillägg som inte följer hyrorna är inte längre ett fungerande stöd för äldre med små pensioner. Nu krävs en höjning och sedan årliga indexeringar, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna, i ett uttalande.

"Hyrorna ökat 17 procent"

Bostadstillägget är ett ekonomiskt stöd från staten som hjälper pensionärer med låga inkomster att betala sina bostadskostnader.

Senast det justerades var 2022. Därefter har hyrorna ökat med 17 procent, påtalar SPF Seniorerna.

– I dag är andelen ensamboende i hyresrätt med en bostadskostnad som överstiger det maximala bostadstillägget 42 procent, jämfört med 14 procent år 2022. Det har alltså skett en kraftig ökning, andelen har trefaldigats under perioden.

– Det här innebär att stödet täcker en allt mindre del av normala bostadskostnader, menar organisationen.

Andra läser: Stridsflygplan har slagits ut

"Minst 2 000 kronor"

Rapporten visar att omkring var åttonde pensionär behöver bostadstillägg. Ensamstående kvinnor med hyresrätt utgör en stor del av dem.

I dag ligger bostadstilläggets maximala nivå på 7 290 kronor per månad. Medelhyran för en tvåa i Sverige ligger samtidigt på 7 670 kronor per månad, understryker SPF. I städerna är hyrorna ännu högre.

– Detta är allvarligt då följsamhet med bostadskostnaderna krävs för att bostadstillägget ska vara ändamålsenligt. Många av de som erhåller bostadstillägg har små marginaler, framhåller Seniorerna och tillägger:

– Bostadskostnadstaket måste höjas med minst 2 000 kronor, och därefter indexeras årligen. Detta för att bostadstillägget ska kunna leva upp till sitt syfte och för att det ska matcha verkligheten på bostadsmarknaden.

Andra läser: Hemligt möte mellan Ryssland och Tyskland

Foto: C. Langballe

Text: Redaktionen

Ryskt stridsflyg nedskjutet – USA bekräftar

2026 07 22

En historisk nedskjutning av ett ryskt stridsflygplan har ägt rum.

Ukraina har nått en milstolpe i sitt försvar mot Rysslands anfallskrig.

Det handlar om ett ryskt stridsflyg som skjutits ned av ett ukrainskt F-16-plan, vilket är första gången någonsin med den typen av medel.

– Nyligen hade vi den första luftstriden där ett ukrainskt F-16-plan sköt ned ett ryskt jaktplan, bekräftar den amerikanska generalen Dan Caine enligt RBC Ukraine.

Ett genombrott

Hittills har Nederländerna, Danmark, Belgien och Norge donerat F-16-plan till Ukraina . Det framgår inte vilket land planet som lyckades skjuta ned ryska stridsflyget kommer från.

– Jag tror att deras förmåga att skala upp ett försvar på flera nivåer har utvecklats under de senaste åren med hjälp och stöd från många, säger Dan Caine.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har tidigare understrukit betydelsen av F-16 för Ukrainas möjligheter att försvara sig. När Nederländerna och Danmark började leverera plan för tre år sedan kallade presidenten det för ett genombrott.

Andra läser: Trump drar tillbaka anklagelser

Ska skicka hela flottan

Beskedet om den historiska milstolpen kommer bara några veckor efter att det deklarerats att fler F-16-plan är på väg till Ukraina.

För en månad sedan bekräftade nämligen Belgien att sju stridsplan kommer att skickas till det krigsdrabbade landet, fler än vad som tidigare utlovats.

Det är dock bara början.

Belgien planerar att skicka hela sin flotta. Alla F-16-plan i Natolandet ska till Ukraina.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, sade den belgiska försvarsministern Theo Francken enligt ukrainska Pravda i juni.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

Andra läser: Rysslands säkerhetstjänst under attack

Arkivfoto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen